Denna undersökning handlar om fem lärares inledande undervisning i läsning och skrivning. Syftet har varit att ta reda på vilka metodval som lärarna gjort och hur de gått tillväga i sin läs- och skrivundervisning i årskurs ett. Lärare kan antingen välja att använda sig av analytiska eller syntetiska metoder. De kan också använda en kombination av de två, en så kallad interaktiv metod. Avsikten har också varit att ta reda på hur lärarna förhöll sig till styrdokumenten , Lpo94 och kursplanen i svenska.

Syfte: Att utreda om primärvårdssjuksköterskor i Uppsala län upplevde att det fanns faktorer sompåverkade deras möjligheter att skriva ut fysisk aktivitet på recept.Metod: Deskriptiv kvalitativ intervjustudie. Sju primärvårdssjuksköterskor inom Uppsala län harintervjuats med semistrukturerad metod. En kvalitativ innehållsanalys enligt Granheim ochLundman (2003) utfördes på manifest nivå.Resultat: Primärvårdssjuksköterskor i Uppsala län upplevde att det fanns faktorer som påverkadederas möjligheter att förskriva FaR. Det uppgavs nödvändigt att ha kunskap om hur man arbetarmed förskrivning av FaR och att uppleva sig kunna motivera patienter som har mindre mottaglighetför FaR. Att ha tillräckligt med tid avsatt upplevdes som en förutsättning för förskrivningen.

Att skriva mål och att bryta ner detta till mindre delmål för att sedan ta små steg framåt har en betydande roll i en persons arbetslust. Handlingskraft visar sig genom både inre och yttre motivation där den inre påverkar den personliga nyttan och användandet av kunskapen i framtiden. Den yttre visar sig genom den fysiska miljön exempelvis belöning och resultat. Bakgrunden till utvecklingsarbetet var att förbättra arbetssättet med Kreativa Gymnasiet LBS:s egna kunskapsmålmatriser vilket är förenat med den yttre motivationen och målsättningsteorin. För att förankra motivationen till kunskapsmålmatriserna har frågor använts: Vart befinner jag mig? Vad är mitt mål? Vad är nästa steg? Syftet var att med hjälp av kunskapsmålsmatriser synliggöra för elever var de befinner sig i en kurs och vart de är på väg och därigenom öka deras motivation.

I detta arbete har jag undersökt hur pedagoger i förskolan följer barns utveckling och hur de hanterar läroplanen för förskolans intentioner om att det inte är det enskilda barnet som ska utvärderas utan att det är verksamheten som ska utvärderas.Metoden har varit litteraturstudier och intervjuer av pedagoger som arbetar på förskolor.Resultatet av studien visar att pedagoger gör bedömningar av barns utveckling inför utvecklingssamtal och upprättandet av individuella utvecklingsplaner. Trots att läroplanen för förskolan säger att det inte ska finnas några uppnåendemål för det enskilda barnet blir det mer och mer vanligt att även förskolor upprättar individuella utvecklingsplaner med uppnåendemål för varje barn. Den mesta av litteraturen avspeglar inte resultatet av mina intervjuer. Pedagogerna skrev inte några uppnåendemål utan var väl medvetna om att det var verksamheten som de skulle skriva mål för.I diskussionen berörs olika sätt att följa barns utveckling utan att bedöma. Sammanfattningsvis blir min slutsats att pedagogerna kan undvika att göra en bedömning av det enskilda barnets resultat, men för att kunna föra förskoleverksamheten framåt och utmana barnet till utveckling måste en bedömning av barnen göras.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur den politiska debatten kring friskolor fördes under åren 1996 och 2006 i Sveriges tre största dagstidningar. I studien undersöks även vilka argument de politiska agitatorerna använder sig av i ledar- och debattartiklar och vilka politiska skiljelinjer som kan åskådliggöras. Vidare vill uppsatsen undersöka hur den politiska diskursen påverkas av debattörernas avsikter och handlingsutrymme. Uppsatsen vilar på en kvalitativ grund där de artiklar som studerats valts ut utifrån en ämnesmässig relevans. Den hermeneutiska metoden har använts i studien för att kunna tolka det skriva på en objektiv grund.

Syftet med arbetet var att skriva om fem lärares uppfattningar kring den historiska berättelsen som undervisningsmetod samt dess påverkan på elevernas historiemedvetande. Arbetet gick ut på att ta reda på: ? Vad lärare anser om historiska berättelser som undervisningsmetod och i vilket syfte de har använt sig utav den och hur den kan utveckla elevernas historiemedvetande. Metoden som använts i undersökningen för att stödja arbetet var intervjuer. Intervjuerna gav möjligheten att ta del utav fem pedagogers uppfattningar och tankar kring historiskt berättande i form utav berättelser som metod och vilka erfarenheter det fanns kring dem. Väldigt kortfattat visade resultatet på att lärarna ansåg att historiska berättelser är en bra och användbar metod i historieundervisningen då majoriteten utav lärarna var överens om att de fängslar barnen och att eleverna uppskattar den, men att den även är en metod utav många andra.

Skolverket har kommit med en ny läroplan Lgr 11, med förhoppning om att ändra utvecklingen i de svenska skolorna, angående elevernas svaga kunskaper i matematik. Det har debatterats och skrivits mycket om just de svenska elevernas svagheter i matematik både nationellt och internationellt. Mitt syfte med detta arbetet har varit att undersöka lärarnas erfarenheter (deras empirier) genom åren. Genom deras synpunkter och de gällande läroplanerna under åren, har min tanke varit att fånga upp deras åsikter om utveckling i matematik och varför det har gått åt detta håll. Besitter lärarna med kunskaper som är intressanta för vidare undersökning? Undersökningen har gjorts med en enkät, samt med möjlighet för lärarna att skriva egna kommentarer.

Det här examensarbetet är skrivet på C-nivå, inom ämnet skogshushållning på institutionen för Sydsvensk skogsvetenskap. Omfattningen är 10 poäng (15 hp), vilket motsvarar 10 veckors heltidsstudier. Handledare för arbetet har varit Ulf Johansson och Per Magnus Ekö, examinator var Eric Agestam. Studien handlar om skogliga försöksytor på Omberg i Östergötland. Bakgrunden till att jag valde att skriva det här arbetet är att skogarna på Omberg sedan låg tid tillbaka har varit föremål för skoglig forskning och försöksverksamhet. Redan i början av 1900-talet anlade dåvarande Statens Skogsförsöksanstalt de första skogliga försöksytorna där.

I mitt examensarbete har jag valt att skriva om värdegrunden. Anledningen till detta är den brist på respekt hos eleverna jag ser i skolorna idag. Skolmiljön skiljer sig idag markant från när jag växte upp. Jag är uppfostrad till att visa respekt och empati, det var en självklarhet och är det fortfarande för mig. Man ska bry sig om sin omgivning och vara tacksam för det man har.

Många städer vill utveckla vattenkontakt, tillgängliggöra och öka den urbana vattenkvaliteten. Gatukontorets programenhet i Malmö stad beslutade 2012 att ett program för stadens kanal skulle tas fram. Jag blev involverad i detta arbete och beslutade mig för att även skriva mitt examensarbete om detta ämne. Målet med uppsatsen är tredelat; att ta fram ett program för Malmös kanal, att beskriva och reflektera över programmet, samt att föra en bredare diskussion kring urbant vatten. De metoder jag använt mig av för att färdigställa arbetet har varit inventering, analys, intervjuer, arkiv- och kartstudier, litteraturstudier, workshop samt en form av introspektiv efterreflektion. Resultatet har blivit ett program för utveckling av Malmös kanalrum, samt en beskrivning och reflektion av programskrivandet, dess kontext och arbetsprocess samt en reflektion kring urbant vatten. Frågan om stadens relation till vattnet är ytterst aktuell, dels för att vattnets och och de angränsande stadsrummens värde som rekreationsområden och sociala arenor ökat markant, men även för de utmaningar vi står inför med klimatförändringar och en höjd havsnivå. Att genom planeringsdokument hitta välgrundade och framsynta förhållningssätt är en viktig pusselbit..

Den här studien kommer belysa om kulturjournalistiken i tre svenska dagstidningar har förändrats till följd av deras digitala publicering och i så fall hur. Denna utveckling bör ses i en större kontext med en utmanande ekonomisk situation för dagspressen, färre prenumeranter och därför även vikande annonsintäkter, utöver ökad konkurrens från Internet, sociala medier och webbtidningar. Webbpublicering har gjort det möjligt att ständigt mäta hur läsare tar till sig artiklar, om texter blir klickade och om de blir lästa. Genom kvalitativa intervjuer med tre kulturredaktörer på tre olika dagstidningar kommer denna studie belysa kulturredaktörens publicistiska ställningstaganden. Analysen tar upp en rad frågeställningar som gäller det journalistiska innehållet, språk, typ av textgenres som publiceras, sätt att skriva, förhållningssätt hos kulturredaktören samt olika sätt att arbeta journalistiskt, och undersöker om det var något av detta som framstår som en extra tydlig utveckling i relation till digital publicering.

Syftet med min studie var att undersöka hur erfarna lärare uttrycker sig kring grundläggande läsinlärning och hur de ser på vad som inverkar på läsinlärning, detta eftersom kunskap i att läsa är en förutsättning för att utveckla läsförståelse. Jag använde mig av kvalitativa intervjuer och intervjuade sex erfarna lärare för att undersöka om deras syn på läsinlärning hade förändrats över tid och i så fall på vilket sätt. I studien presenteras olika läsinlärningsmetoder och förutsättningar för att utveckla läsförståelse vilket också de intervjuade erfarna lärarna fick ge sin syn på.Resultatet visar att de erfarna lärarna hade en hel del gemensamma aspekter kring vad som ansågs av stor vikt för grundläggande läsinlärning, som till exempel; att utgå från barnen; lust och glädje; samt intresse och vilja. Synen på läsinlärning hade hos samtliga erfarna lärare utvecklats och fokus hade flyttats från färdighetsträning till innehåll. Någon optimal metod framkom egentligen inte utan lärarna i studien gjorde en egen mix och plockade vad de kallade "godbitarna" ur de olika metoderna och skapade därmed en egen unik metod som de ansåg passade dem och deras elever.

Upphovsmannens ursprungsidé var att skriva ett stycke som skulle kombinera element från influenser inom pop/rock, jazz, västerländsk konstmusik, elektroakustisk musik och ljudkonst. En stilistisk balans var ett önskat resultat för att undvika polystilism och istället hitta ett tonspråk som tar tillvara på upphovsmannens olika influenser.Efter en konsert som genomfördes med hans egna material inom pop/rock, kom en insikt att det fanns, utöver det stilistiska, olika attityder till notation kopplat till musicerande mellan traditionerna afro och klassiskt.Ett experiment utfördes där notationssätt med olika styrningsgrad kunde jämföras. Den så kallade slashnotationen blev en grund för ytterligare notationsmässiga utforskningar i stycket som sedan skrevs.Den stilistiska problematiken i kombinationen av influenserna löstes genom styckets form. Tydlig tematik användes, med teman som hade stilistisk rörlighet. Styckets storform utgörs av en stegrande dynamisk utveckling, kopplat med en stilistisk vandring från konstmusik till mer afro-inspirerad musik.

BakgrundEstetiska aktiviteter hör till verksamheten i förskolan. Det handlar om att barnen ska få rikligt med möjligheter att uttrycka sig på, där många sinnen involveras. Enligt forskarna bör musikaktiviteterna genomsyras av musikens grundelement som bildar en helhetsupplevelse. Barns musikaliska och språkliga utveckling går hand i hand och berikar varandra under gynnsamma förhållanden. Pedagogens förhållningssätt är viktigt, det handlar om att skapa förutsättningar för lärandesituationer i stimulerande lärandemiljöer.SyfteSyftet med vår undersökning är att studera hur pedagoger arbetar med planerade musikaktiviteter i en musikförskola.MetodI vår undersökning har vi använt oss av metoderna observation och fältintervju.

Utifrån kvalitativa djupintervjuer med fyra lärare tolkas utsagor kring NO-undervisning med avseende på elevernas förförståelse. Studiens fokus ligger på elevernas förförståelse, hur läraren beskriver begreppet, om läraren tar reda på den och använder förförståelsen i sin NO-undervisning. I undersökningen har olika förhållningssätt framkommit som kan relateras till olika syn på lärande. Lärarens förhållningssätt till elevernas förförståelse påverkar de valda undervisningsmetoderna. Enligt våra resultat låter de intervjuade lärarna sina elever på något sätt uttrycka sin förförståelse.