Bakgrund: Ortokeratologi Ă€r en teknik dĂ€r man genom specialdesignade RGP-linser kan reducera eller helt eliminera lĂ„g och mĂ„ttlig myopi och Ă€ven lĂ„ggradig hyperopi och astigmatism. Man sover med linserna under natten, tar ut dem pĂ„ morgonen och kan sedan gĂ„ utan glasögon och kontaktlinser hela dagen med bra visus. I denna studie tas en del fakta upp om hur ortokeratologi fungerar och pĂ„ vilka tekniken fungerar.Syfte: Syftet vara att ta reda pĂ„ mera om ortokeratologi dĂ„ detta Ă€r en teknik pĂ„ framfart. Även att jĂ€mföra undertecknads prövotid med redan gjorda studier.Metod: I studien jĂ€mfördes en försöksperson med tidigare gjorda studier, försökspersonen anvĂ€nde ortokeratologilinser under 45 dagar och mĂ€tningar som togs och jĂ€mfördes var k-vĂ€rde (corneas kurvatur) och fri visus (synskĂ€rpa). MĂ€tningarna utfördes dag 1, 3, 7 och 14, sedan togs visus 1 gĂ„ng i veckan för att kontrollera att den hölls stabil.Resultat: visade att samtliga studier hade ungefĂ€r samma resultat dĂ€r nĂ€stan alla försökspersoner fick bra visus under behandlingen.

Denna rapport Àr en litteraturstudie i geometri, topologi och fysik, skri- ven med avsikten att förbereda för studier i allmÀn relativitetsteori. Den har karaktÀren av en lÀrobok och dess mÄlgrupp Àr personer med kunskaper likvÀrdiga med en kandidatexamen i teknisk fysik, teknisk matematik eller liknande. Rapportens fokus ligger pÄ matematiska metoder för allmÀn relativitetsteori och förkunskaper nödvÀndiga för att förstÄ detta. Texten avslutas med nÄgra inledande exempel pÄ allmÀn relativitet som demonstrerar nÄgra av begreppen som avhandlas i rapporten. Rapporten behandlar sitt Àmne pÄ en inledande nivÄ och dess frÀmsta syfte Àr att ge en överblick och en motivation för fortsatta studier..

Jag har skrivit detta arbete framförallt för att uppmÀrksamma barnens odiagnostiserade olikheter men Àven för att se vilka stödinsatser det finns inom skolan. Syftet med arbetet Àr att identifiera dessa olikheter och ta reda pÄ verksamheternas stödinsatser ? som i detta fall Àr inriktat pÄ gymnasiet. Jag vill se om verksamheterna uppmÀrksammar elevernas olikheter och om man medveten anpassar utbildningsmÄlen och tillgodoser deras individuella behov efter dessa olikheter ? jag vill se om man ser till elever som inte har en diagnos och om dem har samma förutsÀttningar till stöd i deras undervisningssituationer.Jag kommer ta reda pÄ hur specialpedagogerna arbetar med dessa elever och hur dem organiserar deras pedagogiska arbete.

Vid hundtrÀning anvÀnds mÄnga olika inlÀrningstekniker och syftet med denna uppsats Àr att klargöra hur olika metoder pÄverkar hundens vÀlbefinnande och trÀningens effektivitet. Studier har visat att hundar som trÀnas med bestraffningar har högre förekomst av problembeteenden jÀmfört med hundar som bara trÀnas med belöningsbaserade metoder. AnvÀndande av bestraffningar innebÀr en risk för trÀnaren eftersom hunden kan svara aggressivt vid en tillsÀgelse. HundÀgare sjÀlva anser att bÄde belöningar och bestraffningar har positiv effekt. Inget tyder dock pÄ att bestraffningar skulle vara mer framgÄngsrika Àn belöningar, snarare tvÀrt om dÄ man i studier sett högst effektivitet vid anvÀndande av positiv förstÀrkning.

Att vÀlja till och frÄn gymnasiet, Àr en studie om valet av gymnasieutbildning och studie- och/eller yrkesvalet efter gymnasiet. Gymnasievalet och det eftergymnasiala valet Àr tvÄ viktiga vÀndpunkter i mÀnniskors liv. Syftet med studien Àr att undersöka gymnasieelevernas förestÀllningar och planer om framtiden frÄn gymnasievalet till sista terminen i gymnasiet. Kvalitativ forskningsmetod har anvÀnts och det gymnasieprogram vi undersökt Àr Naturvetarprogrammet. Resultatet visar tydligt att valet av det naturvetenskapliga programmet har sin grund i den bredd och öppning av möjligheter som utbildningen - enligt respondenterna - kan ge.

SammanfattningDenna undersökning behandlade en del av kommunikationen mellan ledare ochmedarbetare, avseende utvecklingssamtal pÄ arbetsplatser. Syftet med undersökningenvar att försöka uppmÀrksamma en av de faktorer som kan ha en inverka pÄ utfallet av ettutvecklingssamtal, denna faktor var possible selves. Tidigare forskning visade pÄ attutvecklingssamtalet spelade en viktig roll i vÄra arbetsliv och privatliv. Den tidigareforskningen om possible selves uppmÀrksammade att detta begrepp Àr komplext ochanvÀndbart i mÄnga olika livssituationer. Vi valde att angripa detta Àmne genom enkvalitativ metod dÀr vi anvÀnde ett kvalitativt instrument, Possible Selves StatementTest.

BAKGRUND: Debriefingens anvÀndande Àr relativt nytt inom sjukvÄrden och dess effekt debatteras bland forskare. Sjuksköterskor utsÀtts för mÄnga extrema och kÀnsloladdade situationer, debriefing kan dÄ vara nÄgot som stöttar i vardagen. SYFTE: Syftet med litteraturstudien var att belysa hur yrkesverksamma sjuksköterskor ser pÄ betydelsen av debriefing. METOD: En litteraturstudie gjordes och en deduktiv metod anvÀndes för att identifiera mönster och skapa kategorier. RESULTAT: I resultatet presenteras sex kategorier: meningsfullhet-, icke meningsfullhet, begriplighet-, icke begriplighet, hanterbarhet-, och icke hanterbarhet.

Olika försök med psykologer och kuratorer pÄ vÄrdcentraler har startats runt om i Sverige. UtvÀrderingar genomförda i samband med samtalsbehandlingar har visat genomgÄende goda resultat. Syftet med aktuell utvÀrdering var att undersöka betydelsen av behandlingen ett till tvÄ Är efter avslut. UtifrÄn patientperspektiv erhölls genom enkÀt (n=68) förstÄelse av vad som karaktÀriserar patientgruppen, samtalsbehandlingens innehÄll och dess effekter. Patienter rapporterade stöd av behandlingen och att de hade kommit tillrÀtta med problem inom hÀlsa, relationer, arbetsliv och fritid.

Vid hundtrÀning anvÀnds mÄnga olika inlÀrningstekniker och syftet med denna uppsats Àr att klargöra hur olika metoder pÄverkar hundens vÀlbefinnande och trÀningens effektivitet. Studier har visat att hundar som trÀnas med bestraffningar har högre förekomst av problembeteenden jÀmfört med hundar som bara trÀnas med belöningsbaserade metoder. AnvÀndande av bestraffningar innebÀr en risk för trÀnaren eftersom hunden kan svara aggressivt vid en tillsÀgelse. HundÀgare sjÀlva anser att bÄde belöningar och bestraffningar har positiv effekt. Inget tyder dock pÄ att bestraffningar skulle vara mer framgÄngsrika Àn belöningar, snarare tvÀrt om dÄ man i studier sett högst effektivitet vid anvÀndande av positiv förstÀrkning.

The state of health in Sweden demonstrates a high average length of life at the same time as diseases, due to luxurious living, grew into more and more widespread public health problems. Finding out that information is not enough to get man to live healthy has been conducive to a pedagogic based health education. An illustration of such an education is Public health pedagogy at the University of Kristianstad. The question is, does this education correspond to the new claims that society lays to health work? Our purpose was to throw light upon how individuals, qualified as public health pedagogues, look upon their work on one hand and how different clusters of thought from their study programme are conceived as activated in their professional exercise on the other.

Kvinnor upplever sig ha en högre grad av ohÀlsa jÀmfört med mÀn samtidigt som de Àr sjukskrivna i högre omfattning. Jag ville ta reda pÄ hur kvinnor upplever sin psykiska ohÀlsa och hur den lett fram till deras val att sjukskriva sig. Jag har utgÄtt frÄn min frÄgestÀllning; Vad kÀnnetecknar kvinnors ohÀlsa? Vilka omstÀndigheter i kvinnors omgivning kan kopplas till deras ohÀlsa? Vad innebÀr arbetslivet för kvinnors ohÀlsa? Hur medvetna var kvinnorna om sin egen ohÀlsa? Spelar ansvarstagande nÄgon roll för kvinnors ohÀlsa och sjukskrivning? Jag har anvÀnt grundad teori som metod för mitt arbete dÄ jag ville fÄ fatt i kvinnornas egen bild av sin ohÀlsa, utan att utgÄ frÄn nÄgon bestÀmd teori. För att fÄ fram detta har jag intervjuat sju kvinnor som alla Àr eller har varit sjukskrivna.

Undersökningar visar pÄ samband mellan ohÀlsa och arbetslöshet, samtidigt som just ungdomsarbetslöshet sÀgs vara den mest kritiska dÄ detta i högre utstrÀckning ger allvarligare konsekvenser. Det finns samtidigt ett uttalat ansvar hos kommunerna att avhjÀlpa detta och denna studie har dÀrför avsett undersöka huruvida kommunala projekt lyckas förÀndra arbetslösa ungdomars situation. Pedagogikens omrÄde rör lÀrande och pÄverkansprocesser och i koppling till arbetslöshet och arbetsliv vÀxer förmÄgan att utveckla sin identitet och anstÀllningsbarhet fram som centrala aspekter. FrÄgestÀllningarna har dÀrför berört de inblandades upplevelser kring deltagarnas utveckling under och efter ett sÄdant projekts genomförande. För att tillgodose behovet av en djupgÄende förstÄelse för ungdomarnas upplevelser har en kvalitativ studie genomförts dÀr tre deltagande ungdomar och tre ansvariga för ett projekt intervjuats.

BakgrundI denna intervjustudie har tvÄ olika elevgrupper intervjuats, en vid det estetiska programmet och en vid det samhÀllsvetenskapliga programmet. SamhÀllsvetenskapliga programmet Àr till största delen teoretiskt och tÀnkt att förbereda eleven för högre studier. Medan det estetiska programmet utöver teori Àven innehÄller en praktisk fördjupning i teater, musik, dans eller bild. Valet till det estetiska programmet baserar sig pÄ intresse. Eleverna som vÀljer det samhÀllsvetenskapliga programmet Àr instÀllda pÄ att studera vidare vid högskola/universitet.

Denna undersökning belyste sambanden mellan komvuxelevers livssituation, kÀnsla av sammanhang i tillvaron och trötthet. Tidigare studier har visat att det finns samband mellan trötthet och kontroll över arbetssituationen samt mellan trötthet och depression. Tidigare studier har Àven pÄvisat samband mellan KASAM och livssituation och mellan trötthet och depression. Studier har Àven pÄvisat att individer som upplever sig ha en inre kontroll över hÀndelser i livet tror sig kunna hantera sin livssituation och uppnÄr bÀttre studieresultat jÀmfört med individer som upplever att kontrollen ligger utanför dem sjÀlva. Av de 102 vuxenstuderande som deltog i undersökningen var 72 kvinnor och 30 mÀn.

Mot bakgrund av den allt mer ökande ohÀlsan i arbetslivet var syftet med uppsatsen att undersöka begreppet livsstilskompetens sÄ som det definieras av Prevent. FöretagshÀlsovÄrden var det forum jag vÀnde mig till för att inhÀmta empiriskt material. Forskningsparadigmet var hermeneutiskt och metoden sam valdes var den kvalitativa intervjun. I resultatet av undersökningen framkom att olika mÀnniskor kan ha olika attityd till egenansvar för hÀlsan samt att utvecklandet av livsstilskompetens krÀver en inlÀrningsprocess. Olika strukturella faktorer sÄ som socioekonomisk klasstillhörighet, yrkesstatus, ekonomi och kön kan hjÀlpa, eller hindra, den utvecklingen.