Sök:

Sökresultat:

1284 Uppsatser om Skriftsprćkliga handlingar - Sida 4 av 86

Vem ansvarar för projekteringsfel? : aktörernas olika perspektiv i byggprocessen

ÖvergĂ„ngen mellan projektering och produktion har identifierats som en synnerligen komplicerad övergĂ„ng inom byggprocessen, dĂ€r mĂ„nga aktörer lĂ€mnar projektet och nya tar över. Av den anledningen Ă€r det av betydelse att de handlingar som projektören lĂ€mnar vidare till entreprenören Ă€r av god kvalitet för att undvika missförstĂ„nd ute pĂ„ byggarbetsplatsen. De fel som förorsakas vid projekteringen anses vara de fel som orsakar de största felkostnaderna inom ett byggprojekt och som dessutom leder till kvalitetsbrister i anlĂ€ggningen. VĂ„ren 2014 kom Svensk ByggtjĂ€nst ut med sin rapport Besparingsmöjligheter genom effektivare kommunikation i byggprocesser, i vilken det konstateras att den bristande kommunikationen fördyrar byggprojekt med 32 miljarder kronor per Ă„r. Vidare förklaras att den tydligaste orsaken till den bristande kommunikationen Ă€r otydliga handlingar och anbudsunderlag. Med utgĂ„ngspunkt i arbetets problemomrĂ„de Ă€r avsikten att genom aktörernas olika perspektiv belysa problematiken med bristfĂ€lliga handlingar och anlĂ€ggningar för att undersöka om det finns samband. Samt försöka utreda vad som avses med god kvalitet gĂ€llande handlingar och anlĂ€ggningar. Vad Ă€r definitionen av god kvalitet gĂ€llande handlingar? Vad Ă€r definitionen av god kvalitet gĂ€llande anlĂ€ggningar? Vilka fel eller brister anses vara vanligare i handlingar? Finns det samband mellan handlingars och anlĂ€ggningars kvalitet? Litteraturstudie ligger till grund för arbetets frĂ„gestĂ€llning.

AffÀrssystemet, varför ska jag anvÀnda det? En studie om affÀrssystemanvÀndning i ett svenskt tillverkningsföretag

AffÀrssystem anvÀnds idag inom de flesta verksamheter. Syftet med ettaffÀrssystem Àr att det ska stödja verksamhetens handlingar och pÄ sÄ sÀttbidra till en effektivisering. I dagslÀget utnyttjas endast en brÄkdel av defunktioner som finns i affÀrssystemet och anvÀndarantalet ligger pÄ en lÄgnivÄ. Företag mÄste dÀrför bli bÀttre pÄ att anvÀnda och utnyttja sittaffÀrssystem. I denna studie söker vi svar pÄ hur ett affÀrssystem kanunderlÀtta anvÀndares olika handlingar, detta genom att basera uppsatsen pÄteoretiska och empiriska studier.

Visuellt st?d och spr?kst?rning. Hur anv?nder l?rare visuellt st?d i grundskolans ?rskurs fyra f?r att st?tta elever med spr?kst?rning?

Visuellt st?d har framtr?tt som en viktig resurs i utbildningen av elever med funktionsneds?ttningen spr?kst?rning. Det visuella st?det ?r inte begr?nsat till yngre elever utan behovet av visuellt st?d kvarst?r och beh?ver anpassas genom hela grundskolan. F? studier handlar om hur l?rare beskriver att de arbetar med elever med spr?kst?rning och ?nnu f?rre studier unders?kte hur l?rare beskriver att de arbetar med visuellt st?d ihop med elever med spr?kst?rning.

Vilket arbetssÀtt gynnar förmÄgan att kommunicera matematik?

UtifrÄn vÄr B-uppsats vi skrev vÄren 2010 och den verksamhetsförlagda utbildningen vi fÄtt under vÄra studier, har vi uppmÀrksammat en variation pÄ tillgÄngen av det bildskapande materialet ute pÄ de berörda förskolorna. Hur materialet Àr presenterat kan skilja sig genom att materialet stÄr i barnens höjd, pÄ öppna hyllor eller bakom lÄsta dörrar.Syftet med studien Àr att beskriva relationen mellan fyra förskollÀrares syn pÄ bildskapande (deras tankar) och den verksamhet som bedrivs (deras handlingar) med barn i Äldrarna ett till tre Är. Vi avser att jÀmföra relationen mellan respektive pedagogs uttryck och inte pedagogerna emellan.Vi valde att genomföra kvalitativa intervjuer och observationer i den bildskapande aktiviteten. Detta för att förstÄ relationen mellan pedagogernas uttalade tankar och genomförda handlingar i och om bildskapandet.Det rÄder inget tvivel om att det finns skillnader mellan pedagogernas uttalade tankar och genomförda handlingar utifrÄn det material vi samlat. Bland annat synliggörs detta i materialets tillgÀnglighet och pedagogernas delaktighet i den bildskapande aktiviteten..

Elever med koncentrationssvÄrigheter : NÄgra pedagogers erfarenheter av hur de kan underlÀtta i lÀrandesituationer

UtifrÄn vÄr B-uppsats vi skrev vÄren 2010 och den verksamhetsförlagda utbildningen vi fÄtt under vÄra studier, har vi uppmÀrksammat en variation pÄ tillgÄngen av det bildskapande materialet ute pÄ de berörda förskolorna. Hur materialet Àr presenterat kan skilja sig genom att materialet stÄr i barnens höjd, pÄ öppna hyllor eller bakom lÄsta dörrar.Syftet med studien Àr att beskriva relationen mellan fyra förskollÀrares syn pÄ bildskapande (deras tankar) och den verksamhet som bedrivs (deras handlingar) med barn i Äldrarna ett till tre Är. Vi avser att jÀmföra relationen mellan respektive pedagogs uttryck och inte pedagogerna emellan.Vi valde att genomföra kvalitativa intervjuer och observationer i den bildskapande aktiviteten. Detta för att förstÄ relationen mellan pedagogernas uttalade tankar och genomförda handlingar i och om bildskapandet.Det rÄder inget tvivel om att det finns skillnader mellan pedagogernas uttalade tankar och genomförda handlingar utifrÄn det material vi samlat. Bland annat synliggörs detta i materialets tillgÀnglighet och pedagogernas delaktighet i den bildskapande aktiviteten..

Socialt samspel i förskolan- Barns olika positioner i barngruppen

BrÄk och konflikter Àr nÄgot som förekommer dagligen mellan barn i förskolan. Handlingar som hindrar samspelet innebÀr för oss att man gör nÄgot som fÄr negativa konsekvenser för det sociala samspelet och/eller negativa konsekvenser för nÄgon annan. Det kan bland annat handla om samspelssvÄrigheter, krÀnkningar, fysiskt och psykiskt vÄld. VÄrt syfte med studien har varit att undersöka hur barn handlar mot varandra i sociala samspel. VÄrt fokus har varit handlingar som hindrar och fÄr negativa konsekvenser för samspelet mellan barn, i vilka situationer dessa handlingar förekommer och om det finns nÄgon koppling mellan utförandet av handlingarna och positionen/statusen barnet har i gruppen.

Undantagande av handlingar med betydande skyddsintresse vid skatterevision : Ur ett rÀttssÀkerhetsperspektiv

Ett av Skatteverkets mest effektiva förfarande för att kontrollera en skattskyldig Àr skatterevision. Revision görs för att kontrollera om en skattskyldig har fullgjort sin uppgiftsskyldighet. Skatteverket undersöker dÄ huruvida underlaget till deklarationen stÀmmer. Detta görs genom att kontrollera att redovisningen stÀmmer överens med uppgifterna i deklarationen och att dessa uppgifter överensstÀmmer med skattelagstiftningen. Revision fÄr göras hos bl.a.

Digitala signaturer ? ett alternativ för lÄngsiktigt digitalt bevarande?

I denna studie behandlas omrÄdet lÄngsiktigt digitalt bevarande, med fokus pÄ digitala signaturers lÀmplighet för autenticering av digitala handlingar. Den teori som beskrivs tar upp vad en digital signatur Àr, vilka problem dessa har pÄ lÄng sikt samt konceptet Trusted Archival Services som ett koncept för arkivering av digitala handlingar. Det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer med tre valda respondenter. Dessa respondenter har valts utifrÄn deras praktiska erfarenhet inom detta omrÄde. De slutsatser som har kunnat dras av studien Àr att digitala signaturer inte Àr en lÀmplig teknik för att sÀkerstÀlla autenticiteten i digitala handlingar pÄ lÄng sikt.

Arbetsrelaterade konsekvenser för anstÀllda vid minskad motivation

SamhÀllet blir allt mer datoriserat och mÄnga anstÀllda sitter framför datorn hela arbetsdagar eftersom datornÀr det huvudsakliga hjÀlpmedlet i arbetet. Det förutsÀtts att den ska fungera problemfritt. DÄ det uppstÄr datorproblem kan den anstÀllde pÄverkas i form av en minskad motivation till arbetsuppgiften eller till arbetet som helhet. För att företaget ska kunna uppnÄ sina planerade mÄl och resultat, Àr det viktigt att alla delar i företaget fungerar. Vi inriktar oss pÄ individen eftersom det Àr individen som först berörs av datorproblem.

"Är det fel pĂ„ att jag vill reservera dig?" Diskursanalys av kategoriseringar i Paradise Hotel

Denna uppsats undersöker hur kategoriseringar görs i den svenska realityserien Paradise Hotel. Fokus i uppsatsens analys ligger pĂ„ hur kategoriseringarna genus och sexualitet skapas, Ă„terskapas och/eller utmanas i programmet genom deltagarnas tal och handling. Ämnesvalet grundas i ett intresse av hur media Ă€r med och skapar kategoriseringar och dess roll i normaliseringsprocesser kring hur kategoriseringar förvĂ€ntas vara. Uppsatsen diskuterar de första 33 avsnitten av den sjĂ€tte sĂ€songen av det svenska Paradise Hotel. Analysen Ă€r strukturerad efter fyra temapunkter; bilden av den Andre, kroppen, motstĂ„nd och heteronormativitet.

Vem blir du i klassrummet? En studie om hur genus skapas i ett klassrum.

Denna studie handlar om genusskapande bland elever i Ärskurs 4 och 5 i deras klassrum. Jag har undersökt hur genus skapas i en social sprÄklig interaktion mellan lÀrare-elev samt elev-elev i ett klassrum. Intresset för att problematisera genusskapandet bland elever har vuxit sig starkare under min utbildning vid fakulteten för LÀrande och samhÀlle och under utbildningens verksamhetsförlagda tid. Som blivande svensk- och svenska som andrasprÄkslÀrare har studien fÄtt ett naturligt sprÄkfokus. Studiens fokus ligger pÄ verbala och icke-verbala performativa handlingar som kan pÄverka elevers genusskapande.

Arbetsrelaterade konsekvenser för anstÀllda vid minskad motivation

SamhÀllet blir allt mer datoriserat och mÄnga anstÀllda sitter framför datorn hela arbetsdagar eftersom datornÀr det huvudsakliga hjÀlpmedlet i arbetet. Det förutsÀtts att den ska fungera problemfritt. DÄ det uppstÄr datorproblem kan den anstÀllde pÄverkas i form av en minskad motivation till arbetsuppgiften eller till arbetet som helhet. För att företaget ska kunna uppnÄ sina planerade mÄl och resultat, Àr det viktigt att alla delar i företaget fungerar. Vi inriktar oss pÄ individen eftersom det Àr individen som först berörs av datorproblem. DÄ individen kÀnner en minskad motivation pÄ grund av datorproblem i arbetet, hur agerar denne dÄ? Vilka arbetsrelaterade konsekvenser leder dessa handlingar till? Studien visar att en minskad motivation som följd av datorproblem i arbetet leder till handlingar för individen.

Vad hÀnder efter döden enligt islam

I detta arbete har jag besvarat frÄgan vad religionen islam sÀger ska ske efter döden. Döden har alltid varit ett Àmne med stor fascination genom mÀnsklighetens historia. Vare sig man har en religiös livsÄskÄdning eller humanistisk livsÄskÄdning sÄ har alla en uppfattning om vad som kan hÀnda efter döden. Jag har intervjuat en shejk för att ta fÄ svar pÄ vad muslimer har för tankar och tro om livet efter döden. För vissa muslimer Àr det sjÀlvklart att sjÀlen lever vidare och att man kommer till en plats som heter Barzakh som Àr det arabiska ordet för den plats man kommer till efter döden. Livet efter döden bestÄr av fem olika steg som mÄnga muslimer tror att alla kommer att gÄ igenom.

Den Neo-Aristoteliska dygdetiken och den rÀtta handlingen

I denna uppsats presenterar och diskuterar författaren tre invÀndningar som riktats mot dygdetikern Rosalind Hursthouses förslag om vad som Àr en moraliskt riktig handling. Hursthouse menar att en handling Àr moraliskt riktig om den Àr vad en dygdig agent karaktÀrsenligt skulle göra i omstÀndigheterna. Den form av invÀndningar som författaren presenterar och diskuterar i uppsatsen försöker visa pÄ att Hursthouses förslag exkluderar handlingar som vanligen anses Àr rÀtt.Författaren argumenterar för att en dygdetik lik den Neo-Aristoteliska dygdetik Hursthouse försvarar kan formuleras sÄ att den undgÄr invÀndningar som presenteras i uppsatsen. Författaren föreslÄr att vi istÀllet för att förstÄ Hursthouses förslag som om det gÀllde de faktiska handlingar som en dygdig agent gör, istÀllet bör uppmÀrksamma att en dygdig agent följer handlingsmaximer vilka hon prövat under sin moraliska utveckling till att bli dygdig. Författaren föreslÄr vidare att det Àr huruvida en handling utgÄr frÄn en maxim som karaktÀrsenligt kan ingÄ i ett dygdigt liv som Àr avgörande om den Àr moraliskt riktig eller inte..

Identitetens politiska funktion i konflikten mellan Israel och Palestina Hur handlingar legitimeras/motiveras med identitet

Är Israel-Palestina konflikten ett religiöst krig eller en politisk frĂ„ga? Det Ă€r denna frĂ„ga vi har som övergripande syfte att besvara i uppsatsen genom att studera hur olika dimensioner av identitet anvĂ€nds i konflikten. För att göra det har vi studerat de olika parternas argumentation för rĂ€tten till landet, samt för nĂ„gra aktuella konflikthandlingar. Vi har analyserat officiella dokument, artiklar, intervjuer och uttalanden med en innehĂ„llslig idĂ©analys, som delar upp argumenten i ideologiska/religiösa och kognitiva. De aktuella handlingar vi tittat pĂ„ Ă€r palestinsk terrorism/frihetskamp samt Israels byggande av en mur/staket runt VĂ€stbanken.

<- FöregÄende sida 4 NÀsta sida ->