Sök:

Sökresultat:

49 Uppsatser om Skuggtćliga växter - Sida 3 av 4

Uppförandekoder : En studie i hur tre företag arbetar med etiska riktlinjer

 Sammanfattning Datum: 2009-05-29 NivÄ: Magisteruppsats i ekonomistyrning, 15 högskolepoÀngFörfattare:Magdalena StÄl, FödelseÄr: 1982, Bostadsort: VÀsterÄs                                Marina Vokbus, FödelseÄr: 1982, Bostadsort: VÀsterÄsHandledare: Leif CarlssonTitel: Uppförandekoder - En studie i hur tre företag arbetar med etiska rikt­linjerSyfte:  Syftet med uppsatsen Àr att studera varför de undersökta företagen enligt respondenterna upprÀttar en uppförande­kod och vilka etiska principer koden baseras pÄ. Vidare Àr syftet att studera vilka omrÄden uppförande-koden omfattar, vad företagen fokuserar mest pÄ samt vad de gör för att efter­leva sin uppsatta uppförandekod.Metod: Undersökningen bygger pÄ en kvalitativ forskningsmetod dÀr primÀr­data studerades i form av insamlat intervjumaterial. Tre företag inter­vjuades angÄende deras arbete kring etiska riktlinjer. De företag som undersöktes var Atlas Copco, The Body Shop och Samhall.Slutsatser: Anledningen till att de undersökta företagen upprÀttar en uppförande­kod skiljer sig Ät. Atlas Copco ser det som en möjlighet till affÀrer och lÄngsiktig lönsamhet, för The Body Shop ingÄr det i den ursprung­liga affÀrsidén att utföra goda gÀrningar och Samhall har som ett statligt Àgt företag krav pÄ sig att leva upp till uppsatta mÄl.

Formkrav för testamente : Möjlighet till digitalt testamente

SammanfattningSyftet med denna kandidatuppsats Àr att utreda huruvida det föreligger viljeförklaringar vid elektroniska avtal samt utreda om den svenska lagmodellen för avtalsslut gÄr att till-lÀmpa pÄ sÄdana avtal.Regler om avtals uppkomst pÄ förmögenhetsrÀttens omrÄde, finns att finna i avtalslagen. I motiven till avtalslagen framkommer det att avtal uppkommer genom sammanfallande viljeförklaringar. PÄ senare tid har dock viljeförklaringsbegreppet inom doktrinen pÄ förmögenhetsrÀttens omrÄde utgjort grunden för mÄnga och djupa diskussioner. Vid av-talsslut genom dagens elektroniska medel kan det ibland vara svÄrt att urskilja en vilja, dÄ kommunikationen Àr automatiserad. Detta har inneburit utmaningar för rÀttsordning-en och det har diskuterats huruvida viljeförklaringar Àr och borde vara ett grundrekvisit för att ett avtal ska anses kunna uppkomma.För att utreda huruvida det kan anses föreligga en viljeförklaring vid elektroniska avtal, Àr det av vikt att veta vad lagstiftaren har avsett med begreppet.

Tryggheten och sÀkerheten pÄ Trossö - hur den upplevs och ÄtgÀrdas

Examensarbete undersöker hur tryggheten och sÀkerheten upplevs pÄ Trossö. Efter-som mÀnniskor upplever olika saker i staden pÄ olika sÀtt ska denna upplevelse som mÀnniskor fÄr beaktas av oss planera-re. Arbetet Àr uppdelat i ett antal olika ?kapi-tel?; mina definitioner och viktiga begrepp, planomrÄdet, ÄtgÀrder och arbete mot en tryggare och sÀkrare stad, inventering, en-kÀt och sammanstÀllning, ÄtgÀrder för Trossö och dÀrefter en avslutning. I texten kan man lÀsa om olika faktorer i staden som kan göra att en plats upplevs otrygg och osÀker och hur dessa faktorer kan förbÀttras för att inge en trygghet för en mÀnniska som passerar platsen. I arbetet framstÀlls Àven hur olika stÀder och lÀnder har gjort för att öka tryggheten och sÀker-heten i en stad. En stad bör planeras för alla, alla har lika rÀtt att vistas i ett offentligt rum utan att behöva kÀnna sig utelÀmnade.

It's strength lies in the speed and (surprisingly) it's consistancy. All you need to go off is a way to put Worldgorger into your graveyard (Cabal / Thoughtseize yourself, Entomb) and a reanimate spell (Animate Dead, Necromancy, Dance of the Dead).

Det genomgripande syftet med denna uppsats var att synliggöra ungdomsassistenternas arbete pÄ Lyrans asylboende samt att se vilken relevans olika kunskapsformer har i detta. UtifrÄn frÄ-gestÀllningarna handlade studien om att beskriva ungdomsassistenternas arbete samt att förtyd-liga gemensamma aspekter i arbetet med EkB. Jag utgick ocksÄ frÄn att studera ungdomsassi-stenternas beskrivelser av lyckosamma hjÀlpinsatser samt vilken kunskapsform som assisterar dessa.Empirin i denna studie baseras pÄ mina tidigare erfarenheter av arbetet med ensamkommande flyktingbarn och ungdomar samt resultatet frÄn totalt fyra intervjuer med ungdomsassistenter pÄ Lyrans asylboende för ensamkommande barn och ungdomar. Jag har vid insamlandet av empirin utgÄtt fÄn tre olika kvalitativa metoder vinjett, semi-strukturerad intervju samt en egen utarbetad interaktivt-strukturerad intervjumodell. Jag har förankrat personalens beskrivningar med aktuella forskningsstudier samt analyserat deras arbete utifrÄn de fyra kunskapsformerna episteme, techne, fronesis och tacit knowing.Resultatet synliggjorde delar av personalens praktiska och utförande arbete med EkB och fram-förde viktiga gemensamma teman i detta.

DET ?R SOM EN OFRIVILLIG BERG-OCH-DALBANA V?lbefinnande, aktivitetsengagemang och aktivitetserfarenhet vid premenstruellt dysforiskt syndrom

Bakgrund Premenstruellt dysforiskt syndrom (PMDS) drabbar 3-8% av alla menstruerande kvinnor. Syndromet kan orsaka fysiska och psykiska symtom. Exempel p? psykiska symtom ?r hum?rsv?ngningar, ?ngest, nedst?mdhet, sj?lvmordstankar, koncentrationssv?righeter, tr?tthet samt minskat intresse f?r dagliga aktiviteter. Symtomen uppst?r i menstruationscykelns lutealfas, som p?g?r i ungef?r 14 dagar, f?r att avta eller f?rsvinna helt under menstruationscykelns follikelfas. V?lbefinnande anses inom aktivitetsvetenskapen ha starka kopplingar till begreppen aktivitetsengagemang och aktivitetserfarenhet, och det finns en stor kunskapslucka om hur PMDS samspelar med dessa begrepp. Syfte Studiens syfte var att utforska hur personer med PMDS upplever v?lbefinnande, aktivitetsengagemang och aktivitetserfarenhet vid PMDS j?mf?rt med symtomfri period. Metod Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats genomf?rdes.

Idrott och EG-rÀtt: KonkurrensrÀttsliga aspekter pÄ handel med TV-rÀttigheter till idrottsevenemang

Under de senaste decennierna har idrottens vÀrld genomgÄtt stora förÀndringar. Den"ekonomiska boomen"har inneburit en inflationsartad höjning av biljettpriser, spelarlöner och priser för TV-rÀttigheter. PÄ den hÄrt konkurrensutsatta TV-marknaden Àr idrottsevenemang det sÀrklassigt mest effektiva vapnet i kampen om tittarna. Med den ökade efterfrÄgan pÄ TV- rÀttigheter till idrottsevenemang har priserna skjutit i höjden. Denna utveckling har aktualiserat frÄgor om vissa försÀljningsförfarandens förenlighet med EG-rÀttens konkurrensregler.

Hur tillförlitligt Àr det att anvÀnda kartunderlag vid markslagsklassning av NILS linjeobjekt?

NILS (Nationell inventering av landskapet i Sverige) Àr ett nationellt miljöövervaknings-program som syftar till att undersöka och följa upp den biologiska mÄngfalden i Sverige ur ett landskaps perspektiv. En grundlÀggande del av rutininventeringarna Àr registrering av linjeobjekt. GPS-koordinater tas pÄ varje linjeobjekt och matchas sedan mot kartunderlag och linjeobjektets naturtyp kan dÄ avlÀsas. Alla kartor har en osÀkerhet i klassning av naturtyp och grÀnsdragning som gör att klassning utifrÄn kartunderlag inte Àr lika exakt som klassning i fÀlt, vilket skulle kunna bidra till att det finns en skillnad mellan de olika sÀtten att klassa linjeobjekt. Genom att titta pÄ samma linjeobjekt i fÀlt och pÄ kartor och klassa linjeobjekten efter markslag och naturtyp kunde man jÀmföra klassningarna för att se hur tillförlitliga de olika kartunderlagen var.

Bortom inkludering. Meningsfulla relationer, tydliga roller och engagerande aktiviteter ger möjligheten att skapa en skola för alla.

Syftet med studien Àr att identifiera och beskriva centrala faktorer som har betydelse för att skapa en skola för alla, utifrÄn ett exempel frÄn en kommun i Mellansverige.1. Hur skrivs den fram, d.v.s. hur formulerar man sig i de lokala styrdokumenten och hur implementeras en skola för alla?2. Vad Àr specialpedagogik i didaktiken som skapar en skola för alla, vilka konkreta arbetssÀtt anvÀnder man sig utav? 3. Hur upplever eleverna att gÄ i en skola för alla? Studien stödjer sig pÄ en utvecklingsekologisk teori som skapats av den amerikanske utveck-lingspsykologen Urie Bronfenbrenner (1979). Teorin beskriver hur individen interagerar med miljön pÄ olika nivÄer. Dessa Àr mikrosystemet (familjen eller klassrummet), mesosystemet (t.ex.

Tilltalsformer och personbeteckningar i skönlitterÀra översÀttningar mellan svenska och tyska

Tilltalsformer och personbeteckningar anvĂ€nds olika i svenskan och tyskan och kan dĂ€rför skapa kulturrelaterade översĂ€ttningsproblem. I tyskan anvĂ€nds idag du i informella och Sie i distanserade relationer medan nĂ€stan alla duar varandra i svenskan. I kombination med Sie anvĂ€nds Herr/Frau samt efternamn pĂ„ tyska; pĂ„ svenska anvĂ€nds nĂ€stan alltid förnamn. Personbeteckningar skiljer sig Ă„t genom att personens kön oftast specificeras pĂ„ tyska; pĂ„ svenska anvĂ€nds oftast neutrala beteckningar. ÖversĂ€ttaren mĂ„ste vĂ€lja mellan att anvĂ€nda tilltalsformer och personbe­teckningar som de Ă€r brukliga i kĂ€llsprĂ„ket eller som de Ă€r brukliga i mĂ„lsprĂ„ket.I den hĂ€r uppsat­sen undersöktes 16 svenska och 16 tyska skönlitterĂ€ra verk och deras över­sĂ€ttningar till det andra sprĂ„ket med fokus pĂ„ om tilltal och personbeteckningar översĂ€tts enligt en kĂ€lltextsorienterad eller en mĂ„lsprĂ„ksorienterad översĂ€ttningsstrategi.

KvittningsrÀtten inom fÄllan : En analys av reglernas förenlighet med den skatterÀttsliga neutralitetsprincipen

Den 1 juli 2013 meddelade Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) beslut i ett mÄl gÀllande kvittningsrÀtten för kapitalvinster och kapitalförluster pÄ delÀgarrÀtter. FrÄgan som be-handlades i mÄlet var om aktiebolaget hade rÀtt att kvitta sina kapitalförluster mot kapital-vinsterna som uppkommit i den utlÀndska delÀgarbeskattade juridiska personen. HFD beslutade att neka aktiebolaget möjligheten till kvittning pÄ grund av att lagstöd saknades.Denna bedömning vÀcker frÄgor, dÄ aktiebolag som vÀljer att placera delÀgarrÀtter i del-Àgarbeskattade juridiska personer fÄr en mindre utstrÀckt kvittningsrÀtt vid jÀmförelse om delÀgarrÀtterna hade placerats direkt i aktiebolaget. Vid nÀrmare granskning av kvittnings-möjligheterna kan det konstateras att Àven kvittningsrÀtten för kapitalförluster (inte bara kapitalvinster) pÄ delÀgarrÀtter i delÀgarbeskattade juridiska personer Àr begrÀnsade, vid jÀmförelse om motsvarande kapitalförluster hade uppkommit direkt i aktiebolaget. Be-grÀnsningarna för kapitalförlusterna pÄ delÀgarrÀtter i delÀgarbeskattade juridiska perso-ner innebÀr att kapitalförlusten ska kvoteras till 70 % innan kvittning kan ske, vilket inte Àr ett krav om kapitalförlusten hade uppkommit direkt i aktiebolaget.

Som galna vildhÀstar eller sniglar med bromsarna pÄ ? Skolchefers syn pÄ den kritiska mediekompetens möjligheter och hinder i grundskolans vÀrld

Titel: Som galna vildhĂ€star eller sniglar med bromsarna pĂ„ ? Skolchefers syn pĂ„ den kritiska mediekompetens möjligheter och hinder i grundskolans vĂ€rldFörfattare: Susanna BoonyaiHandledare: Annika BergströmKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, examensarbeteInstitutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG)Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2009Syfte: Det övergripande syftet med studien Ă€r att utreda möjligheter och hinder för kritisk mediekompetens i grundskolans vĂ€rld.Metod: Studiens val av metod Ă€r den kvalitativa forskarmetoden i form av intervjuer med skolchefer, inom ansvarsomrĂ„det förskola och grundskola.Material: Åtta stycken intervjuer med skolchefer fördelade pĂ„ de ansvarsomrĂ„den som skolcheferna Ă€r verksamma inom. Uppdelningen fördelades jĂ€mt mellan resurssvaga, medelresurssvaga, medelresursstarka och resursstarka omrĂ„den.Huvudsakliga resultat: Skolcheferna har generellt tĂ€mligen goda kunskaper om vad kritisk mediekompetens kan anses handla om, framförallt med betoning pĂ„ att medier skall göras till-gĂ€ngliga för alla i skolans vĂ€rld och som Ă€r centralt inom diskursen för kritisk mediekompetens. Den djupare kunskapsdimensionen kring kritisk mediekompetens som handlar om att lĂ€ra sig kritiskt granska all typ av medier finns dĂ€r men hur vĂ€l ett fördjupat resonemang Ă€r utvecklat varierar dock inom denna grupp skolchefer vilket tyder pĂ„ ett behov av ökade kunskaper inom omrĂ„det.Det sker försök till en implementering av kritisk mediekompetens inom de omrĂ„den som skolcheferna Ă€r verksamma pĂ„ mĂ„nga olika plan. Genom bland annat PIM, ett överstatligt webbaserat utbildningsprogram för kritisk mediekompetens, skall alla pedagoger och rektorer ha uppnĂ„tt nivĂ„ 3 i sin utbildning inom tre Ă„r.

Kreditgivningsprocessen - En studie av Swedbank och Svenska Handelsbanken

Bakgrund: Sedan Är 2008 har vÀrlden befunnit sig i ekonomisk kris. Denna kris har drabbat sÄvÀl svenska som utlÀndska banker runt om i vÀrlden, men i olika grad. Bankerna och deras arbete anses ha haft stor del i den rÄdande finanskrisen, vilket skapar frÄgor om hur de regleringar som finns fungerar och pÄverkar bankerna i den meningen de Àr avsedda att pÄverka bankerna och hur bankens arbete med kreditrisker ser ut.Problemformulering: BÄde Swedbank och Svenska Handelsbanken har drabbats av finanskrisen men Swedbank pekas ut som den största förloraren av dessa tvÄ banker. Ser man till respektive banks prestation pÄ den svenska marknaden Àr det dock Swedbank som visar de bÀttre siffrorna vad gÀller kreditförlust i relation till bankens utlÄning och har gjort sÄ sedan 2008. Vi fann det intressant att jÀmföra hur dessa tvÄ banker arbetar med sin kreditgivningsprocess, sÀrskilt dÄ fördelning av kreditförluster skiljer sig Ät och dÄ bÄda bankerna anser sig hÄlla en lÄg riskprofil.

HumanitÀra Interventioner : Dess moral, legalitet, och praktik

HumanitÀr intervention Àr ett begrepp inom internationella relationer som vÀcker mÄnga kÀnslor och frÄgor. Trots att idén om att anvÀnda vÄld för att stoppa brott mot de mÀnskli-ga rÀttigheter kan verka attraktivt frÄn ett moraliskt perspektiv, vilket man i Ärhundraden har gjort, har denna praktik varit synnerligen oregelbunden. Detta i hög grad beroende pÄ den ambivalens som finns inför de internationella normer som skall reglera staters anvÀn-dande av militÀrt vÄld.Synen pÄ humanitÀra interventioner har Àndrats i överensstÀmmelse med de förÀndringar som skett inom det internationella systemet. Dessa Àndringar har, till viss del, medfört en förÀndrad syn pÄ de normer som legitimerar anvÀndandet av vÄld inom det internationella samfundet.HumanitÀra interventioner som begrepp och praktik innehÄller mÄnga dilemman i vÄr tid. Detta eftersom det berör traditionella normer av suverÀnitet och ickeintervention, som Àr de frÀmsta byggstenarna för det moderna internationella systemet, tillika del av Förenta Na-tionernas (FN) stadgar.

Uppföljning av projekt Haparandabanans vattenanknutna Ätaganden, naturmiljöeffekter och miljömÄl

Haparandabanan, den ja?rnva?g fo?r godstrafik som ga?r mellan Boden och Haparanda, byggdes fo?r na?rmare 100 a?r sedan och stora delar av ja?rnva?gsstra?ckan a?r i da?ligt skick. Fo?r att klara morgon- dagens o?kande transportbehov rustas den befintliga ja?rnva?gen mellan Boden och Kalix upp samt byggs en helt ny ja?rnva?g mellan Kalix och Haparanda.Projekt Haparandabanan har i ja?rnva?gsplaner, tillsta?ndsanso?kningar om vattenverksamhet och anma?lningsa?renden ga?llande uppla?ggning av inert avfall utlovat att vidta en ma?ngd a?tga?rder och fo?rsiktighetsma?tt. Fo?r att dessa a?taganden inte ska fo?rbises och eventuellt orsaka negativa effekter pa? naturmiljo?n a?r det angela?get att fo?lja upp dem.Det o?vergripande syftet med det ha?r examensarbetet var att fo?lja upp a?tga?rder och fo?rsiktighets- ma?tt som projekt Haparandabanan a?tagit sig att vidta och som kan pa?verka ja?rnva?gsomra?dets yt- och grundvatten.

TrÀdrötter i skelettjord : en fallstudie i Stockholm

Skelettjord Àr framtagen för att fungera som en rotvÀnlig vÀgöverbyggnad dÀr det Àr omöjligt att pÄ annat sÀtt ge trÀden en godtagbar jordvolym. Trottoarer och parkerings-ytor dÀr planteringsutrymmet Àr begrÀnsat och kravet pÄ bÀrighet stort, Àr exempel pÄ ytor dÀr skelettjord kan ge trÀd en ökad jordvolym samtidigt som trafiklasterna tas upp av skelettmaterialet. I Stockholm har skelettjord anvÀnts sedan mitten av 1990-talet och för att följa upp resultatet gjordes det under 2005-2006 vitalitetsbedömningar av trÀden i ett antal av de tidiga anlÀggningarna. De undersökta trÀden varierade i vitalitet och tillvÀxt och en slutsats var att det behövdes studier av rotutvecklingen i de berörda skelettjordarna. I detta arbete har jag mÀtt antalet rötter och undersökt hur de vÀxer i skelettjordarna vid 11 av de tidigare vitalitetsbedömda trÀden. Jag har ocksÄ undersökt skelettjordarnas uppbyggnad och jÀmfört resultatet med handlingarna.

<- FöregÄende sida 3 NÀsta sida ->