Hjärta och lever är vitala organ och när de inte fungerar blir konsekvenserna förödande. Under 2013 genomfördes 55 hjärttransplantationer och 161 levertransplantationer i Sverige. Transplantation är en lång och svår process som generellt leder till förbättrad livskvalitet. Patienten går från att ha varit nära döden till att få en ny chans till livet. Det är en stor omställning som kan vara svår att förstå och hantera.

SyfteSyftet är att undersöka gällande rätt, befintlig lagstiftning och utifrån dessa se hur domstolen värderar gärningspersonens uppsåt. Jag vill även se hur uppsåtet i sin tur påverkar straffpåföljden. En komplikation jag även stötte på var vilken bestraffningsrätt Skatteverket har, sett till lagen och till legalitetsprincipen. Hur kan staten delegerar ansvaret till ett statligt verk? Hur är det förankrat i lagen, rättssäkerheten och i demokratin? Metod Jag kommer att tolka och systematisera gällande rätt utifrån rättsdogmatiken, med utgångspunkt i Aleksander Peczeniks tolkning av den allmänna rättsläran.Slutsats Jag kom fram till att det råder diskrepans mellan doktrin och praxis, men att den lag som tillämpas är att anse som gällande rätt.

Psykisk sjukdom påverkar inte bara individen som drabbas utan även dennes anhöriga. Alla i familjen berörs och vardagen blir oförutsägbar och full av utmaningar. Sjuksköterskor möter individer med psykisk sjukdom och deras anhöriga oavsett arbetsplats. Syftet med studien var att belysa hur vuxna anhöriga till personer med psykisk sjukdom upplever sin vardag. För att belysa de anhörigas situation genomfördes en litteraturstudie över tidigare utförd empirisk forskning.

Fibromyalgi är en sjukdom som orsakar långvarig smärta på grund av en störning i centrala nervsystemet. Orsaken till dessa störningar är okänd. Diagnostik ställs med hjälp av anamnes och smärtkänsligheten på specifika ställen på kroppen. Det finns ingen botande behandling av fibromyalgi utan behandlingen är istället inriktad på symtomlindring. Hälso- och sjukvårdspersonal kommer i kontakt med människor som lider av fibromyalgi inom vårdens alla områden.

I Sverige genomgår årligen 25-30 patienterhjärttransplantation. Denna litteraturstudie belyser patienters upplevelser efter hjärttransplantation. Studien visade att många upplevde negativa känslor såsom rädslaoch Skuld. Även kontrollbrist upplevdes av dem som genomgått en hjärttransplantation och det kunde leda till depression. Fler kvinnor än män drabbades av depression och oro.

Allergier ökar i västvärlden. Påverkan på livssituationen hos barn med atopiskt eksem (AE) och deras familjer är jämförbar med andra kroniska sjukdomar hos barn och deras familjer. Förebyggande behandling genom utbildning anses viktigt då det inte finns något botemedel mot AE. Det behövs ökad kunskap inom området för att kunna ge bra stöd och utbildning till dessa familjer i förhoppning om att skapa en bättre livssituation. Syftet med studien var att beskriva faktorer som påverkar familjens livssituation när barnet har AE.

HIV är ett virus som leder till försvagat immunförsvar hos smittade personer. De smittade behöver gå på kontinuerliga kontroller och medicinjusteringar vilket innebär att en tät kontakt med hälso- och sjukvården skapas. Sjukdomen är förknippad med stigmatisering och frågeställningen som denna studie utgick ifrån var om sjuksköterskors bemötande mot personer med HIV/AIDS påverkas av stigmatiseringen. Syftet blev således att beskriva om stigmatiseringen av HIV/AIDS-smittade personer påverkar bemötandet från sjuksköterskor gentemot personer med HIV/AIDS i kontakten med vården, ur ett patientperspektiv. Metoden som användes var systematisk litteraturstudie.

Bakgrund: Vårdrelationen mellan sjuksköterskan och patienten bör vara en central del i den psykiatriska omvårdnaden och kännetecknas av professionellt engagemang från sjuksköterskan. I vården av en psykotisk patient var det viktigt att vårdrelationen var kontinuerlig och väletablerad. Syfte: Syftet med studien var att uppnå en fördjupad förståelse för sjuksköterskor upplevelser av vårdrelationen med patienter med psykos. Metod: En litteraturstudie med innehållsanalys av sju vetenskapliga artiklar genomfördes. Artiklarna granskades med kvalitativ ansats och manifest utgångspunkt för att uppnå en helhetsförståelse.

Ordet dyslexi beskriver en person med svårigheter för ord, dys = svårigheter och lexia = ord. Dyslexi handlar framför allt om brister i det fonologiska systemet. Både miljö och biologi påverkar hur väl en elev lär sig läsa och skriva. Genetiska förmågor som t.ex. minne och förmåga till koncentration, ärvs samtidigt som olika förutsättningar i omgivningen blir avgörande faktorer.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisksjukdom som ökar på grund av förändrade kostvanor och minskad fysisk aktivitet. Det är en sjukdom som ställer stora krav på individen eftersom det är viktigt med välfungerande egenvård för att må bra. Att drabbas av en kronisk sjukdom upplevs oftast negativt samtidigt som det är viktigt att få ett namn på sjukdomen. Det finns studier som tyder på att kvinnor verkar må psykiskt sämre och har sämre reglerad diabetes än män. För att kunna stödja kvinnorna i egenvården behövs kunskap om hur de upplever det att leva med diabetes.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka varför unga syrisk- ortodoxa killar, som är födda i Sverige, i helt annorlunda livsförhållanden än deras föräldrar väljer att utbilda sig till diakoner. De teoretiska förutsättningar och grundantagande bygger på Owe Wikströms teorier om varför människan blir religiös. Studiens perspektiv är psykologiskt och i uppsatsen utgår jag från att informanternas religiositet är ett fenomen som skapas, bevaras och förändras utifrån psykologiska grunder. Föreliggande arbete bygger på kvalitativ forskningsmetod. Jag har valt denna forskningsmetod för att jag är intresserad av att få en förståelse över betydelsen och innebörden av det som studeras.  I studien tillämpas en kvalitativ intervjuform.I min studie kan jag utifrån informanternas utsagor se att Individen, kulturens och meningsperspektivet är beroende av varandra för att få en fruktsam tolkning.

Statistik visar att av alla kvinnor i Sverige som föder barn, har minst 21 % också genomgått missfall. Ett missfall väcker många olika känslor hos de par som berörs, såsom förlust, sorg, skuld, oro och existentiella funderingar. Missfall kan innebära en traumatisk upplevelse för alla berörda och sjuksköterskans roll att stödja och tillgodose parets behov är central för att säkra såväl fysisk som psykisk återhämtning. Sjuksköterskorna behöver identifiera det individuella behovet och vidta lämpliga omvårdnadsåtgärder för att hjälpa paret under denna tid. Litteraturstudiens syfte var att belysa sjuksköterskors omvårdnadsåtgärder i samband med missfall.

Det har visat sig att närstående som vårdar en person med demenssjukdom använder i större utsträckning psykofarmaka samt löper större risk att drabbas av depression. Känslor av otillräcklighet, skuld, dåligt samvete och skam är vanligt. Att leva med en person med demenssjukdom kan göra det svårt att tillgodose sitt eget sociala behov vilket kan leda till ensamhet som i sin tur leder till sämre hälsa och lägre livskvalitet. Syftet med studien var att belysa livsvärlden för närstående som vårdar en person med demenssjukdom i ordinärt boende. Metoden var en litteraturstudie baserad på åtta stycken vetenskapliga artiklar.

Fetma bland barn är ett globalt växande problem och hälsokonsekvenserna av övervikt är de flesta medvetna om. I familjer med överviktiga barn har föräldrarna ett ansvar i att motivera till goda kostvanor och fysisk aktivitet för att skapa goda förutsättningar för en hälsosam vikt. För att vårdpersonal skall kunna hjälpa familjen till goda vanor behövs kunskap om hur föräldrarna upplever situationen och insatserna bör starta redan i tidig barndom eftersom behandlingen då är mer effektiv. Syftet är att belysa föräldrars erfarenheter av att ha överviktiga barn. För att kunna studera området ur olika perspektiv är litteraturstudiens analys baserad på primärkällor i form av publicerade kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar.

Att leva med kronisk sjukdom påverkar personen och dennes liv på många olika sätt. Vardagen kan upplevas oförutsägbar och aktiviteter kan behöva anpassas efter tillståndet. Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en irreversibel och progressiv sjukdom som förutspås vara den tredje största dödsorsaken i världen år 2030. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av hur det sociala livet påverkas hos personer med KOL. Arton kvalitativa vetenskapliga studier analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys.