Syftet med det här arbetet var att gestalta fem olika känslor inom genren symphonic metal. Därigenom ville jag avgöra vilka verktyg jag kunde ha nytta av i framtiden för att gestalta känslor musikaliskt och vilka skillnader som finns mellan att gestalta olika känslor. För att göra detta använde jag mig av referenslyssning av tio låtar plus några orkestrala stycken per känsla. Resultatet av lyssningen, tillsammans med olika låtskrivningstekniker, litteratur, Kirnbergers intervallkaraktäristik och Matthesons tonartskaraktäristik, användes till att skriva och arrangera mina fem låtar. Resultatet blev att jag hade lyckats skildra känslorna bra med den metod jag hade använt, men att intervallkaraktäristiken och tonartskaraktäristiken var onödiga; det skulle räcka med mina kunskaper som jag hade förvärvat under utbildningen, referenslyssning och min känsla som låtskrivare. Jag kunde inte heller urskilja några skillnader mellan att gestalta de olika känslorna; metoden var universellt tillämplig..

Faktorer och egenskaper som begreppet svensk innefattar kan vara att vara fo?dd i Sverige, att vara svensk medborgare, att bo och arbeta i Sverige, att kunna tala, la?sa och skriva svenska, att vara kristen och att ta del av svenska den kulturen och av svenska traditioner samt att ha ett svenskt utseende. Syftet med studien a?r ta reda pa? vilka faktorer och egenskaper som anses viktiga fo?r att begreppet svensk ska kunna bli en del av identiteten hos den underso?kta gruppen och om den underso?kta gruppen anser att det a?r viktigt att ka?nna sig svensk. Studien a?r genomfo?rd vid en kommunal vuxenutbildning (Komvux) da?r en enka?tunderso?kning utfo?rdes bland elever i a?mnet svenska som andraspra?k.

Sammanfattning Vi har valt att skriva om fritidshemsverksamheten. Utifrån relevant forsking och vår empiri, bestående av intervjuer med pedagoger och barn och observationer, har vi sett olika saker som vi vill lyfta i vår text. Vi har sett att integreringen av skola i fritidshem har påverkat verksamheten och hur personalen arbetar inom fritidshemmet. Trots att pedagogerna säger att de kan utnyttja alla klassrum, ser vi i våra observationer att klassrummen oftast används av lärare och ?fritids? får hålla till godo med resterande rum.

I dagens samhälle går det inte att undvika alla de medier som omger oss och de budskap som de sänder till oss. Vem eller vad det är som har makten att bestämma vad som kommer i medierna har även delvis makt över oss. Det är viktigt att vi är medvetna om vem eller vad det är som besitter den här makten. Det är på det sättet vi kan bestämma hur vi ska närma oss medierna och vi kan ha ett mer kritiskt förhållningssätt till vår omvärld.I den här studien tittar jag närmare på vad det är som påverkar hur en fråga framställs i medierna. Jag analyserar de två ledande dagstidningarna i Sverige och Danmark för att se vad det är som påverkar hur dessa två tidningar skrev om Irakkonflikten under första halvåret av 2004.

Syftet med vårt examensarbete var att studera hur kommunikation sker mellan hem och förskola samt vilken information som anses viktig att förmedla mellan pedagog och förälder. Anledningen till att vi valt att skriva denna forskningsrapport är att vi tror att det kan finnas brister i kommunikationen mellan förskola och hem. Vår teori tar upp hur kommunikation sker mellan människor och vilken betydelse den har för vår vardag. Vi har intervjuat sju kvinnliga förskollärare i kommunala förskolor samt lämnat ut enkäter till föräldrar som har barn i kommunala förskolor, för att se hur de olika parterna ser på den kommunikation och information som sker mellan hem och förskola. Undersökningen visar vilken sorts information pedagoger och föräldrar anser som viktig att förmedla vid de olika möten som sker i förskolan, men även vilka omständigheter som kan vara avgörande för hur samarbetet kommer att fungera mellan hem och förskola.

Utgångspunkten i vår uppsats grundar sig i en uppgivenhet och en viss ilska kring det faktum attförändringsarbete i organisationer gång på gång misslyckas. Det är ingen nyhet att vi inte riktigtklarar av förändringsarbete, men trots det så fortsätter man att försöka lösa problemen på sammasätt som innan; genom att producera fler och fler texter, där alla verkar i princip säga samma sak.Antingen formuleras generaliseringar som inte håller i praktiken eller så slänger man ur sig ettgäng självklarheter.Vår frustration över denna insikt fick oss att vilja göra något annat. Vi gav oss ut på enspännande resa för att se om vi kunde få en idé om vad som kunde tänkas saknas i dagensorganisatoriska förändringsarbeten. Eftersom vi inte riktigt visste vad vi sökte men ändå hade entanke om vart vi var på väg så valde vi att använda en abduktiv metod. För att sedan presenteravår resa i skrift använde vi oss av en narrativ metod.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur lärare i gymnasieskolan arbetar med fiktioner av olika slag och om arbetssätten skiljer sig åt beroende på om undervisningen sker i ett yrkesförberedande program eller ett högskoleförberedande program. Fyra verksamma lärare intervjuades utifrån en halvstrukturerad intervjuguide. Resultatet visar att lärarna har frångått de gamla traditionella arbetssätten där man ofta arbetade i kronologisk ordning och där eleverna fick skriva recensioner. Idag läggs fokus på att hitta teman, koppla fiktioner till samhällets utveckling och elevernas egna liv och erfarenheter samt att analysera fiktioner via gruppdiskussioner alternativt helklassdiskussioner. Filmens roll i skolan har fått högre status och filmens språk har tagit plats i undervisningen.

I denna undersökning granskas 31 texter skrivna av elever i årskurs 7 höstterminen 2011. Samtliga texter är skrivna efter samma på förhand fastställda uppgift. Metodmässigt har texterna granskats genom en närläsning strukturerad av ett analysschema.  Undersökningen syftar till att besvara följande frågeställningar:- Vilka är de texttypsmässiga styrkorna och svagheterna i elevtexterna?- Hur ser samspelet ut mellan berättandet och argumenterandet i elevtexterna?- Vilka typer av kunskaper i argumentation visar sig i elevtexterna?Sammanfattningsvis visar studien att eleverna kan föra fram en tes och argument som stödjer tesen. Dock finns det utrymme för förbättring vad det gäller skapandet av disposition.

Syfte och frågeställningar: Vårt syfte är att belysa hur nättidningarnas makt konkret kommer till uttryck i beskrivningen av romer. Syftet nås genom följande forskningsfrågor: Hur konstrueras bilden av romer i inrikesnyheter i Aftonbladets och Dagens Nyheters nättidning? Hur förhåller sig nyhetstexterna till romernas utsatta situation? Vilka diskrimineringsmekanismer och maktstrukturer kan identifieras i sättet att skriva om romer? Metod och material: Undersökningen bygger på sex inrikesartiklar publicerade i Dagens Nyheters och Aftonbladets nättidning under 2014. Dessa artiklar har analyserats med hjälp av Teun A. van Dijks kritiska diskursanalysmodell, men även Kristina Boréus typologi kring diskursiv diskriminering används som ett komplement. Huvudresultat: Studien visar att nättidningarna framställer romer i negativa sammanhang och konfliktartade situationer där de beskrivs som diskriminerade, oskyldiga offer.

Syftet med den här studien är att förstå och beskriva hur läsning och skrivning framträder för barn. Vi vill veta vad läsning och skrivning är, sett ur barnets perspektiv. Vår studie tar sin utgångspunkt ur fenomenologisk ansats. Genom att närma oss barns perspektiv, har vi försökt beskriva fenomen så som de framträder för barnet. För att få svar på vår frågeställning har vi valt att intervjua femåriga barn.

Syfte: Att utreda om primärvårdssjuksköterskor i Uppsala län upplevde att det fanns faktorer sompåverkade deras möjligheter att skriva ut fysisk aktivitet på recept.Metod: Deskriptiv kvalitativ intervjustudie. Sju primärvårdssjuksköterskor inom Uppsala län harintervjuats med semistrukturerad metod. En kvalitativ innehållsanalys enligt Granheim ochLundman (2003) utfördes på manifest nivå.Resultat: Primärvårdssjuksköterskor i Uppsala län upplevde att det fanns faktorer som påverkadederas möjligheter att förskriva FaR. Det uppgavs nödvändigt att ha kunskap om hur man arbetarmed förskrivning av FaR och att uppleva sig kunna motivera patienter som har mindre mottaglighetför FaR. Att ha tillräckligt med tid avsatt upplevdes som en förutsättning för förskrivningen.

Syftet med arbetet är att få en bild av hur skolan och socialförvaltningen samarbetar kring barn, vilka lever i hem där deras psykiska och fysiska behov inte blir tillräckligt tillgodosedda. Arbetet försöker reda ut vad begreppet barnperspektiv står för, samt hur anmälningsplikten och regler för sekretess påverkar samarbetet. Med hjälp av enkätundersökning där aktören svarade på graderad skala och även kunde skriva in kommentar till sitt svar, undersöktes hur barnperspektiver tillgodoses av skola och socialförvaltning, samt hur anmälningsplikten påverkar dessa två instansers samarbete. Slutsatsen av arbetets frågeställning baseras främst på dessa svar men även av litterturstudier. Trots att grundskollärare och socialsekreterare visar intresse för samarbete märks ett tydligt avstånd.

Museerna har genom åren långsamt utvecklats mot öppnare institutioner, vilket under de senaste decennierna har visat sig bland annat som en strävan efter dialog med museets publik. Denna utveckling har likheter med hur internet under de senaste åren blivit allt mer inriktat på deltagande och sociala aspekter, ofta kallat webb 2.0.Syftet med denna uppsats är att undersöka om svenska länsmuseer och centralmuseer använder webben för att inbjuda till dialog med sina virtuella besökare. Uppsatsen tar också upp vad denna typ av webbarbete kan ha för konsekvenser, och hur museerna skulle kunna uppnå en högre grad av interaktion på internet. De svenska läns- och centralmuseernas webbplatser har analyserats ur en genomsnittlig användares perspektiv. De aspekter som tas upp är huruvida texten eller funktionerna på webbplatserna uppmuntrar till kontakt, interaktion eller dialog med museet.

Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka likheter och skillnader mellan två friskolor i arbetet med läsförståelse. Vi ville ta reda på hur lärarna på två friskolor arbetar för att uppfylla kunskapskraven när det gäller läsförståelse, samtidigt ville vi se om lärarna ger eleverna möjlighet att prova olika arbetssätt och arbetsformer när det gäller läsförståelse. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med sex stycken pedagoger från årskurs 1 - 3 . Vi har valt att skriva om Vygotskjis teorier, då han anses vara förgrundsfiguren för ett sociokulturellt perspektiv på lärandet. Genom hela vårt arbete har vi använt oss av Barbro Westlunds litteratur som behandlar läsförståelse och samt hur forskning ser ut kring ämnet. Genom högläsning, samtal och i diskussioner utvecklar pedagogerna elevens läsförståelse. Det visade sig vara viktigt att eleven hittar läslusten när pedagogerna utmanar eleverna utifrån deras olika behov i sin förståelseprocess.

Syftet med vårt examensarbete var att få ökad förståelse för barns uppfattningar och tankar kring att skriva och läsa. Det tillvägagångssätt vi valde var en kvalitativ undersökning i form av barnintervjuer. Sammanlagt har 10 stycken 6-åringar och 10 stycken 8-åringar intervjuats.Resultatet av vår studie visar på att barns uppfattningar om skriftspråket ofta kopplas till situationer i vardagslivet, skolaktiviteter såsom matematik, framtids- och arbetsrelaterade behov och att de övar själva. Det framkommer även att barnen skriver till sina bilder och att motivationen varierar beroende på den kunskap de besitter, där de äldre kunnigare barnen ofta uttrycker att de har mer drivkraft. Vi har också i vårt resultat kommit fram till att barnen inte blir lästa för i den utsträckning, som utifrån oss och vårt bakgrundskapitel, vore önskvärt.