Sammanfattning Datum: 2009-05-29 Nivå: Magisteruppsats i ekonomistyrning, 15 högskolepoängFörfattare:Magdalena Stål, Födelseår: 1982, Bostadsort: Västerås                                Marina Vokbus, Födelseår: 1982, Bostadsort: VästeråsHandledare: Leif CarlssonTitel: Uppförandekoder - En studie i hur tre företag arbetar med etiska rikt­linjerSyfte:  Syftet med uppsatsen är att studera varför de undersökta företagen enligt respondenterna upprättar en uppförande­kod och vilka etiska principer koden baseras på. Vidare är syftet att studera vilka områden uppförande-koden omfattar, vad företagen fokuserar mest på samt vad de gör för att efter­leva sin uppsatta uppförandekod.Metod: Undersökningen bygger på en kvalitativ forskningsmetod där primär­data studerades i form av insamlat intervjumaterial. Tre företag inter­vjuades angående deras arbete kring etiska riktlinjer. De företag som undersöktes var Atlas Copco, The Body Shop och Samhall.Slutsatser: Anledningen till att de undersökta företagen upprättar en uppförande­kod skiljer sig åt. Atlas Copco ser det som en möjlighet till affärer och långsiktig lönsamhet, för The Body Shop ingår det i den ursprung­liga affärsidén att utföra goda gärningar och Samhall har som ett statligt ägt företag krav på sig att leva upp till uppsatta mål.

SammanfattningSyftet med denna kandidatuppsats är att utreda huruvida det föreligger viljeförklaringar vid elektroniska avtal samt utreda om den svenska lagmodellen för avtalsslut går att till-lämpa på sådana avtal.Regler om avtals uppkomst på förmögenhetsrättens område, finns att finna i avtalslagen. I motiven till avtalslagen framkommer det att avtal uppkommer genom sammanfallande viljeförklaringar. På senare tid har dock viljeförklaringsbegreppet inom doktrinen på förmögenhetsrättens område utgjort grunden för många och djupa diskussioner. Vid av-talsslut genom dagens elektroniska medel kan det ibland vara svårt att urskilja en vilja, då kommunikationen är automatiserad. Detta har inneburit utmaningar för rättsordning-en och det har diskuterats huruvida viljeförklaringar är och borde vara ett grundrekvisit för att ett avtal ska anses kunna uppkomma.För att utreda huruvida det kan anses föreligga en viljeförklaring vid elektroniska avtal, är det av vikt att veta vad lagstiftaren har avsett med begreppet.

Examensarbete undersöker hur tryggheten och säkerheten upplevs på Trossö. Efter-som människor upplever olika saker i staden på olika sätt ska denna upplevelse som människor får beaktas av oss planera-re. Arbetet är uppdelat i ett antal olika ?kapi-tel?; mina definitioner och viktiga begrepp, planområdet, åtgärder och arbete mot en tryggare och säkrare stad, inventering, en-kät och sammanställning, åtgärder för Trossö och därefter en avslutning. I texten kan man läsa om olika faktorer i staden som kan göra att en plats upplevs otrygg och osäker och hur dessa faktorer kan förbättras för att inge en trygghet för en människa som passerar platsen. I arbetet framställs även hur olika städer och länder har gjort för att öka tryggheten och säker-heten i en stad. En stad bör planeras för alla, alla har lika rätt att vistas i ett offentligt rum utan att behöva känna sig utelämnade.

Det genomgripande syftet med denna uppsats var att synliggöra ungdomsassistenternas arbete på Lyrans asylboende samt att se vilken relevans olika kunskapsformer har i detta. Utifrån frå-geställningarna handlade studien om att beskriva ungdomsassistenternas arbete samt att förtyd-liga gemensamma aspekter i arbetet med EkB. Jag utgick också från att studera ungdomsassi-stenternas beskrivelser av lyckosamma hjälpinsatser samt vilken kunskapsform som assisterar dessa.Empirin i denna studie baseras på mina tidigare erfarenheter av arbetet med ensamkommande flyktingbarn och ungdomar samt resultatet från totalt fyra intervjuer med ungdomsassistenter på Lyrans asylboende för ensamkommande barn och ungdomar. Jag har vid insamlandet av empirin utgått fån tre olika kvalitativa metoder vinjett, semi-strukturerad intervju samt en egen utarbetad interaktivt-strukturerad intervjumodell. Jag har förankrat personalens beskrivningar med aktuella forskningsstudier samt analyserat deras arbete utifrån de fyra kunskapsformerna episteme, techne, fronesis och tacit knowing.Resultatet synliggjorde delar av personalens praktiska och utförande arbete med EkB och fram-förde viktiga gemensamma teman i detta.

Bakgrund Premenstruellt dysforiskt syndrom (PMDS) drabbar 3-8% av alla menstruerande kvinnor. Syndromet kan orsaka fysiska och psykiska symtom. Exempel p? psykiska symtom ?r hum?rsv?ngningar, ?ngest, nedst?mdhet, sj?lvmordstankar, koncentrationssv?righeter, tr?tthet samt minskat intresse f?r dagliga aktiviteter. Symtomen uppst?r i menstruationscykelns lutealfas, som p?g?r i ungef?r 14 dagar, f?r att avta eller f?rsvinna helt under menstruationscykelns follikelfas. V?lbefinnande anses inom aktivitetsvetenskapen ha starka kopplingar till begreppen aktivitetsengagemang och aktivitetserfarenhet, och det finns en stor kunskapslucka om hur PMDS samspelar med dessa begrepp. Syfte Studiens syfte var att utforska hur personer med PMDS upplever v?lbefinnande, aktivitetsengagemang och aktivitetserfarenhet vid PMDS j?mf?rt med symtomfri period. Metod Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats genomf?rdes.

Under de senaste decennierna har idrottens värld genomgått stora förändringar. Den"ekonomiska boomen"har inneburit en inflationsartad höjning av biljettpriser, spelarlöner och priser för TV-rättigheter. På den hårt konkurrensutsatta TV-marknaden är idrottsevenemang det särklassigt mest effektiva vapnet i kampen om tittarna. Med den ökade efterfrågan på TV- rättigheter till idrottsevenemang har priserna skjutit i höjden. Denna utveckling har aktualiserat frågor om vissa försäljningsförfarandens förenlighet med EG-rättens konkurrensregler.

NILS (Nationell inventering av landskapet i Sverige) är ett nationellt miljöövervaknings-program som syftar till att undersöka och följa upp den biologiska mångfalden i Sverige ur ett landskaps perspektiv. En grundläggande del av rutininventeringarna är registrering av linjeobjekt. GPS-koordinater tas på varje linjeobjekt och matchas sedan mot kartunderlag och linjeobjektets naturtyp kan då avläsas. Alla kartor har en osäkerhet i klassning av naturtyp och gränsdragning som gör att klassning utifrån kartunderlag inte är lika exakt som klassning i fält, vilket skulle kunna bidra till att det finns en skillnad mellan de olika sätten att klassa linjeobjekt. Genom att titta på samma linjeobjekt i fält och på kartor och klassa linjeobjekten efter markslag och naturtyp kunde man jämföra klassningarna för att se hur tillförlitliga de olika kartunderlagen var.

Syftet med studien är att identifiera och beskriva centrala faktorer som har betydelse för att skapa en skola för alla, utifrån ett exempel från en kommun i Mellansverige.1. Hur skrivs den fram, d.v.s. hur formulerar man sig i de lokala styrdokumenten och hur implementeras en skola för alla?2. Vad är specialpedagogik i didaktiken som skapar en skola för alla, vilka konkreta arbetssätt använder man sig utav? 3. Hur upplever eleverna att gå i en skola för alla? Studien stödjer sig på en utvecklingsekologisk teori som skapats av den amerikanske utveck-lingspsykologen Urie Bronfenbrenner (1979). Teorin beskriver hur individen interagerar med miljön på olika nivåer. Dessa är mikrosystemet (familjen eller klassrummet), mesosystemet (t.ex.

Tilltalsformer och personbeteckningar används olika i svenskan och tyskan och kan därför skapa kulturrelaterade översättningsproblem. I tyskan används idag du i informella och Sie i distanserade relationer medan nästan alla duar varandra i svenskan. I kombination med Sie används Herr/Frau samt efternamn på tyska; på svenska används nästan alltid förnamn. Personbeteckningar skiljer sig åt genom att personens kön oftast specificeras på tyska; på svenska används oftast neutrala beteckningar. Översättaren måste välja mellan att använda tilltalsformer och personbe­teckningar som de är brukliga i källspråket eller som de är brukliga i målspråket.I den här uppsat­sen undersöktes 16 svenska och 16 tyska skönlitterära verk och deras över­sättningar till det andra språket med fokus på om tilltal och personbeteckningar översätts enligt en källtextsorienterad eller en målspråksorienterad översättningsstrategi.

Den 1 juli 2013 meddelade Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) beslut i ett mål gällande kvittningsrätten för kapitalvinster och kapitalförluster på delägarrätter. Frågan som be-handlades i målet var om aktiebolaget hade rätt att kvitta sina kapitalförluster mot kapital-vinsterna som uppkommit i den utländska delägarbeskattade juridiska personen. HFD beslutade att neka aktiebolaget möjligheten till kvittning på grund av att lagstöd saknades.Denna bedömning väcker frågor, då aktiebolag som väljer att placera delägarrätter i del-ägarbeskattade juridiska personer får en mindre utsträckt kvittningsrätt vid jämförelse om delägarrätterna hade placerats direkt i aktiebolaget. Vid närmare granskning av kvittnings-möjligheterna kan det konstateras att även kvittningsrätten för kapitalförluster (inte bara kapitalvinster) på delägarrätter i delägarbeskattade juridiska personer är begränsade, vid jämförelse om motsvarande kapitalförluster hade uppkommit direkt i aktiebolaget. Be-gränsningarna för kapitalförlusterna på delägarrätter i delägarbeskattade juridiska perso-ner innebär att kapitalförlusten ska kvoteras till 70 % innan kvittning kan ske, vilket inte är ett krav om kapitalförlusten hade uppkommit direkt i aktiebolaget.

Titel: Som galna vildhästar eller sniglar med bromsarna på ? Skolchefers syn på den kritiska mediekompetens möjligheter och hinder i grundskolans världFörfattare: Susanna BoonyaiHandledare: Annika BergströmKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, examensarbeteInstitutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG)Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2009Syfte: Det övergripande syftet med studien är att utreda möjligheter och hinder för kritisk mediekompetens i grundskolans värld.Metod: Studiens val av metod är den kvalitativa forskarmetoden i form av intervjuer med skolchefer, inom ansvarsområdet förskola och grundskola.Material: Åtta stycken intervjuer med skolchefer fördelade på de ansvarsområden som skolcheferna är verksamma inom. Uppdelningen fördelades jämt mellan resurssvaga, medelresurssvaga, medelresursstarka och resursstarka områden.Huvudsakliga resultat: Skolcheferna har generellt tämligen goda kunskaper om vad kritisk mediekompetens kan anses handla om, framförallt med betoning på att medier skall göras till-gängliga för alla i skolans värld och som är centralt inom diskursen för kritisk mediekompetens. Den djupare kunskapsdimensionen kring kritisk mediekompetens som handlar om att lära sig kritiskt granska all typ av medier finns där men hur väl ett fördjupat resonemang är utvecklat varierar dock inom denna grupp skolchefer vilket tyder på ett behov av ökade kunskaper inom området.Det sker försök till en implementering av kritisk mediekompetens inom de områden som skolcheferna är verksamma på många olika plan. Genom bland annat PIM, ett överstatligt webbaserat utbildningsprogram för kritisk mediekompetens, skall alla pedagoger och rektorer ha uppnått nivå 3 i sin utbildning inom tre år.

Bakgrund: Sedan år 2008 har världen befunnit sig i ekonomisk kris. Denna kris har drabbat såväl svenska som utländska banker runt om i världen, men i olika grad. Bankerna och deras arbete anses ha haft stor del i den rådande finanskrisen, vilket skapar frågor om hur de regleringar som finns fungerar och påverkar bankerna i den meningen de är avsedda att påverka bankerna och hur bankens arbete med kreditrisker ser ut.Problemformulering: Både Swedbank och Svenska Handelsbanken har drabbats av finanskrisen men Swedbank pekas ut som den största förloraren av dessa två banker. Ser man till respektive banks prestation på den svenska marknaden är det dock Swedbank som visar de bättre siffrorna vad gäller kreditförlust i relation till bankens utlåning och har gjort så sedan 2008. Vi fann det intressant att jämföra hur dessa två banker arbetar med sin kreditgivningsprocess, särskilt då fördelning av kreditförluster skiljer sig åt och då båda bankerna anser sig hålla en låg riskprofil.

Humanitär intervention är ett begrepp inom internationella relationer som väcker många känslor och frågor. Trots att idén om att använda våld för att stoppa brott mot de mänskli-ga rättigheter kan verka attraktivt från ett moraliskt perspektiv, vilket man i århundraden har gjort, har denna praktik varit synnerligen oregelbunden. Detta i hög grad beroende på den ambivalens som finns inför de internationella normer som skall reglera staters använ-dande av militärt våld.Synen på humanitära interventioner har ändrats i överensstämmelse med de förändringar som skett inom det internationella systemet. Dessa ändringar har, till viss del, medfört en förändrad syn på de normer som legitimerar användandet av våld inom det internationella samfundet.Humanitära interventioner som begrepp och praktik innehåller många dilemman i vår tid. Detta eftersom det berör traditionella normer av suveränitet och ickeintervention, som är de främsta byggstenarna för det moderna internationella systemet, tillika del av Förenta Na-tionernas (FN) stadgar.

Haparandabanan, den ja?rnva?g fo?r godstrafik som ga?r mellan Boden och Haparanda, byggdes fo?r na?rmare 100 a?r sedan och stora delar av ja?rnva?gsstra?ckan a?r i da?ligt skick. Fo?r att klara morgon- dagens o?kande transportbehov rustas den befintliga ja?rnva?gen mellan Boden och Kalix upp samt byggs en helt ny ja?rnva?g mellan Kalix och Haparanda.Projekt Haparandabanan har i ja?rnva?gsplaner, tillsta?ndsanso?kningar om vattenverksamhet och anma?lningsa?renden ga?llande uppla?ggning av inert avfall utlovat att vidta en ma?ngd a?tga?rder och fo?rsiktighetsma?tt. Fo?r att dessa a?taganden inte ska fo?rbises och eventuellt orsaka negativa effekter pa? naturmiljo?n a?r det angela?get att fo?lja upp dem.Det o?vergripande syftet med det ha?r examensarbetet var att fo?lja upp a?tga?rder och fo?rsiktighets- ma?tt som projekt Haparandabanan a?tagit sig att vidta och som kan pa?verka ja?rnva?gsomra?dets yt- och grundvatten.

Skelettjord är framtagen för att fungera som en rotvänlig vägöverbyggnad där det är omöjligt att på annat sätt ge träden en godtagbar jordvolym. Trottoarer och parkerings-ytor där planteringsutrymmet är begränsat och kravet på bärighet stort, är exempel på ytor där skelettjord kan ge träd en ökad jordvolym samtidigt som trafiklasterna tas upp av skelettmaterialet. I Stockholm har skelettjord använts sedan mitten av 1990-talet och för att följa upp resultatet gjordes det under 2005-2006 vitalitetsbedömningar av träden i ett antal av de tidiga anläggningarna. De undersökta träden varierade i vitalitet och tillväxt och en slutsats var att det behövdes studier av rotutvecklingen i de berörda skelettjordarna. I detta arbete har jag mätt antalet rötter och undersökt hur de växer i skelettjordarna vid 11 av de tidigare vitalitetsbedömda träden. Jag har också undersökt skelettjordarnas uppbyggnad och jämfört resultatet med handlingarna.