Syftet med denna studie är att undersöka hur skolelever upplever, känner och reagerar inför ett skriftligt prov, i detta fall ett nationellt diagnostiskt prov i matematik, nämligen Diamantdiagnosen. Jag vill också ta reda på om läraren har ett utvecklande syfte med provet eller om det bara används som bedömningsmaterial för elever i enlighet med Skolverkets riktlinjer för de diagnostiska proven.Tanken med min studie är att intervjun skall genomföras på ett kvalitativt sätt med eleverna och med deras lärare. Med hjälp av intervjun kommer jag förhoppningsvis att få svar på hur eleverna upplever diagnos- och provmomenten, detta sker genom att ställa öppna frågor och även ge eleverna chansen att kommunicera fritt kring frågeställningen.Jag utgick från definition av några centrala begrepp som t.ex. summativ bedömning, formativ bedömning och feedback. Jag gick också igenom vad forskningen har att säga om effekterna av prov och bedömning på t.ex.

Tala är silver, skriva är guld?En intervjustudie av förvaltningsprocessaktörer samt rättspolitisk diskussion angående om kraven på en snabb och för rättsökanden enkel förvaltningsprocess talar för en huvudsakligen skriftlig beredning-Förfarandet i Sveriges allmänna förvaltningsdomstolar är enligt förvaltningsprocesslagens 9 § som huvudregel skriftligt där muntliga förhandlingar undantagsvis kan komplettera målets beredning. Skälen som angavs för denna ordning var att det skulle ge en snabb, billig och för rättssökande enkel process. Några undersökningar ? eller ens resonemang (sic!) ? om varför så skulle vara fallet presenterades dock inte.

Detta är en avhandling om hur elever i en årskurs sex får en större erfarenhet av alternativa prov i jämförelse med traditionella prov i avseende på deras lärande. De fick tre olika prov varav ett var ett traditionellt skriftligt prov, som främst testade deras minneskunskap. De andra två proven var alternativa prov. Eleverna fick sedan besvara en del frågor om hur de upplevde dessa två olika former av prov. Resultatet var blandat, en del elever föredrog det alternativa provet, en del inte.

Uppsatsen presenterar en undersökning om varför föräldrarna valde montessoriförskola till sina barn. Undersökningen gjordes bland 16 föräldrar på två montessoriförskolor i södra Sverige. Föräldrarna svarade muntligt och skriftligt på frågor kring sina val av montessoriförskola. Författarnas syfte var att se vad föräldrarna uppskattade på montessoriförskolan och jämföra detta med den kommunala förskolan. Metod i analysen är kvalitativ och kvantitativ.

Syftet med denna uppsats var att undersöka elevernas förståelse kring bokstavssymbolens kontextuella beroende. För att uppfylla detta fick 93 elever, som läser matematik C, genomföra ett skriftligt test. Resultaten visade att eleverna hade mycket svag förståelse kring bokstavssymbolens kontextuella beroende. En tredjedel av eleverna trodde att bokstavssymbolerna ibland skulle uppfattas som något som saknar mening istället för kvantiteter, medan återstoden hade svårt att skilja bokstavssymbolens olika betydelser åt. Som slutsats kunde jag ponera att det är viktigt att läraren tydligt demonstrerar hur bokstavssymbolen ska uppfattas i varje given kontext, men också vad i kontexten som avgör betydelsen..

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka om vi kunde öka förståelsen hos eleverna för hur konflikter kan förebyggas och hanteras genom olika metoder och övningar. Vi genomförde vårt arbete på en skola i Piteå kommun, där undersökningsgruppen bestod av femton elever i år tre. För att få svar på om elevernas förståelse hade ökat, använde vi oss av kontinuerliga intervjuer och loggböcker som eleverna reflekterade i. Vi gjorde dessutom egna iakttagelser under övningarna, som vi skriftligt reflekterade över i en egen loggbok. Vi anser att resultatet visade att eleverna fick en ökad förståelse för att hantera och förebygga konflikter.

Syftet med uppsatsen ?Plikt och elände? var att sätta 1900-talets statare och deras levnadsförhållande i fokus genom att jämföra det muntliga berättandet av en före detta statarunge med tre skönlitterära verk. Verken skrevs av Ivar Lo-Johansson och ingår i den så kallade ?statarskolan? (kollektivistiska berättelser), i Ivar Los fall ofta baserade på hans egna upplevelser från barndomen. Uppsatsens analys omfattar ämnen som statarnas boende, flyttarna, kvinnornas utsatthet, maten med mera.

I denna uppsats undersöker vi några gymnasieelevers förståelse av begreppet derivata. Vi gör detta genom att presentera teoretiska verktyg för att kunna mäta begreppsförståelse. Vi försöker bedöma elevernas kunskaper genom att eleverna får göra ett skriftligt prov och några av eleverna en efterföljande intervju. Undersökningen gjordes på en skola och omfattar 8 elever i en naturvetare klass i årskurs 2. De resultat som vi presenterar visar på att eleverna inte uppnår någon högre konceptuell förståelse.

Syftet med undersökningen var att få veta om högutbildade inlärare har större och bättre förutsättningar för att nå ett snabbt och bra resultat. De 11 deltagarna fick skriftligt och muntligt berätta om ett bildmaterial som blev analyserat enligt processbarhetsteorin. I inledningen beskrivs skolverkets kursplan och mål fr sfi-undervisningen och i Varbergs kvalitetsredovisning beskrivs förfarandet.En presentation av inlärarna och utbildningen i deras hemländer följs av en översikt och resultat av en skriftlig och muntlig analys. I diskussionen som följer har ett axplock av forskare i svenska som andraspråk citerats och kommenterats. Resultatet visar att förutsättningarna för att lära svenska, varken är större eller bättre för högutbildade personer.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare säger sig uppfatta fritidspedagogens yrkesroll i skolan. Ett skriftligt frågeformulär skickades ut via e-post till fem olika pedagoger i skolår 1- 3. Formuläret bestod av öppna frågor. Urval av respondenter till studien gjordes från fem olika skolor i samma stad. Respondenterna hade olika lång arbetserfarenhet.

Vi har med stöd av skolans styrdokument och annan litteratur arbetat fram en reflektionsmodell som vi vill använda oss av i vår framtida lärarroll. Modellen har sin grund i att elever skall reflektera i sin lärprocess. Syftet med vår undersökning är att se om elever och lärare genom reflekton kan nå ökad förståelse om och i sin inlärning. Under vårt arbete på skolan lät vi eleverna skriftligt reflektera över våra lektioner och över sin inlärning. Med stöd av reflektonerna utförde vi sedan intervjuer med eleverna och deras klassföreståndare.

År 2006 beslutades att reglerna om revisionsplikten för små företag skulle ses över ochregeringens utredare skulle föreslå dem ändringar som krävs för att ta bortrevisionsplikten för små företag. Revisionsplikten innebär att alla svenska aktiebolagenligt lag måste ha reviderade räkenskaper. Avskaffandet av revisionsplikten kommer attinnebära att revisionen för de små företagen inte längre är lagstadgad utan det kommer attbli frivilligt. Revisionspliktens avskaffande i Sverige är en följd av en pågående europiskharmonisering.I samband med dessa förändringar kommer bland annat företagens kreditmöjligheter attpåverkas om företag väljer att inte ha kvar revision och vårt syfte har därför varit attundersöka vad avskaffandet av revisionsplikten kommer att innebära för bankerskreditbedömningsprocess. Vi har genomfört vår undersökning med en kvalitativ metod iform av två intervjuer, dels med en bank dels med en revisionsbyrå.

Detta examensarbete grundar sig på en undersökning gjord med elever i en 4- 6:a med 18 elever i Luleå kommun under vårterminen 2003. Syftet med arbetet var att undersöka om eleverna efter min undervisning använde sig av huvudräkningsmetoden tiotalsövergång, då de löste de centrala uppgifterna i undersökningen. Under mina litteraturstudier har jag funnit att arbetet går att förankra till såväl styrdokument som tidigare forskning. Metoden jag har använt är ett inledande test följt av ett skriftligt intervjuunderlag och muntliga intervjuer med fyra elever, på liknande sätt avslutade jag undersökningen. Däremellan fick undersökningsgruppen kontinuerlig undervisning i tiotalsövergångsmetoden.

Syftet med undersökningen var att undersöka markanvändning och skogshistoria i ett område imellanskåne på gränsen mellan skog och slätt. Frågor som behandlas rör den medeltidaagrarexpansionen och den senmedeltida agrarkrisen, samt förändringar i trädslagsammansättningen.För att besvara frågorna har vi använt paleoekologisk metodik, fr. a. pollenanalys och C14-datering,men också flygbilder, historiska kartor och skriftligt källmaterial. Våra resultat visar på enodlingskontinuitet i området från tidigmedeltid till 1600-tal med en tydlig expansion av åker ochgräsmarker under tidig medeltid och en lika tydlig regression under senmedeltid.Trädslagssammansättningen har under lång tid dominerats av ek, bok och tall.

I dagens företag är information och kommunikation något grundläggande för att nå framgång. En organisation i förändring har stort behov av kommunikation, eftersom den tillkännager, förklarar och förbereder personal för förändringen. Det finns en mängd olika kommunikationssätt som kan användas för att kommunicera förändringar, därför vill vi veta vilka sätt som används i tjänsteorienterade organisationer idag och om det skett någon utveckling sedan tidigare forskning gjorts. Slutsatser: I Unionen används videokonferenser, forum och internetgrupprum i större utsträckning än vad teorierna beskriver. Utöver dessa används intranät, möten, e-mail och telefon, samt även brev och fax.