I detta examensarbete undersöks hur några lärare arbetar med skrivandet av faktatexter i skolans tidigare år, samt hur de upplever att skrivandet påverkar elevernas kognitiva utveckling och Skrivutveckling. I denna studie har tio yrkesverksamma lärare deltagit genom en enkätundersökning, svaren har sammanställts och analyserats. I studien har även intervjuer genomförts på två yrkesverksamma lärare, dessa har transkriberats, sammanställts och analyserats. Olika teorier samt arbetssätt baserat på olika författares erfarenheter och pedagogiska förhållningssätt lyfts fram i denna studie, även hur de anser att de kan påverka elevernas Skrivutveckling och kognitiva utveckling.    Studien visar att skrivandet av faktatexter påverkar elevernas Skrivutveckling samt kognitiva utveckling på olika sätt beroende på vilket arbetssätt läraren väljer att använda.     Slutsatsen är lärarens förhållningssätt till och kunskaper om skrivandet av faktatexter påverkar valet av arbetssätt..

Nilsson, Carola & Nilsson, Cecilia (2011). Skrivutveckling med penna eller touchteknik? ? tre pedagoger om olika sätt att arbeta med barns skrivande. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med detta arbete är att undersöka hur pedagoger arbetar med Skrivutveckling i årskurs ett. Detta är intressant eftersom barnen har olika erfarenheter när de börjar skolan.

BakgrundI följande avsnitt redogörs för forskning inom det språkliga fältet. Talspråksutveckling, läsandet och skrivandets progression samt förskolan och förskollärarens roll i det hela synliggörs. Styrdokumentets syn på språk är också angivet.SyfteSyftet med undersökningen är att synliggöra förskollärares resonemang kring och arbete med språkutveckling för barn i förskolan, dels språkutvecklande strategier rent allmänt, dels mer specifikt som en förberedelse inför kommande läs- och Skrivutveckling.MetodMetoden som använts i undersökningen är en kvalitativ ansats med intervju som redskap. De som intervjuades var sex förskollärare verksamma på två olika förskolor i samma kommun.ResultatResultatet visar att förskollärarna lägger mycket kraft i att anlägga grundläggande språkliga förmågor. Det viktigaste som uttrycktes är att barnen får möjlighet att kommunicera med andra.

Det övergripande syftet med denna studie har varit att utreda förekomsten och graden av reproducerande drag i elevtexter när elever skriver faktatext, samt lärares föreställningar kring läs- och Skrivutveckling i koppling till reproduktion som fenomen. Studien tar sin utgångspunkt i teorier om läs- och Skrivutveckling kopplat till genre och genrepedagogik. Studien omfattar två skolor och har utförts i årskurs 3. Från de båda skolorna har sammanlagt 36 elevtexter, 18 texer från varje skola, analyserats. Elevtexterna har i analysen jämförts med den text som använts som källa för att utreda graden av reproduktiva inslag.

Arbetets syfte är att göra en jämförande undersökning utifrån likheter och skillnader i undervisningsmetoderna för läs- och Skrivutveckling mellan lärarstudenter på högskolan i Kristianstad och yrkesverksamma lärare ute på fältet. Vi använder oss av en kvalitativ undersökningsmetod, intervjuer, för att undersöka hur pedagoger förhåller och använder sig av olika undervisningsmetoder. Resultatet av vår undersökning visar att de intervjuade pedagogernas undervisningsmetoder till stor del påminner om det lärarstudenter på högskolan i Kristianstad fått med sig i utbildningen. Genom att intervjua verksamma pedagoger har vi bekräftat att det inte finns en metod som passar alla barn, utan att varje pedagog utarbetar sin metod för läs- och Skrivutveckling utifrån barnets förutsättningar, genom att plocka det bästa ur varje erkänd metod. Resultatet visar också att det inte bara är frågan om vilken metod som är bäst lämpad för läs- och Skrivutveckling, utan också att pedagogens förhållningssätt till undervisningen är viktig, liksom miljön runtomkring det lärande barnet.

I denna studie beskriver och analyserar vi lärares uppfattningar om att skriva sig till läsning med hjälp av datorn. I vår bakgrund ligger fokus på läsning och skrivning och där finns en presentation av olika metoder för att lära sig läsa och skriva. Presentationen avslutas med en beskrivning av Tragetons modell som är ämnet för denna undersökning. Eftersom vi är intresserade av lärarnas uppfattningar har vi valt att genomföra kvalitativa intervjuer med tre lärare som tillsammans med sina elever arbetar enligt ovanstående modell. Resultatet visar att lärarna tycker att det är en bra modell som ger en god läs- och Skrivutveckling.

I denna uppsats jämförs och diskuteras gynnsamma faktorer för elevers läs- och Skrivutveckling. Jag lyfter fram tre olika forskares syn på vad som kan ha en positiv inverkan för elevers utveckling på området och sätter det i relation till gynnsamma faktorer för lärande i stort. Frågeställningarna berör likheter i forskarnas metoder, lärarrollen samt lärande utifrån individ- och grupperspektiv. Som jag skrev ovan så fokuseras arbetets kring tre huvudtexter. Dessa texter är Judith Langers Effective Literacy Instruction (2002), Palincsar och Browns Reciprocal Teaching (1984) och Graham, Harris och Santangelos Self-Regulated Strategy Development (2008). Dessa tre texter ger tillsammans en bild av faktorer som kan vara av betydelse för både läs- och Skrivutveckling. I resultaten av studien kommer bland annat vikten av att eleverna lär sig strategier fram.

Syftet med detta examensarbete har varit att ta reda på huruvida basläromedel är tillräckligt som undervisningsmaterial för att möjliggöra elevernas uppnående av läroplanens kunskapskrav i läs- och skrivundervisningen samt om det ger lärare möjlighet att arbeta utifrån aktuell forskning inom läs- och Skrivutveckling. Det har vi undersökt genom en kvalitativ studie då vi har observerat två undervisningstillfällen, intervjuat två lärare och sex elever på två olika skolor i årskurs två samt analyserat de båda basläromedlenSpråkdax 2 och Piratresan. Slutsatsen i arbetet blev att basläromedlet inte uppfyller läroplanens samtliga krav eller möjliggör att läraren undervisar utifrån aktuell läs- och Skrivutvecklingsforskning. Utifrån intervjuerna och observationerna kunde vi däremot dra slutsatsen att det är möjligt att nå kunskapskraven och arbeta utifrån aktuell forskning beroende på lärarens didaktiska val i arbetet med basläromedlet..

Intresset av att studera Finland har sin grund i det senaste decenniets PISAresultat. Finland har nått toppresultat i samtliga tre kunskapsområdenmatematik, naturkunskap och läsförståelse hos 15-°©??åriga elever. Jag villeundersöka hur lärare i Sverige och Sverige uppfattar sin undervisning,eftersom barns första kontakter med skriftspråket och den inledandeläsinlärningen spelar stor roll för hur barnens läsning kommer att utvecklasunder skoltiden. Jag använde mig av två enkäter när jag undersökte hur femsvenska och fem finlandssvenska lärare uppfattar att de arbetat med läs-??? ochSkrivutveckling under elevernas första skolår.

SammanfattningEtt av skolans viktigaste uppdrag är att skapa goda möjligheter för barn att lära sig att läsa och skriva. Då vi som blivande lärare kommer att arbeta med barns läs- och Skrivutveckling ansåg vi det vara viktigt för oss att få en djupare insikt i hur det arbetet går till. Vi vill även kunna bidra till utveckling av den tidigare vetenskapliga forskningen inom detta område. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur lärare arbetar med elevers läs- och Skrivutveckling samt hur de motiverar sina val av arbetsmetoder. När vi läste kurslitteraturen om barns läs- och Skrivutveckling så konstaterade vi att det fanns delade meningar om hur barn bäst ska och kan lära sig att läsa och skriva.

Denna studie bygger på intervjuer med sex speciallärare. Huvudsyftet var att genom dessa intervjuer försöka få syn på hur helhetsperspektiv framträder när speciallärarna beskriver sitt arbete med elevers läs- och Skrivutveckling. Frågeställningarna kretsar kring vilka faktorer som påverkar speciallärarnas roll, hur samarbetet mellan lärare lyfts för att möjliggöra en helhetssyn i det särskilda stödet samt vilka möjligheter specialläraren har att arbeta med läs- och Skrivutveckling i ett helhetsperspektiv. Tre temaområden genomsyrar uppsatsen: Helhetssyn på elevers utveckling, Former för samarbete och Speciallärarens roll.  De tre temaområdena valdes för att få en helhetssyn på elevers utveckling, där samarbete med andra pedagoger ses som en förutsättning för att kunna arbeta med en helhetssyn på läs- och Skrivutveckling.

AbstractUppsatsen beskriver en studie av de yngre elevernas lärande på en svensk skola i södra Spanien. Studien bygger på observationer, intervjuer och diagnostiseringar. Studien har följande problemprecisering: Hur bedriver svenskläraren läs- och skrivundervisningen och hur ser de yngre elevernas lärande ut relaterat till lärarens undervisning? Min verksamhetsförlagda utbildning (VFU) genomfördes på en svensk skola i södra Spanien under fem veckor. För att få information om elevernas läs- och skrivförmåga genomfördes observationer och intervjuer med en svensklärare och sex elever.

Textanalys och textsamtal är två begrepp som varit uppe på tapeten ett bra tag i såväl forsknings- som skolvärlden. I den senaste ämnesplanen för gymnasiet från 2011 skrivs begreppen fram som viktiga delar av svenskundervisningen. Eleven ska förutom att kommunicera och producera texter även kunna granska, värdera och bearbeta dem. Samtidigt inom forskningsvärlden betraktas textanalys och textsamtal som värdefulla verktyg för att utveckla elevers skrivande. Med tanke på den syn man har idag vad gäller Skrivutveckling, ska dessa redskap introducera och stödja tanken om att texter är kontextuellt förankrade och att Skrivutveckling bygger på utveckla olika slags skrivande.

Den här studien har tillkommit som ett examensarbete vid lärarprogrammet. Det huvudsakliga syftet med undersökningen var att studera hur förskollärare beskriver sitt sätt att arbeta med barnens tidiga läs- och Skrivutveckling. Tre intervjuer med förskollärare genomfördes och barn och pedagoger på dessa förskolor observerades med hjälp av en filmkamera. Alla tre förskolorna arbetar på ett medvetet sätt med barnens tidiga läs- och Skrivutveckling, även om de inte har en direkt utvecklad arbetsmetod kring detta. Undersökningen visade att den språkliga medvetenheten har betydelse för läs- och skrivinlärningen.

Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare tänker om barns läs- och Skrivutveckling i förskola och förskoleklass. De frågeställningar som jag sökte svar på var: hur tänker pedagogerna om barns läs- och Skrivutveckling i förskolan och förskoleklassen samt hur beskriver de sitt arbete med läs- och Skrivutveckling? Jag har utgått från en livsvärldsfenomenologisk ansats och använt mig av kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer som metod. Sju förskollärare intervjuades, fem förskollärare från fyra förskolor och två förskollärare från en förskoleklass. Resultatet av undersökningen visade att, förskolans roll har förändrats vad gäller barns läs- och Skrivutveckling.