Bakgrund: När beslutet att flytta in på ett särskilt boende fattats förändras livssituationen för både den som drabbats av demens som för de anhöriga.Syftet: Syftet med denna litteraturöversikt var att studera och beskriva anhörigas upplevelser i samband med att en person som drabbats av demens flyttar in på ett särskilt boende. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Litteratur­sökningarna gjordes i databaserna Medline och Cinahl efter relevanta artiklar. Sökord som användes var relatives, experience, caregivers burden, coping, dementia, nursing home, placement, decision, Sweden, family caregivers. Sexton vetenskapliga artiklar analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.

Hos några föräldrar kan känslor av oro och skuld vara dominerande när de tillfälligt skall vara ifrån sitt eller sina barn. För att vidare undersöka separationsångest hos dagens småbarnsföräldrar och faktorer som påverkar den, utfördes en kvantitativ enkätundersökning, där resultaten från 76 småbarnsföräldrar, 47 mammor och 29 pappor, i södra Sverige analyserades. Avsikten med studien var att utröna samband mellan föräldrarnas rapporterade separationsångest och deras grundföreställningar kring föräldraskapet knutna till den sociala Myten om Moderskapet. Det undersöktes vidare om det fanns ett samband mellan upplevd föräldraseparationsångest och förälderns anknytningsprofil, främst gällande ångest dimensionen. Resultaten visade inga signifikanta skillnader mellan mammor och pappor i föräldraseparationsångest.

Studien undersöker om elever som tränar mycket i skolan och på sin fritid presterar bättre betygsmässigt på gymnasiet än de elever som inte är lika aktiva. Kan dessa olikheter mellan de elever som tränar mycket och en kontrollgrupp skilja sig åt i avseende på LOT, PANAS, SE och HAD. Hypotesen som testas är: Träning korrelerar positivt med bra betyg. För att utreda om hypotesen stämmer har elever på gymnasiet fått fylla i en enkät. Enkäten innehåller dels flera psykologiska test, PANAS, LOT, SE och HAD, men även ett formulär där deras betyg ska skrivas in.Resultatet för studien visar att hypotesen stämmer.

Since the first of July 2010, military training in Sweden is no longer mandatory. Ever since then the Swedish Armed Forces have needed to attract people interested in serving as soldiers, in new ways. The campaigns for doing so have been much debated and discussed in Swedish media. This thesis tests how an increased presence of guilt and belongingness in the Swedish Armed Forces recruitment campaigns affects young people - how their attitude toward the Swedish Armed Forces possibly changes as well as their intention of applying to military training. Guilt and belongingness were chosen for several reasons.

Att diagnostiseras med hiv kan medföra stor chock hos den drabbade personen. De flesta kunde aldrig tro att sjukdomen skulle drabba dem. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av att leva med hiv. Litteraturstudien analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Elva studier ingick i analysen som resulterade i fem kategorier: att vara känslomässigt nedbruten, att känna oro och osäkerhet inför framtiden, att känna rädsla för att bli stigmatiserad, diskriminerad och illa behandlad, att känna skuld och oro för att skada familjen samt att acceptera och få nya livsperspektiv och livsmål.

Sammanfattning Syftet med studien var att beskriva anhörigas upplevelser av att leva tillsammans med eller i närheten av en person som har drabbats av Alzheimers sjukdom. Studien utgick från ett socialt, fysiskt och psykiskt perspektiv. Studien byggde på 18 vetenskapliga artiklar som kvalitet granskades med hjälp av en granskningsmall. Artiklar söktes genom databaserna Academic Search Elite, Cinahl och Vård I Norden Online. Urvalskriterierna var att artiklarna svarade på studiens syfte, var skrivna på svenska eller engelska och publicerade mellan åren 2000 till 2008.

Att vara närstående till en person med schizofreni innebar en stor påfrestning, både i vardagen och i mötet med sjukvården. Studiens syfte var att beskriva hur närstående till personer med schizofreni upplevde sin livssituation, både i det dagliga livet och i mötet med vården. Metoden som valdes var en litteraturstudie med en kvalitativ ansats. Resultatet visade på att inverkan på det dagliga livet skedde i form av den förändrade vardagen, barnet som tidigare var som ?alla andra? barn samt att livet blev en som ständig kamp.

Uppsatsen behandlar patientens upplevelse av att leva med sjukdomen Amyotrofisk Lateralskleros (ALS). ALS är en neurologisk sjukdom som orsakas då motoriska neuron i hjärnan och ryggmärgen successivt förloras och dör. Då den har ett snabbt förlopp med successiv försämring och slutligen dödlig utgång är det en mycket allvarlig sjukdom att drabbas av. Då neuron dör försvagas muskulaturen för att slutligen helt gå förlorad. Detta leder således till totalförlamning av kroppen.

En tredjemanspantsättning föreligger om en person pantförskriver egendom till säkerhet för en annan persons Skuld. Tredjemanspant anses allmänt ha stora likheter med både pant och borgen. Tidigare ansågs att tredjemanspants bestämningsgrunder huvudsakligen stod att finna i borgensinstitutet. På senare år har en förskjutning inom rättsvetenskapen skett, såtillvida att pantinstitutet fått en ökad betydelse vid fastställandet av tredjemanspantens bestämningsgrunder. Den osäkerhet som härvid råder om i vilken omfattning respektive säkerhetsinstituts regler är tillämpliga vid fastställandet av tredjemanspantens bestämningsgrunder ger, sammantaget med osäkerheten kring i vilken omfattning tredjemanspantsinstitutet utgör en egen rättsfigur med därtill hörande, unika regler, en situation där varken tredjemanspantsättare, gäldenär eller borgenär med tillförlitlig säkerhet kan värdera tredjemanspanten såsom säkerhetsrätt.

I Sverige år 2011 gjordes nästan 10 000 suicidförsök. Det är 30-40 gånger ökad risk att en person som gjort ett suicidförsök senare tar sitt liv. Suicidförsöket kan ses som en varningssignal. Syftet med studien var att belysa patientens upplevelser av vården efter ett suicidförsök. Studien utgick från en kvalitativ metod med utgångspunkt i vårdvetenskapen.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur vuxna personer med HIV upplever och hanterar sitt liv efter diagnos. Deskriptiv design användes och studien omfattade 16 artiklar som söktes fram via databaserna Cinahl och PubMed samt genom manuell sökning. Resultatet visade att rädsla och oro fanns över att berätta för andra om sin HIV diagnos. De var rädda att bli utstötta av vänner och familj samt annorlunda behandlade än före diagnos. Stigmatisering var vanligt förekommande bland personer diagnosticerade med HIV och många upplevde ensamhet och isolering från samhället, många gånger beroende på svårigheter att känna tillit till andra.

AbstraktBakgrund: På 1970-talet betraktades en intrauterin barnadöd som en icke-händelse. Idag är det känt att intrauterin barnadöd innebär en traumatisk upplevelse för föräldrarna och att man som vårdpersonal måste bekräfta barnets existens och föräldrarnas sorg. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa föräldrars upplevelser av att få ett barn som dött intrauterint, samt behov av stöd. Metod: En litteraturstudie utfördes som omfattade 17 vetenskapliga artiklar. Artiklarna granskades och kvalitetsbedömdes.

Att leva med kronisk sjukdom påverkar personen och dennes liv på många olika sätt. Vardagen kan upplevas oförutsägbar och aktiviteter kan behöva anpassas efter tillståndet. Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en irreversibel och progressiv sjukdom som förutspås vara den tredje största dödsorsaken i världen år 2030. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av hur det sociala livet påverkas hos personer med KOL. Arton kvalitativa vetenskapliga studier analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys.

Syftet med uppsatsen är att genom textanalys av självbiografier skrivna av kvinnor som utsatts för våld i en nära relation, undersöka vilka orsakerna är till att de stannar kvar i förhållandet. För ökad förståelse används följande teorier: Normaliseringsprocessen utifrån det strukturella/könskulturella perspektivet, våldets neutralisering utifrån det socialpsykologiska perspektivet, teori om totala institutioner samt identitet. Valet av metod föll på det kvalitativa eftersom det är genom förståelse av kvinnornas subjektiva upplevelser vi kan få förståelse för deras upplevelser. Analysprocessen genomfördes enligt den narrativa struktureringen. I den tidigare forskningen presenteras våldet ur olika perspektiv för en bättre bild av hur forskningsläget ser ut idag.

Bakgrund: Andelen barn med medfött hjärtfel som når vuxen ålder har ökat stort tack vare förbättrad vård, diagnostik och behandling. Genom denna utveckling har en ny patientkategori tillkommit i den kardiologiska vuxenvården om vilken de sjuksköterskor som arbetar inom densamma, inte innehar så stor kunskap. Syftet med denna studie var att belysa hur vuxna och ungdomar upplever att leva med ett medfött hjärtfel. Metod: För att utforska detta gjordes en systematisk litteraturstudie vilken resulterade i en innehållsanalys av nio kvalitativa artiklar. Resultat: Personer med medfött hjärtfel upplever att de är annorlunda gentemot sina jämnåriga, detta tar sig uttryck i fysiska skillnader, begränsningar, kroppsuppfattning och känslomässiga uttryck såsom utanförskap, skuld och rädsla.