This essay aims to create an understanding of how leadership can be arranged in a company that embraces new technology and telework, and how it can be experienced from the employees' perspective. In order to make it possible to investigate this purpose are three questions formed; ?How is the leadership perceived??, ?How does telework into motivation?? and ?How does telework into communication??. A presentation of previous research is given, focusing mainly within different types of leadership, distance, and telework. Based on this, three interviews was made in which respondents? experience of telework was in focus.

Slutsatsen i vÄr studie Àr att syftena för inhyrning av personal Àr likvÀrdiga mot tidigare studier som utförts. Vi har i studien klargjort att flexibilitet Àr fortfarande ett centralt syfte att hyra personal istÀllet för att anstÀlla. Vi konstaterar Àven att motivet ?undvika LAS? inte Àr ett vanligt syfte att hyra personal, Àven fast undvikandet av LAS Àr en omdiskuterad faktor i den teoretiska referensramen. Tidigare studier visar att den största anledningen till att hyra personal frÄn ett bemanningsföretag, Àr som ett alternativ för vikariat.

Syftet med denna studie Àr att skapa förstÄelse för habiliteringsassistenters uppfattning om hur negativ stress kan förebyggas pÄ arbetsplatsen. Studiens frÄgestÀllning söker svar pÄ innebörden av negativ stress för habiliteringsassistenter och deras uppfattning om hur den kan förebyggas. Sex habiliteringsassistenter deltog i studien och kontaktades via ett mÄlstyrt bekvÀmlighetsurval. Datainsamlingen utfördes genom intervjuer med öppna frÄgor. Dataanalysen genomfördes ur ett fenomenografiskt perspektiv och resulterade i tvÄ kategorisystem.

Det hÀr Àr resultatet av kandidatarbetet, skrivet under kursen kandidatarbete 15 p vÄrterminen 2010 pÄ programmet för fysisk planering vid Blekinge Tekniska Högskola. Arbetet Àr det avslutande examensarbetet efter 3 Ärs studier i fysisk planering pÄ grundlÀggande nivÄ. Arbetet handlar om funktionsomvandlingar i staden. Hur ett flexibelt byggande kan underlÀtta i stÀder, dÀr behovet av byggnader förÀndras snabbare Àn en byggnads livstid. Kandidatarbetet har dels inneburit studier av en funktionsomvandling som gjorts pÄ Stumholmen i Karlskrona och dels inneburit ett försök till en liknande omvandling pÄ ön Kungsholmen i Karlskronas skÀrgÄrd dÀr en funktionsomvandling Àr aktuell idag Är 2010.

Denna undersökning handlar om hur elever ser pÄ sina studier inom GrundlÀggande vuxenutbildningen. Genom intervjuer med fyra kvinnor i 40-ÄrsÄldern, har jag kommit fram till att de trivts med utbildningen och den har gett dem ökat sjÀlvförtroende. Flera av dem anser att den specialpedagogiska hjÀlp de fÄtt har varit avgörande för att klara av sina fortsatta studier. De elever som har provat ut hjÀlpmedel har anvÀnt dom aktivt nÀr de lÀst vidare efter den grundlÀggande utbildningen.Samtliga elever tycker att de har förÀndrats av sina studier detta gÀller frÀmst som tidigare nÀmnts sjÀlvförtroendet. De tycker ocksÄ att de har utvecklats som mÀnniskor, de ser pÄ hÀndelser pÄ nytt sÀtt.

Ett sÀtt att ta tillvara pÄ de anstÀlldas problemlösningsförmÄga och kreativitet Àr att anvÀnda sig av förslagsverksamhet. Förslagsverksamhet Àr ett system för insamling, bedömning och ersÀttning för förslag som kommer frÄn de anstÀllda i företaget. Förslagsverksamheten utvecklades kraftigt under 1980-talet vilket forskaren Göran Ekvall fÄngade upp i sina studier pÄ Vattenfall och Volvo (1987-1992). Centralt för Ekvalls studier var att ansvaret för förslagsverksamheten delegerades till personer hierarkiskt sett nÀrmare förslagsstÀllaren. Ur Ekvalls studier har fyra dimensioner kunnat urskiljas: Bedömnings- och vÀrderingsprocessen, belöningen, inlÀmningsproceduren och ledningens engagemang.SyfteI denna uppsats har vi undersökt pÄ vilket sÀtt förslagsverksamheten har utvecklats i svenska tillverkande företag under de senaste tio Ären.

Uppsatsen handlar om olika uppfattningar och antaganden om hur japaner fungerar i arbetslivet. De tre uppfattningar vi undersöker vilket stöd de har i statistiken och litteraturen i denna uppsats Àr:1. AnstÀllda i Japan arbetar mer Àn svenskar.2. AnstÀllda i Japan Àr lojala och stannar lÀngre hos arbetsgivaren3. AnstÀllda i Japan blir befordrade efter anstÀllningstid, ej kompetens.Det vi har kommit fram till Àr att anstÀllda i Japan arbetar mer Àn anstÀllda i Sverige.

Intresset kring vad som motiverar medarbetare har ökat drastiskt. Företagen har ett allt större behov av motiverade medarbetare för att kunna hÄlla den höga produktivitet som marknaden krÀver. Syftet med denna studie var att beskriva vad som motiverar unga medarbetare pÄ en arbetsplats i finansbranschen. Som utgÄngspunkt för denna studie har vi Herzbergs tvÄfaktorsteori. Eftersom arbetslivet förÀndras Àr det intressant att studera om Herzbergs tvÄfaktorsteori gÄr att applicera pÄ vÄrt moderna arbetsliv.

Föreliggande studie syftar till att undersöka upplevda effekter och konsekvenser av en livsstilutbildning ur ett deltagarperspektiv, ett anordnande perspektiv och ett organisatorisktperspektiv. Detta med anledning av ett ökat fokus frÄn samhÀllet pÄ ett hÄllbart arbetsliv. Resultatet baseras pÄ bÄde kvantitativa och kvalitativa metoder och utgÄr frÄn tvÄ resultatinriktade utvÀrderingsmodeller och en aktörsfokuserad utvÀrderingsmodell. Datainsamling har skett i form av gruppintervjuer, enskilda intervjuer samt enkÀt. Mot bakgrund av livsstilsutbildningens uppsatta mÄl har analysen av kvalitativa data skett genom kategorisering, den kvantitativa delen har analyserats genom internetverktyget Google Docs.

Psykosocial stress pÄ och efter arbetet kan pÄ sikt leda till utbrÀndhetoch sjukskrivningar och drabbar ofta kvinnor i s.k. höganspÀnningsyrken.Optiker faller in under denna kategori av yrken dÄ det Àr bÄdeomvÄrdande och inriktat pÄ service i butiksmiljö. Syftet med uppsatsenvar att ge en beskrivning av kvinnliga optikers upplevelse av stress,hur dessa upplevelser pÄverkar deras hÀlsa samt hur de hanterarstressen. Sex kvinnor frÄn en optikaffÀr intervjuades om sitt arbetslivsamt livet i övrigt. Analysarbetet följde metoden induktiv tematiskanalys.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur det kan vara att leva med ADHD som vuxen inom tre omrÄden; arbete, fritidsaktiviteter och vardagsliv, och pÄ sÄ vis öka förstÄelsen för dessa individer.  Som underlag för studien gjordes kvalitativa intervjuer med tre vuxna mÀn med ADHD-diagnos. Resultatet frÄn dessa intervjuer analyserades med hjÀlp av teorier om copingstrategier och KASAM.  Intervjumaterialet visade pÄ en stor spridning av hur funktionsnedsÀttningen ADHD pÄverkade livet. Det var frÀmst symptomen uppmÀrksamhetsstörning och hyperaktivitet som ledde till svÄrigheter i arbetsliv, fritid och vardagsliv. SvÄrigheterna yttrade sig dock pÄ vÀldigt olika sÀtt. Symptomet hyperaktivitet upplevdes i vissa situationer som en tillgÄng.

Bemanningsbranschen har eskalerat under 2000-talet och Àr hÀr för att stanna. Branschen Àr enorm och avser att underlÀtta samhÀllets arbetssituation. För mÄnga unga Àr det den första sprÄngbrÀdan in pÄ arbetsmarknaden. ArbetstillfredsstÀllelse och motivation Àr en viktig aspekt att ta till vara pÄ i rekryterarnas vardag för att kontinuerligt behÄlla den goda atmosfÀren. Syftet med studien Àr att undersöka vilka faktorer som Àr utmÀrkande för rekryterarnas arbetstillfredsstÀllelse.

Sammanfattning:Överlag upplevde respondenterna att deras ansvar var större Ă€n deras befogenheter. Förutom lagar, bestĂ€mmelse och riktlinjer, rĂ€knade enhetscheferna upp bĂ„de ekonomiska och teknis-ka begrĂ€nsningar som hindrade dem frĂ„n att genomföra sitt uppdrag pĂ„ ett för dem tillfreds-stĂ€llande sĂ€tt. Dessa begrĂ€nsningar pĂ„verkade till viss del Ă€ven kommunikationsstrukturen pĂ„ arbetsplatsen. Studien visar att mĂ„nga faktorer pĂ„verkar ledarskapet och ledarstilen. Det kan vara svĂ„rt att ha ett tydligt ledarskap och ledarstil nĂ€r man som mellanchef har begrĂ€n-sade möjligheter att pĂ„verka.Bakgrund:Bakgrunden till studien var att vi ansĂ„g att det finns för fĂ„ empiriska studier som undersöker hur enhetschefer inom kommunal Ă€ldreomsorg upplever sitt ledarskap och ledarstil.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka copingstrategier kvinnan anvÀnder sig av nÀr hon har bröstcancer. Metoden som anvÀndes för denna litteraturstudie var Goodmans modell med sju steg för ett systematiskt tillvÀgagÄngssÀtt. Litteratursökningen utfördes i databaserna PsycInfo, Cinahl, PubMed Cochrane, SveMed+ och Medline. Oberoende av varandra har 10 artiklar kvalitetsgranskats enligt Carlsson & Eimans (2003) bedömningsmall som modifierades till den population som undersöktes. Resultatet av tio inkluderade studier visade att det fanns ett flertal olika copingstrategier som kvinnor anvÀnder sig av nÀr de har bröstcancer.

Syftet med detta examensarbete Àr att visa vilka uppfattningar om flexibelt lÀrande och flexibla studier som rÄder i kommunal vuxenutbildning och ungdomsgymnasiet. Uppsatsen behandlar frÄgor som rör hur det flexibla studiesÀttet kan anpassas till ungdomsskolan, och vad utbildningsanordnaren har för roll i samband med införandet av flexibelt lÀrande. En kvalitativ intervjuundersökning har genomförts med komvuxelever som studerat och/eller studerar heltid enligt det flexibla konceptet, och en kvantitativ undersökning har genomförts genom att ungdomar besvarat en enkÀt med frÄgor som berör deras uppfattningar om flexibla studier och flexibelt lÀrande. Undersökningarna visar att överensstÀmmelsen mellan de vuxnas uppfattning och ungdomselevernas uppfattning om vikten av sjÀlvdisciplin, vÀl anpassad pedagogik och lÀrarkontakt Àr god. Utbildningsanordnarens roll handlar om att tillgodose tillgÄngen till datorer och att kunna erbjuda undervisning under dagtid..