Studien undersöker Peter von Möllers agerande inom jordbruksutvecklingen i teori och praktik för åren 1831-1883, en tid som i Sverige sammankopplas med det allra mest intensiva skedet av den agrara revolutionen. Von Möllers egna skrifter utgör grunden för undersökningens jordbruksteoretiska del. Det praktiska jordbruket på von Möllers gods, i Skottorp, har studerats utifrån ett flertal kvantitativa metoder i godsarkivets material. Studien syftar till att beskriva teori och praktik samt finna de sammanlänkande kopplingarna dem emellan. Det ges också jämförande utblickar mot regional och nationell utveckling för samma tid.

Studien handlar om organisationskultur och har genomförts på ett konsultbolag. Syftet har varit att undersöka vilka faktorer som bidrar till att skapa, upprätthålla och föra vidare organisationskulturen. Vi har även haft för avsikt att undersöka hur större händelser har påverkat bolagets kultur. I undersökningen använde vi oss av en kvalitativ metod. En sådan metod lämpar sig bäst då studerande av organisationskultur innebär tolkningar av människors tankar, handlingar och beteenden.   Det råder delade meningar i frågan om ledningen kan styra organisationskultur.

Sjuksköterskans ansvarsroll och arbetsroll har förändrats genom historien och har påverkats av olika vetenskapstraditioner som har varit rådande i samhället. Sjuksköterskans arbete är fördelat i tre arbetsområden; omvårdnadens teori och praktik; forskning, utveckling och utbildning; samt ledarskap. Dessa arbetsområden ska prioriteras och fördelas över dygnet. Syftet med studien är att belysa vad sjuksköterskan arbetar med och hur arbetet är fördelat över dygnet. Kvalitativ observationsmetod användes för att uppnå syftet med studien, observationer utfördes på tio sjuksköterskor på ett Universitetssjukhus i södra Sverige. Analysmetoden som användes var manifest och latent innehållsanalys. Resultatet visade att sjuksköterskans arbete är mångfasetterat och innehåller många arbetsuppgifter utöver omvårdnad.

I det här arbetet har jag undersökt hur man kan använda sig av konst i en ämnesintegrerad undervisning med syfte att uppnå målen i historia och bild i grundskolans senare år. För att nå detta mål har jag utvecklat ett undervisningsmaterial med målningar från 1800-talets s.k. genremåleri för att visualisera det svenska bondesamhället under 1800-talet. Min undersökning bygger på en tolkning av styrdokumentens möjligheter samt elevers, i en klass i årskurs åtta vid en skola i norra Dalarna åsikter om historia och bild i integrering med hjälp av konst. Undersökningen visade att historieämnet och bildämnet mycket väl gick att integrera med varandra i syftet att uppnå målen för dessa båda.

Vi har trädit in i det urbana århundrade. Idag bor vi för första gången fler människor i staden än på landsbygden. År 2050 beräknas 80% av jordens befolning att bo i städer.Att förse den växande urbana befolkningen med mat har visat sig vara svårt. Jordbruket som idag är uppbyggt kring en storskalig industri på landsbygden följs av en lång förädlingskedja med många mellanhänder.Slakthusområdet är en plats med en över hundraårig historia och tradition av mat- och livsmedelshantering. Området som anlades år 1912 och som idag är ett utav Stockholms 2 partihandelsområden för livsmedel står nu inför en stor förändringsprocess.

Studien syftar till att beskriva och diskutera lärares attityder och tankar kring skrivutveckling samt deras syn på sin egen skrivundervisning. Forskningsfrågan lyder: Hur menar lärare, i grundskolans senare år, att de arbetar med elevernas skrivutveckling? Vilka metoder använder de och hur motiverar lärarna dessa? Forskningsfrågan, som främst har beskrivande ambitioner, besvaras genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med fyra svensklärare från en och samma skola. Lärarnas svar kopplas sedan till utvald relevant litteratur gällande skrivutveckling. Utifrån vald litteratur redogör jag för inåtriktat kontra utåtriktat perspektiv på skrivande, dialogisk och processorienterad undervisning, explicit skrivundervisning och genrepedagogik, respons och bedömning samt en kort redogörelse för skrivutveckling i läroplanen. Under kapitlet resultat och analys redogör jag först för huruvida diskursiva eller berättande texter är prioriterade i skrivundervisningen innan jag går vidare med vilka metoder lärarna anser sig använda.

Syftet med denna studie är att undersöka hur eleverna i åldern 7-8 år talar till varandra genom konstruktionsleken med materialet lego. Samt att se hur eleverna agerar i samspeletmellankompisar och lego. Vi använde oss utav en kvalitativ forskningsmetod i form av ett strukturerat observationsschema. Med hjälp av vårt teoretiska perspektiv Vygotskis sociokulturella perspektiv har vi analyserat vårat material.Resultatet i studien visade på att eleverna kommunicerar med varandra kring leken och använder sig av olika former av talspråk. Även att se hur elevernaagerargentemot varandra i samspelet.

 Uppsatsen utreder hur språk och dialekt, relaterar till identitet och i vilken riktning språkförändringar i en lokal dialekt, Torsömålet, har skett mellan 1950 och 2000. Vidare diskuteras även hur språkundervisning kan stödja språk- och identitetsutveckling. Resultaten visar att språket är nära förbundet med identiteten genom socialisationsprocessen och att de därför inte kan separeras. I dialektundersökningen visar resultaten att den lokala dialekten har genomgått förändringar i alla undersökta variablerna såsom, förändring relaterat till tid, språk och kön, samt språk och ålder. Som ett resultat av dessa slutsatser föreslås språkundervisning belysa alla språkets varieteter för att undervisningen ska stödja utvecklingen av både språklig kompetens och identitet, så kallad kontrastiv undervisning.

Museums are a part of the cultural sector that over the last couple of years had to compete with the steadily growing consumption of spectacles. New techniques to attract and amaze the visitors have evolved. Living History Museums has developed a method to simulate past times by building up an environment with reconstructions. History is a non-definite science, there will never be an exact answer to how it really was, for example during the Middle Ages.This essay deals with the difference between reconstructions and authentic artefacts and how they build up an illusion of the past. In what sense does it matter if the artefacts are genuine or not? How do these museums deal with anachronistic phenomena from today's modern world in the historic environment? Additionally I discuss whether or not these reconstructions - of environment, buildings and personal characters - have any influence on the historic narrative given by the museum.

Syftet med denna studie är att undersöka om det finns grundläggande skillnader i undervisningsmetoder och pedagogiska förhållningssätt mellan fiolpedagoger inom genren svensk folkmusik. Jämförelsen fokuserar på lärare med respektive utan formell musiklärarexamen inom genren. Fyra kvalitativa telefonintervjuer har legat till grund för undersökningen där de med respektive utan examen representerats av två personer var. Den teoretiska utgångspunkten för studien har varit det sociokulturella perspektivet. Studiens resultat visar att det är mer som förbinder än som skiljer de fyra pedagogerna åt.

Studiens syfte var att undersöka om elever kan använda fysikkunskaper i vardagliga situationer och vilken inställning de har till fysikämnet i skolan. Vi har också tittat på om inställningen till fysik varierar mellan elever i år 9, elever vid gymnasieskolans samhällsvetenskapliga program och elever vid gymnasieskolans naturvetenskapliga program. För att se om eleverna kunde använda fysik i samtal om vardagliga situationer visade vi bilder för eleverna med för oss vardagligt förekommande fysik, och genomförde intervjuer med samma elever för att få en bild av deras inställning till ämnet. En majoritet av eleverna på det naturvetenskapliga programmet visade sig ha en positiv inställning till naturvetenskap och fysik. Majoriteten av eleverna i år 9 och på det samhällsvetenskapliga programmet hade däremot en negativ inställning.

Avsikten med denna studie är att undersöka meningen bakom ?barnets bästa? i adoptionsärenden under perioden 1925?1934 i Östersunds stad. Detta görs genom en arkivstudie av barnavårdsmannaakter och domslut kring adoptionsärendena. Adoptanterna framställs genomgående positivt och representerar den ?goda familjen?.

Historiebruket av Gustav Vasa i skolböcker, från och med 1954 till och med idag (2014), har inte förespråkat ett moraliskt perspektiv på historieåtergivningen. Detta baseras på nio olika skolböcker, varav fem av böckerna är författad under den nu rådande läroplan för gymnasiet (Gy 11). Böckerna har snarare förklarat vad denne kung har betytt för Sverige och dess utveckling som land och enhet. Nästan ingen fokus har legat eller ligger på hur denne kung var mot sina undersåtar ur ett moraliskt perspektiv. Däremot beskriver böckerna hur han drev igenom reformationen, handskades med många uppror och hur Sverige ?befriades? från Danmark.

SammanfattningTitel: Syns man inte, finns man inte? GANT Swedens hantering av image och relationer viaInstagram och Pinterest.Examinationsdatum: 2014-01-07Kurs: Examensarbete inom Medie- och kommunikationsvetenskap, Public relations ochinformation, 15 högskolepoäng (15 ECTS). HT2013, Kandidatkurs: Medie- ochkommunikationsvetenskap, 30 högskolepoäng (30 ECTS).Författare: Linda WängborgHandledare: Jonas JonssonExaminator: Christian ChristensenNyckelord: sociala medier, public relations, imagehantering, relationshantering,kundrelationer, mode, GANT Sweden, Instagram, PinterestSyfte: Mitt syfte har varit att analysera hur det ökade användandet av fotobloggar, somInstagram och Pinterest, har påverkat GANT Swedens hantering av image och relationer.Teori: Den teoretiska modell som har använts under skrivandets gång är baserad på tidigareforskning, om det traditionella samt nya medielandskapet, imagehantering ochrelationshantering, där främst författare som Evert Gummesson (1998), Lars Åke Larsson medflera (2002) samt Mats Alvesson och Kaj Sköldberg (2010 och 2005) har varit i fokus.Metod: En kvalitativ metod har använts där en mailintervju med GANT Swedens PR-ansvarigKarolina Skande har genomförts och även intervjuer med två fokusgrupper, vilka tillsammansutgör min primära data. Sekundärdatan utgörs främst av information som har inhämtats frånGANT, Instagram och Pinterests hemsidor samt tidningsartiklar och dylikt.Empiri: Praktisk erfarenhet har tillgodogjorts genom den primära och sekundära datan där jaghar fått kunskap om GANT Swedens och deras målgruppers syner på hur fotobloggar somInstagram och Pinterest påverkar hanteringen av image och relationer hos GANT.Slutsats: Det nya medielandskapet med fotobloggarna Instagram och Pinterest har bidragitmed ändrade förutsättningar för modeindustrin och GANT Sweden. Maktrelationen har ändratform där de traditionella trendsättarna har fått ge plats åt potentiella kunders ökade inflytande.Idag tenderar kunderna att agera som säljare åt företagen vilket gör att kundrelationer blir alltviktigare inom imagehantering..

Rapporten beskriver ett examensarbete på 10 poäng som har genomförts av Moa Jantze, möbeldesignstuderande på Carl Malmsten Centrum för Träteknik och Design vid Linköpings Universitet. Rapporten består i huvudsak av två olika moment. Det första som beskriver skånska allmogemöbler och -textilier ur ett historiskt perspektiv och den andra som beskriver arbetet med att ta fram två produkter med inspiration ur allmogen. Projektets bakgrund är ett möbelprojekt som engagerat mig under hösten 2004, där jag tog fram en gungstol som presenterades i Malmstens monter på möbelmässan 2005. Gungstolen fick mycket uppmärksamhet både i svensk och internationell press och därmed väcktes ett större intresse för historien och mitt ursprung.