Denna uppsats handlar torrt och gott om föräldrars möjlighet att välja grundskola åt sitt barn och vilka effekter det ger på skolorna. Uppsatsen är skriven som ett avslutande arbete på Lärarutbildningen i Malmö av två studenter. Syftet är att få kunskap om hur föräldrars möjligheter att välja grundskola åt sitt barn påverkar verksamheten för skolorna. Studien undersöker grundskolor i Lund och Malmö, både genom kvantitativ statistik för urval, och med kvalitativa intervjufrågor till rektorer som arbetar på de undersökta skolorna i de olika städerna. För att tolka resultatet används Bourdieus teorier om kapital, sociala grupper och habitus, samt tidigare forskning och undersökningar gjorda av olika statliga institutioner.

Bakgrund och problem ? Sverige har följt i samma fotspår som bl.a. England och avskaffat revisionsplikten för små aktiebolag. Anledningen till detta har varit att minska den administrativa bördan samt göra företagen mer konkurrenskraftiga på den internationella marknaden. Detta har medfört en stor debatt i media där olika organisationer som bl.a.

Denna C-uppsats är skriven vid Avdelningen för Ekonomistyrning, Luleå tekniska universitet. Nätverk som fenomen har slagit igenom på olika plan i samhället och en specifik typ av nätverk är strategiska multilaterala SME- nätverk. Dessa nätverk består av små och medelstora företag som tillsammans försöker nå gemensamma mål för att på så sätt öka sin konkurrenskraft. Företagen i nätverken kan ses göra sociala utbyten när de går samman för att delge varandra kunskap, resurser och tid. Syftet med denna studie är att beskriva hur samverkan kan se ut i strategiska multilaterala SME-nätverk samt utifrån utbytesteorin identifiera ett urval av faktorer som kan förklara graden av samverkan och en förändrad attityd till samverkan i dessa.

Denna uppsats är skriven inom det nationalekonomiska fältet kulturekonomi och behandlar faktorer som påverkar antalet museibesökare och konsekvenserna av införandet av fri entré. År 2005 genomfördes en reform som medförde att ett flertal statliga museer införde fri entré (vissa museer redan våren 2004). Eftersom inträdesavgifter är en faktor som styrande lyfter fram som en viktig förklarande faktor till antalet och sammansättningen av museibesökare har frientréreformen och dess samhällsekonomiska konsekvenser en central roll i uppsatsen. Utifrån ett datamaterial från Kulturrådet och Statistiska Centralbyrån genomförs två multipla linjära regressioner, en per år samt en över tiden. I dessa regressioner testas olika förklarande variabler som kan tänkas ha en påverkan på antalet museibesökare.

Denna uppsats handlar om användandet av sociala berättelser utanför de autistiska spektra, som det sedan tidigare finns forskning om. Sociala berättelser är små korta berättelser som skall vara skrivna i första person och som syftar till att skapa förståelse kring en social situation. De syftar också till att ge stöd för att ändra ett visst beteende som berör en viss social situation. En social berättelse kan vara skriven med illustrationer, innehålla endast text eller endast innehålla bilder. Detta för att möta den berörda individen där dess förståelse finns.Den svenska forskningen om detta ämne är begränsad, vilket leder till min uppsats.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka tankar tre lärare har kring läsförståelseundervisning samt se hur de undervisar i läsförståelse. Dessa lärare arbetar i årskurs två respektive årskurs fyra och i studien genomfördes en intervju och två observationer med varje informant. Jag har valt att undersöka detta område då jag under den verksamhetsförlagda delen av utbildningen noterade ett flertal elever som visade bristande förmågor i sin läsförståelse. Jag blev intresserad av hur det kunde komma sig att så många elever visade samma tendenser även om de gick på olika skolor i olika kommuner. Denna studie är skriven ur ett sociokulturellt perspektiv där modellering, kommunikation och stöttning är centrala delar.

Denna uppsats är skriven i syfte att genom en värderande textanalys undersöka likheter och skillnader mellan två av svenska skolans läroböcker i religion. Erland EhnmarksVärldsreligionerna från 1955 samt Söka Svar från 2009, av Leif Eriksson, Malin Mattsson Flenngård och Uriel Hedengren. Denna jämförelse anser jag vara ett sätt att närma sig en förståelse för olika generationers sätt att se på religionen och att på så sätt få en inblick i hur generationsklyftan skapats. De frågeställningar jag har använt mig av är följande.? Tolkas religionerna opartiskt eller ur en kristen synvinkel?? Förändras texternas värderingar mellan de två böckerna?? I så fall, hur skiljer sig detta åt?Det resultat jag kommit fram till är att det har skett en utveckling både när det gäller genusperspektiv och centrering kring kristna begrepp i läroböckerna.

Syftet med uppsatsen var att förklara betydelsen av ?barnets bästa? i vårdnadstvister och LVU, allt enligt svensk lag och FN:s barnkonvention. Syftet var även se till hur barns talerätt ser ut i de olika situationerna och vilken part barnen spelar in i tvister som involverar dem. Uppsatsen är skriven utifrån den traditionella juridiska metoden. Barnets bästa har med åren blivit en viktig faktor i svensk lagstiftning, och i tvister som involverar barn ska det ses till vilken slutsats som är bäst för dem.

Uttalad förlossningsrädsla finns i dag hos ca 20 % av gravida kvinnor I Sverige. Det är naturligt att kvinnor känner viss rädsla inför en förlossning men vid uttalad förlossningsrädsla är det en svårare grad av rädsla som kan härledas både till upplevelser före, under och efter förlossningen. Över hela Sverige finns så kallade Aurora mottagning där kvinnor behandlas specifikt för sin förlossningsrädsla. Barnmorskor har en central roll vid förlossningen för att inte orsaka kvinnorna lidande i vårdmötet. Inom vårdvetenskaplig litteratur saknas studier där barnmorskans upplevelser av att vårda och praktiskt handhavande av en förlossningsrädd kvinna under förlossningen studerats.

I denna studie har fyra stycken gymnasieböcker som används inom historieundervisning studerats ur ett genusperspektiv. Syftet med studien är att undersöka hur fyra stycken läroböcker som används inom historieundervisningen på gymnasiet gestaltar kvinnor. Syftet är att studera om skildringen av kvinnor från 1973 till 2008 har förändrats och i så fall hur? Avsikten är att studera om kvinnor har gestaltats som grupp eller som enskilda kvinnor, hur relationen mellan kvinnor och arbete har gestaltats samt hur kvinnorörelser presenterats i läroböckerna.För att besvara syfte och frågeställningar har en kvalitativ textanalys i form av en idéanalys gjorts på materialet. De granskade böckerna är tryckta 1973, 1984, 1995 och 2008.

Bakgrund: Under det senaste decenniet har det skett stora förändringar inom redovisningsområdet.Detta har, i sin tur, lett till att regelverken har blivit för komplicerade för mindre företag.BFN har, på regeringens uppdrag, arbetat fram ett förenklingsprojekt, vars syfte är att samla redovisningsreglernai ett dokument. Vidare innehåller detta projekt många förenklingar och förtydliganden.K2 har bemötts av massiv kritik från olika instanser.Uppsatsen behandlar följande forskningsfrågor:·Vad är den generella uppfattningen av K2 och upplever användarna regelverket som förenklande?· Finns det några anledningar att inte tillämpa K2 i dagsläget?· Medför K2 några skillnader jämfört med gällande regler eller är det allmänna rådet redanpraxis hos mindre företag?Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka de befintliga åsikterna om detta regelverk samt undersökaom användningen av K2 reglerna har inneburit en förenklad redovisning för användarnaav det nya regelverket.Metod: Uppsatsen är skriven utifrån ett kvalitativt förhållningssätt och med en induktiv forskningsansats.Primärdata är insamlad genom semistrukturerade intervjuer.Regelverket: De största förändringarna med K2 är att reglerna är samlat i ett komplett dokument.Dessutom innehåller K2 färre redovisningsalternativ. Endast kostnadsslagsindelad resultaträkningtillåts, samt förenklade regler för periodisering och avskrivningar och förbud mot att aktiveraegenupparbetade immateriella tillgångar. Vidare har antalet tilläggsupplysningar minskat kraftigt.Slutsats: Respondenterna är tveksamma till om fler företag kommer att applicera K2 i dagsläget,eftersom resultat av flera pågående projekt kommer att ha inverkan på K2.

För att förhindra uppkomsten av bankkriser och stärka förtroendet för kreditmarknaden beslutade Basel-kommittén den 1 januari 1993 införa Basel I-systemet. Systemet hade som mål att skärpa kapitaltäckningsreglerna, dock har Basel I-systemet ansetts otillräckligt. Basel-kommittén utarbetade nya rekommendationer, som togs i bruk 1 februari, 2007, under benämningen Basel II. Förutom att skapa mer transparent kreditmarknad förändrades även beräkningen av bankernas kapitaltäckningsgrad. Vid starten av vår uppsats hade bankerna varit tvungna att följa Basel II rekommendationerna sedan två månader tillbaka.

Syftet med uppsatsen är övergripande att undersöka hur den tekniska mekaniseringen av samhället kommit att påverka synen på konstens och kulturens värde, vilket rört sig från det ursprungliga rituella värdet till dagens ekonomiska bytesvärde. Den undersöker även hur detta kom att påverka synen på människan som subjekt, då det inte enbart är det tekniska som innebär en mekanisering utan även samhällssystemet i sig. För att utröna på vilket sätt detta kunde komma till uttryck redan i början av 1900-talet, då mekaniseringen ännu var tämligen ny, utgår analysen från romanen Kameran går (1915) av Luigi Pirandello vari han låter filmvärlden representera hela den framväxande kulturindustrin. Genom att analysera Kameran går mot bakgrund av den därefter framväxande industrialiseringen och de politiska faktorer som rådde, samt mot teorierna kring kulturindustrin och mekaniseringen framställda av Walter Benjamin och Theodor W. Adorno, har en slående likhet gått att skönja som tyder på att dessa idéer om bland annat naturbehärskning, objektifiering, värdeförlust och kulturindustrin är tydliga redan i mekaniseringens början.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilka problem man som översättare av?miljötexter? kan ställas inför, och dessa problem diskuteras utifrån bl.a. Chestermansoch Tourys systemteorier om normer för översättning och ett resonemangkring översättning av LSP-texter.Miljövetenskapen är tvärvetenskaplig och miljöfrågor tas upp i många olika sammanhang.Källtexten som använts och översatts för den här uppsatsen är en rapportutgiven av FN-organet UNIDIR. Den har titeln ?La sécurité européenne dans lesannées 90: la dimension écologique? och har både politisk inriktning och miljöinriktning.Med tanke på KT:s karaktär har jag i min översättning utgått ifrån att minmålgrupp utgörs av bl.a.

Denna kandidatuppsats är skriven inom agronomprogrammet för landsbygdsutveckling. Syftet är att undersöka vilka möjligheter respektive hinder det finns för företagande i Sysslebäck samt på vilket sätt entreprenörerna, genom sina företag, bidrar till en levande landsbygd. Uppsatsen bygger på intervjuer gjorda med personer som driver företag på platsen. För att besvara frågorna har litteratur använts för att kunna göra en analys och förstå vilka faktorer som ligger bakom det som företagarna ger uttryck för och upplever. Begrepp som nätverk, gleshet och ?community? har använts för detta syfte.