Detta examensarbete är en undersökning av digitala läromedel i slöjd, då främst ur ett träslöjdsperspektiv. Arbetet genomförs som ett gestaltande arbete. Detta innebär att arbetet består av två delar, förutom den skriftliga delen har jag även skapat ett anat material i form av ett digitalt läromedel som kan användas i slöjdsalen vid träslöjdsundervisning. Därför består arbetet av två delar, en skriftlig del och en digital instruktionsfilm. Instruktionsfilmen består av både rörliga och fasta bilder i ett bildspel. Min avsikt med arbetet är att bidra till utveckling av undervisning i ämnet slöjd.

Syftet med studien är att undersöka vilka roller Axel Oxenstierna och Johan Adler Salvius hade i det fredsförberedande arbetet inför och under fredskongressen i Westfalen, men även att utifrån Salvius brev till Oxenstierna undersöka hur deras relation såg ut under den aktuella tidsperioden. De uppgifter som framkommer i Salvius brevväxling till Oxenstierna angående deras relation, samt deras roller och uppgifter under de fredsförberedande åren 1643-1648 kommer därefter att analyseras och jämföras med hur detta har skildrats av historieskrivarna Gunnar Wetterberg och Sune Lundgren. De resultat som studien har frambringat visar på att både Oxenstierna och Salvius var innehavare av mycket centrala roller i det fredsförberedande arbetet, samt att deras tidigare relativt nära relation till varandra försämrades något under åren 1643-1648..

Bakgrund: Har externredovisningens ursprungliga mål att tillgodose informationsbehovet hos ägarna förskjutits för att tillgodose andra intressenter i så stor utsträckning att relationen mellan räntabilitet på eget kapital och ett företags marknadsvärde väsentligt har försvagats? Syfte: Att studera sambandet mellan börsföretagens marknadsvärde och redovisningsmåttet räntabilitet på eget kapital. Avgränsningar: Studien undersöker att urval av företag noterade vid Stockholms fondbörs under perioden 1996 till 2000. Genomförande: Uppgifter om de undersökta företagens räntabilitet på eget kapital och resultatprognoser samlades in. Dessa uppgifter analyserades sedan med regressionsanalys där vi studerade förklaringsgraden som fick utgöra ett mått på sambandets styrka.

Tidigare forskning har uppmärksammat elevers svårigheter med bråk samt bråkräkning och omfattande felanalyser har gjorts. Dock beskriver inte dessa felanalyser bakgrunden till elevernas strategival eller de slutsatser som dragits vid uppgiftslösning. Utifrån detta är syftet med den här uppsatsen att studera de resonemang som elever för när de löser uppgifter som innefattar division av bråk. Vilka argument grundar sig val av strategi på samt de lösningar som nås? Är argumenten förankrade i bråkens inre matematiska egenskaper? Den metod som använts är kvalitativ där tre videoobservationer har gjorts av elever när de, under en labbsituation, enskilt löst uppgifter som innefattat division av bråk.

Enligt skollagen ska rektorn vara huvudansvarig för sin skolverksamhet. I uppdraget ingår administrativa uppgifter och pedagogiskt ledarskap, vilket innebär att rektorn har två skilda logiker att hantera, managerialism och professionalism. Den kvalitativa undersökningen fokuserar därmed på hur det pedagogiska ledarskapet ska utövas parallellt med administrativa uppgifter där ekonomiska styrförutsättningar skiljer kommunala och fristående verksamheter åt. Pedagogiskt ledarskap ska leda till goda studieresultat hos eleverna och anses därför som viktigt. Direkt forskning om rektorns delade ledarskap har inte skett inom skolvärden men däremot inom sjukvården som har flera likheter till skolverksamhetens organisation.

Syftet med min uppsats är att undersöka Dagens Nyheters och Sydsvenska Dagbladets rapportering om Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet. Frågeställningarna jag vill ha svar på är om rapporteringen är partisk, det vill säga missgynnar eller gynnar partierna, och vilken syn på mediernas demokratiska uppgift som ligger till grund för rapporteringen. I första hand är det rapporteringen om Sverigedemokraterna jag vill undersöka, i och med att det inom mediebranschen pågår en debatt om hur man ska hantera partiet.  Utgångspunkten i min studie är olika medieideologier som härstammar från normativa medieteorier om vilka uppgifter medierna bör ha i det demokratiska samhället.  Metoden jag använder mig av är en kvantitativ innehållsanalys av artiklar i DN och Sydsvenskan under de tre första månaderna 2010. För att studera partiskheten använder jag mig av journalistikforskaren Kent Asps Ab-index som, enkelt förklarat, beskriver hur ett parti framställs i medierna.

SammanfattningStudien undersöker språkliga faktorer i textbaserade matematikuppgifter som påverkar elevers förmåga att förstå och lösa det i uppgiften presenterade matematiska problem. Studien utgår från en kognitiv och lingvistisk teoribildning. Resultatet av studien diskuteras även ur ett flerspråkigt perspektiv. Syftet med uppsatsen är att med ett kognitivt och lingvistiskt perspektiv undersöka och finna exempel på språkliga faktorer som är avgörande när elever löser textbaserade uppgifter i matematik. Detta görs med en lingvistisk textanalys samt kvalitativa elevintervjuer.

I början på 1990-talet växte det fram nya synsätt på hur sjukvården och annan offentlig verksamhet skulle styras för att sänka kostnader och uppnå effektivitet. 1992 infördes Stockholmsmodellen i Stockholms Läns Landsting där det viktigaste inslaget var att skilja på beställare och utförare. Beställarnas uppgift är att formulera målen för verksamheten och utförarnas är att bedriva verksamheten i enlighet med dessa mål och för att detta ska fungera behövs en effektiv beställarstyrning. En förutsättning för detta är att de aktörer som är inblandade uppfattar styrningen som legitim, då arbetar utförarna i enlighet med de mål som beställaren satt upp. Styrningen som bedrivs är avtalsstyrning där avtal skrivs mellan de bådaparterna om vad som ska utföras och vad det ska kosta.

Den här rapporten undersöker om och i så fall hur webbplatser kan användas som ett återkommande inslag i matematikundervisning. Bland annat Skolverkets utvärdering av grundskolan 2003 visade att matematiklektioner av många elever upplevs som långtråkiga och enformiga. Med rätt utformade applikationer för dator och Internet kan kanske ett medium för ett annorlunda och för eleverna mer engagerande sätt att lära matematik erbjudas. Inom det här projektet konstruerades en webbplats med uppgifter som nästan uteslutande utformats som små spel och sedan delat sin i nivåer efter svårighetsgrad. För att klara en nivå och på så sätt ta sig vidare till nästa behöver en elev först klara alla uppgifter på den aktuella nivån.

Många studier pekar på att flerspråkiga barn har sämre resultat än barnen med svensk bakgrund. Syftet med studien är att studera flerspråkiga barns svårigheter och deras möte med texter i matematikutbildningen. Vidare syftar studien att ta reda på om signalord har betydelse för flerspråkiga barns svårigheter vid lösning av de olika matematiska textuppgifterna. Signalord betyder ord som signalerar vilken typ av räknesätt man ska välja.  Deltagarna i den här studien är barn i årskurs tre.Resultaten har visat att barnen som gjort uppgifterna fått stöd av de signalord som prövats och barnen tycker att matematiska textuppgifter med signalord är lättare än uppgifter utan signalord.

Den 24 februari 2011 hade regeringen ett sammanträde där de beslutade angående att tillsätta en utredning för ett eventuellt avskaffande eller förändring av fastighetstaxeringen. Fastigheters taxeringsvärde har ett flertal funktioner. En av dessa är i värderingsprocessen. Värdefaktorer som ligger till grund för taxeringen såsom boarea, tomtstorlek och närhet till strand är till stor hjälp i värderingsprocessen. En fastighetsvärdering baseras delvis på ortsprismaterial som kommer från uppgifter i taxeringsregistret.

Syftet med den här studien är att undersöka att genom läsningen av en berättelse kan läraren motivera elevernas deltagande i sitt lärande och utveckla elevernas kunskaper i det spanska språket. Detta är ett kvalitativt arbete som handlar om hur lärare kan motivera eleverna att delta aktivt i spanskundervisningen, stimulera deras kreativitet samt förbättra deras skriftliga och muntliga färdigheter genom att läsa en berättelse. Arbetet strävar även efter hur berättelsen kan användas som ett pedagogiskt verktyg i elevernas lärande.Under VFU perioden observerade läraren att eleverna inte var motiverade nog för att delta i spanskundervisningen. Läroboken var ett centralt redskap i undervisningen men skapade emellertid ett rutinarbete som inte motiverade eleverna. Det motiverade läraren att genomföra ett undervisningsförlopp studie där berättelsen blev ett viktigt redskap i elevernas lärande som skulle utveckla elevernas kreativitet och öka kunskaper i spanska.

Syftet med denna studie var att undersöka hur meningsskapande resurser såsom text och bild ur ett multimodalt perspektiv samspelar i matematiska uppgifter. Detta undersöks i matematiska läroböcker från dels 1980-talet och dels 2000-talet. Uppgifterna väljs ur två kapitel som innehåller uppgifter som berör enheter och skala. Studien är vidare skriven utifrån ett sociosemiotiskt perspektiv på multimodalitet som genomsyrar analysen av materialet och detta görs genom att använda kvalitativ textanalys. Utifrån resultatet framgick det att uppgifterna har ett lägre samspel mellan de meningsskapande resurserna i de multimodala texterna, vilket innebär att text och bild tillsammans med andra semiotiska resurser fick en större betydelse på egen hand.

Att läkemedel ger lindring och bot men ibland även problem relaterade till dem är känt. Tidigare gjorda studier inom området har belyst problemet men det har oftast skett utifrån ett kostnadsperspektiv. I Sverige har under senare tid projekt startats med fokus satt på underlättande av arbetet med att förebygga, identifiera och åtgärda läkemedelsrelaterade problem. BLIR- projektet behandlade detta arbete. Syftet med det här examensarbetet har varit att genom sammanställning av insamlat material kartlägga förekomsten av problem relaterade till läkemedel.

Tidigare forskning visar att bråk är ett område där många elever har problem. Syftet med den här studien är att studera gymnasieelevers matematiska kunskaper i multiplikation och division av bråk. Elevernas kunskaper studerades utifrån en konstruktivistisk syn på kunskap och med procedurell och konceptuell kunskap som analysverktyg. 61 elever från kursen Matematik A har löst totalt 10 uppgifter med multiplikation och division av bråk. 7 av eleverna intervjuades dessutom för att få en bättre uppfattning om deras kunskaper.