I uppsatsen utförs en diskursanalys av tidig rådgivningslitteratur som behandlar aspergers syndrom och som riktar sig till personer med aspergers syndrom och personer i dessas närmaste omgivning. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur författarna etablerar den nya diagnosen och hur de etablerar hur den bör fungera i sitt sociala sammanhang.Analysen visar att författarna beskriver att det finns flera tillgängliga definitioner av aspergers syndrom och att det råder stor oenighet även kring om det över huvud taget bör vara en diagnos. Diagnosen framstår som mycket flexibel i sin tillämning. Resultatet av undersökningen indikerar att införandet av aspergersdiagnosen påverkar diagnosproducenternas blick för vad som är avvikande beteende.Trots den oenighet författarna beskriver kring kategorin aspergers syndrom, beskriver de inte desto mindre denna som en mycket viktig kategori och dess införande som en stor framgång. Författarna tillämpar kategorin för att tolka och beskriva människor.

Syftet med vårt utvecklingsarbete har varit att skapa ett tematiskt arbete kring lokalhistoria för elever i en mångkulturell miljö. Vi har valt att utgå från stadsdelen Rosengård i Malmö då det är en mångkulturell miljö i vår närhet. Målet med temaarbetet som vi utformat har varit att göra det lokalhistoriska arbetet meningsfullt och givande för alla elever genom att koppla samman den lokala historien med elevers historier. Då identitetsskapande och historiemedvetande poängteras i både förslag till kommande kursplan för historia och kommande läroplan för grundskolan ville vi att arbetet skulle fokusera på just dessa begrepp. Vi har utformat ett temaarbete som är planerat att sträcka sig över en termin där vi genom olika moment och arbetssätt hoppas kunna fördjupa elevers historiemedvetande och identitet.

Historisk sett har det skett en utveckling av hur vi ser på barn. Till en början fostrade vi okritiska och fogliga medborgare men historien visar att vi behöver kritiska medborgare som kan ställa motfrågor. Därför har vi skrivit om barnsynen ur ett historiskt perspektiv för att komma till klarhet med om dagens barnsyn, där vi tror på det kompetenta barnet. Finns pedagogerna som ser till att barnet får inflytande över sin vardag. I läroplanen för förskolan står det att förskolläraren ska se till att barnen får ett reellt  inflytande över arbetssätt och verksamhetens innehåll. Syftet med vårt examensarbete är att belysa pedagogers uppfattning om och erfarenhet av barns inflytande i den pedagogiska verksamheten och sätta dessa i relation till demokrati- och barnsyn.

Visuellt st?d har framtr?tt som en viktig resurs i utbildningen av elever med funktionsneds?ttningen spr?kst?rning. Det visuella st?det ?r inte begr?nsat till yngre elever utan behovet av visuellt st?d kvarst?r och beh?ver anpassas genom hela grundskolan. F? studier handlar om hur l?rare beskriver att de arbetar med elever med spr?kst?rning och ?nnu f?rre studier unders?kte hur l?rare beskriver att de arbetar med visuellt st?d ihop med elever med spr?kst?rning.

I vårt samhälle råder en maskuliniserad föreställning om företagare och entreprenörer. Kvinnor är ofta osynliga som företagare trots att en tredjedel av alla nya företag i Sverige startas av kvinnor. Det har sin grund i historien som kommit att påverka våra attityder, vår tradition, vår samhällsstruktur samt den manliga prägel som företagandet har idag. Största delen av den befintliga dokumentationen inom entreprenörskap bygger på forskning med mannen som förebild, men det fokuseras mycket på forskning kring kvinnligt företagande i dagens samhälle och medvetandet om hur viktigt det är ökar hela tiden. Syftet med denna studie är att ta reda på kvinnors motiv och drivkrafter för att välja företagande som karriär samt belysa de eventuella hinder som möter kvinnliga entreprenörer i deras affärsutveckling. Tre kvinnor har deltagit i denna studie. De har berättat om varför de valt att starta och driva företag och vilka hinder de mött på vägen. Det har talats om att kvinnor och män talar olika språk och hur man som kvinna bör bete sig bland affärsmän för att nå framgång.

Bakgrund: I dagens samhälle är fetma ett välkänt medicinskt och socialt problem. Inom sjukvården har denna patientgrupp ett stort behov av sjukvård och det kommer att bli större inom närliggande framtid. Negativa attityder till personer med övervikt och fetma har sin grund tillbaka i historien. Även om en patient lider av fetma skall denna inte bemötas kränkande eller fördomsfullt. Den individuella människosynen påverkar det professionella bemötandet inom hälso- och sjukvården.

Under hösten 2012 visades Jonas Gardells tv-serie Torka aldrig tårar utan handskar på Sveriges Television. Historien utspelar sig i Stockholm på 80-talet och i den begynnande AIDS-epidemin. Sjukdomen slog till hårt och drabbade många unga homosexuella män. Historieskrivningen är Gardells egen och ingen konstaterad ?sanning?.

This study draws from Zygmunt Bauman´s theory that a governmental policy of values can reduce the personal responsibility and moral choices for employees, to focus only on maintaining the government?s internal rules and regulations. The apparent risk with this type of moral attenuation is that the employee is deprived of the possibility to react morally on conduct of the government?s external misuse of power. In this study, this theory is connected to the Swedish Armed Forces? policy of values, as these values do not include a critical standpoint for officers and soldiers.

Syftet med denna uppsats är att visa hur historien kring barnavården påverkat dagens sociala barnavård, vilka förändringar som har skett och vilka äldre syn- respektive arbetssätt som finns kvar. Vi vill även undersöka dagens intentioner med det sociala barnavårdsarbetet, finns det eventuella hinder som försvårar dessa?Uppsatsen inleds med en bakgrundsbeskrivning av socialtjänstens barnavårds historia, lagförändringar, förhållningssätt, etik och ungdomars röst. Detta mynnar sedan ut i hur det sociala arbetet ser ut idag med fokus på socialsekreterarnas arbete med barn, unga och deras familjer. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer där vi intervjuat tre socialsekreterare ifrån tre medelstora kommuner i södra delen av Stockholm.I vårt resultat och analysdel har vi använt oss av bakgrunden, tidigare forskning, teoretiska perspektiv samt vårt intervjumaterial.

I dag arbetar lärare i grundskolan med en läroplan som ska utveckla elevernas färdighetskunskaper. En sådan färdighet i ämnet historia är kausalitet. Kausalitetsbegreppet är fundamentalt i historieämnet då begreppet bland annat innehåller förståelsen för historiska samband och de faktorer som påverkar och skapar de historiska händelserna. Syftet med denna studie är att utifrån begreppet kausalitet undersöka hur grundskolelever förklarar historisk förändring och förstår historiska samband, för att se hur elevers historiska förståelse kommer till uttryck i deras historiska resonemang. För att genomföra detta har 78 elevsvar från det nationella provet i historia i årskurs 6 som användes 2012/2013 analyserats utifrån vad elever identifierar som påverkansfaktorer till historisk förändring och vilken sambandsförståelse eleverna uttrycker.Resultatet visar att elever tenderar att förstå samband utifrån den sekventiella förståelsen, där orsaker och konsekvenser följer varandra i en kedja.

I dag arbetar lärare i grundskolan med en läroplan som ska utveckla elevernas färdighetskunskaper. En sådan färdighet i ämnet historia är kausalitet. Kausalitetsbegreppet är fundamentalt i historieämnet då begreppet bland annat innehåller förståelsen för historiska samband och de faktorer som påverkar och skapar de historiska händelserna. Syftet med denna studie är att utifrån begreppet kausalitet undersöka hur grundskolelever förklarar historisk förändring och förstår historiska samband, för att se hur elevers historiska förståelse kommer till uttryck i deras historiska resonemang. För att genomföra detta har 78 elevsvar från det nationella provet i historia i årskurs 6 som användes 2012/2013 analyserats utifrån vad elever identifierar som påverkansfaktorer till historisk förändring och vilken sambandsförståelse eleverna uttrycker.Resultatet visar att elever tenderar att förstå samband utifrån den sekventiella förståelsen, där orsaker och konsekvenser följer varandra i en kedja.

Denna studie undersöker skönlitteraturens potentiella möjlighet att utveckla historiemedvetande hos elever på svensk gymnasieskola. Syftet med undersökningen är att se om den skönlitterära författaren skapar förutsättningar för historiemedvetande och i så fall hur samt visa på hur skönlitteratur kan användas i en ämnesövergripande svensk- och historieundervisning enligt Gy11. Två romaner undersöks, den historiska romanen Boktjuven samt science-fiction-romanen Hungerspelen. Dessa romaner dekonstrueras med hjälp av analysschemat Inomvetenskaplig och utomvetenskaplig historieskrivning för att se om romanerna kombinerar historieförmedlande och skönlitterära grepp i en växelverkan mellan distans och närhet, något som enligt Carina Renander kan leda till ett potentiellt utvecklat historiemedvetande. Resultatet från denna analys kopplas sedan samman med Gy11 och exempel på undervisningssituationer presenteras.

Syftet med det här arbetet är att synliggöra elevers uppfattningar om datorns möjligheter och hinder i relation till deras lärande. Detta är ett område som är intressant att undersöka, eftersom datorn i detta sammanhang ska hjälpa elever i lärandet. Därför bör elevers uppfattningar om datorns möjligheter och hinder lyftas fram för att utvärdera datorns prestanda som ett lärandeverktyg. Undersökningen har genomförts på två gymnasieskolor, en i Halland och en i Småland, som nyligen infört projektet En-till-En. Vi har inspirerats av den fenomenografiska intervjumetoden och intervjuat tretton stycken elever vid fyra olika tillfällen.

Undersökningen är en kvalitativ studie där sex förskolebarn intervjuas enskilt vid tre olika tillfällen. Under intervjun läser vi en ambivalent bilderbok varpå jag som intervjuare ställer frågor. Studiens syfte är att undersöka hur barn tolkar ambivalenta bilderböcker och huruvida de väljer bilden eller textens historia och varför. Frågeställningarna utgörs av;I vilken utsträckning väljer barnen texten eller bildens historia?Varför tolkar barnen historien som de gör?Ökar barnens talförhet under intervjutillfällena? I boken om Uma är bilderna inte entydiga utan innehar en mängd information som direkt motsäger texten.

1998 beslutade Nässjö kommun att ett minnesmonument skulle uppföras lagom till millenieskiftet. En av de drivande personerna till idén var Jan Holmquist som vid tidpunkten var Kultur- och fritidschef för kommunen. Monumentet skulle göras av "den bäste" varpå Carl Fredrik Reuterswärd fick förfrågan.Skulpturen gestaltar Nässjö stad med hjälp av ett minne, historien om stadens uppbyggnad med järnvägen som en central del. Tåg som rörde sig framåt med hjälp av hårt arbete och kol inspirerade konstnären. Skisserna till verket spelar stor roll för att kunna förstå konstnärens intention med Kolskyffeln.