Vi har valt att titta på hur organiseringen påverkar sociala rörelse-organisationers fortlevnad. Medlemsantalet är vår operationalisering av fortlevnaden. Våra två fall är Amnesty International och Attac.För- och nackdelar med olika organisationssätt tydliggörs med hjälp av två organisatoriska idealmodeller som till stor del är varandras motsatser. Dessa är den vertikala modellen och den horisontella modellen.Dessa för- och nackdelar har vi ställt mot empirin. Vi har använt oss av litteratur, hemsidor och intervjuer för att få en bild av hur organisationerna ser ut.Trots att Attac är nätverksbaserad och Amnesty är mer vertikalt ordnad, har båda visat prov på flexibilitet och lyckats skapa delaktighet, vilket är positivt för organisationernas fortlevnad.

Syftet med detta arbete är att öka kunskapen om vad eleverna anser om det fria skolvalet och om valfriheten i skolan. Detta görs genom kvalitativa studier bland de elever på grundskolans senare del, vilka gjort ett aktivt skolval. Som metod används skriftliga öppna frågeställningar och djupintervjuer. Ur elevernas uppfyllda förväntningar eller besvikelser på den valda skolan gjordes innebördsanalyser, vilka kunde kasta ljus över vad eleverna ansåg vara viktigt i skolan i dag och i framtiden. Dessa synpunkter hade en stor överstämmelse med beskrivningen om skolan i vår senaste läroplan.

Denna studies syfte är att undersöka och problematisera hur betygssättningen i skolan kan göras mer rättvis. Detta görs utifrån ett empiriskt underlag bestående av intervjuer med sex gymnasielärare i samhällskunskap. Intervjuerna analyseras utifrån en teoretisk utgångspunkt om vad rättvis betygssättning består i och vilka krav detta ställer på läraren. Resultatet visar att lärarna tvivlar på att betygen är rättvisa. Lärarnas eget synsätt på rättvisa går bortom formella krav på likvärdighet och opartiskhet.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur elever ser på hälsa i ämnet idrott och hälsa. De frågor som arbetet bygger på är följande:- Hur ser eleverna att hälsa kommer till uttryck i undervisningen i ämnet idrott och hälsa?- Vad skulle eleverna vilja lära sig mer om i undervisningen om hälsa i ämnet idrott och hälsa?- Vad är hälsa, enligt eleverna?Studien är en kvalitativ intervjustudie genomförd på en skola belägen i en av Stockholms förorter. Sex intervjuer har genomförts med elever i åk 9. Det resultat som framkommit av studien visar att det finns en viss osäkerhet kring vad hälsa i ämnet idrott och hälsa är. Trots att eleverna har haft samma lärare i ämnet under de senaste tre åren så är eleverna oeniga vad gäller vilka moment som inkluderar hälsa i ämnet idrott och hälsa.

Det här arbetet har haft som syfte att ta reda på vilka uppfattningar eleverna på en Komvuxskola har om integralkalkyl. I undersökningen medverkade 28 elever och fyra av dem blev intervjuade. Jag använde mig av ett skriftligt test och kvalitativa ostrukturerade intervjuer som undersökningsmetoder. Studiens resultat visade att endast några elever tolkade begreppen primitiv funktion samt integral som ett objekt och utvecklade relationell förståelse. De andra eleverna som på det skriftliga testet kunde tillämpa reglerna för att bestämma primitiva funktioner och för att beräkna integraler, uppfattade begreppen som en process och utvecklade instrumentell förståelse.

Detta examensarbetes syfte är att analysera språksynerna som framkommer dels i kursplanen för svenskämnet i Lgr11 och dels i några aktiva lärares skriftliga respons på autentiska elevtexter. Detta för att kunna göra en jämförelse dem emellan och således kunna föra en diskussion om i vilken utsträckning dessa kongruerar samt hur dessa förhåller sig till teorier kring språkutveckling. Därtill diskuteras den politiska kontextens påverkan i lärares arbete. För att kunna analysera dessa olika typer av texter har två olika analysteorier använts. Metoden som används är en textanalytisk studie där ena delen utgörs av en brukstextanalys och den andra av en kritisk närläsning.

Med start 1994 infördes ett nytt betygssystem, det vill säga kursplaner, betygskriterier samt riktlinjer för betygsättningen, för såväl grundskolan som gymnasieskolan. Frågor om betyg-sättning har under senare år blivit politiskt högintressanta och många förändringar är nyligen föreslagna eller rent av beslutade i Riksdagen. Elever och föräldrar har också blivit mer aktiva och ställer ökande krav på framförallt lärare när det gäller betyg. I några kurser ges nationella prov som lärare kan använda som stöd för sin bedömning och betygsättning medan andrakurser, till exempel samhällskunskap, på sin höjd har några bedömningsexempel på Skolverkets hemsida att stödja sig mot.Syftet med den här uppsatsen är att få en bild av hur betygssystemet fungerar idag, dels ur ett generellt nationellt perspektiv men även är ett specifikt samhällskunskapsperspektiv. För att uppnå syftet har följande frågeställning använts.

Vi är en grupp blivande trädgårdsingenjörer som har fått möjligheten att gestalta en ekologisk, experimentell köksträdgård vid Wanås skulpturpark i nordöstra Skåne. Detta skriftliga arbete är en del av det projektet, som är ett samarbete mellan SLU och Wanås stiftelse. Projektet bedrivs i gruppform och beskrivs närmare i arbetet. Efter inlämning av arbetet så kommer anläggning att ske vid Wanås.I mitt gestaltningsförslag har jag gjort en fri tolkning med inspiration ifrån permakultur.Begreppet kommer ifrån Permanent Agriculture eller Permanent Culture, alltså, kort sagt, hållbar odling. Information om permakultur har jag främst fått genom en litteraturstudie samt ett besök på Holma skogsträdgård.

Bland lärare i år 2-6 och elever år 4-6 vill vi försöka ta reda på om och då eventuellt hur synen på svenskämnet skiljer sig åt. Vi vill också undersöka svenskundervisningens betydelse och funktion i övriga skolämnen. Kan det vara så att skolans traditioner och värderingar av svenskundervisningens betydelse och funktion, där formell undervisning dominerat, är så starkt förankrade och rotade att svenskan blir osynlig och mindre betydelsefull i övriga skolämnen eller förhåller det sig på något annat vis? Är svenska något vi lär isolerat och i isolerade situationer för att t.ex. lära oss läsa och skriva eller är det något annat? Ingår svenskundervisningen i övriga skolämnen eller är och blir denna osynligt när den inte står på schemat? I vårt forskningsarbete valde vi att använda oss av den kvalitativa undersökningsmetoden i form av skriftliga och muntliga intervjuer samt klassrumsobservationer. Resultatet av undersökningen bland lärarna visar en relativt gemensam syn på svenskämnet och dess betydelse och funktion i undervisningen trots att utbildningsbakgrund, tjänsteår och form av anställning skiljer lärarna åt.

Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelse av följsamhet till råd, behandling och psykosociala stöd vid ansträngningsinkontinens. Studien har en deskriptiv design med kvalitativ ansats. Åtta kvinnor med diagnosen ansträngningsinkontinens deltog i studien. Material samlades in utifrån intervjuer med semi-strukturerade frågor och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisades utifrån tre kategorier: Att träna trots tveksamheter och att få känna ökad säkerhet mot läckage, Att sakna information och uppföljningsbesök och Att känna sorg och misslyckande men stöd från närstående.

Syftet med denna studie är att undersöka möjligheten att betygsätta elevers fantasi i ämnet svenska i B-kursen på gymnasiet. Materialet består av kvalitativa intervjuer med en lärare och fyra elever samt textanalys av dessa elevers provsvar. Intervjuerna har utgått från ett prov läraren formulerat och rättat, vilket eleverna skrivit svar på. Styrdokumenten för gymnasiet samt annan relevant litteratur har granskats och sedan kombinerats med resultaten från intervjuerna. Mitt resultat visar att formuleringarna i styrdokumenten samt den praktiska möjligheten i undervisningen inte ger något tydligt svar på om fantasi bedöms eller ska bedömas.

Syftet med denna studie är att undersöka om det finns något samband mellan å ena sidan lärares attityder till och kunskaper om grammatik och deras undervisningsformer samt å andra sidan elevers attityder till och kunskaper om grammatik. Fem olika elevgrupper och deras undervisande svensklärare fick därför svara på en enkät som handlade om grammatik och grammatikundervisning. Undersökningen visar att lärare och elever är överens om att grammatik är viktigt att lära sig, huvudsakligen därför att det förbättrar den studerandes skriftliga och muntliga språkförmåga. Merparten av lärarna tror att deras elever tycker att grammatik är både tråkigt och svårt på grund av den traditionella typen av grammatikundervisning, och väljer därför att undervisa på ett annorlunda vis. Men många av eleverna verkar inte vara medvetna om sin egen inlärningsprocess om grammatiken inte lärs ut på ett mera traditionellt sätt.

Studiens syfte a?r att underso?ka huruvida det finns skriftspra?kliga skillnader mellan texter skrivna inom ramen fo?r det nationella provet och texter fo?rfattade under annan skoltid. Fra?gesta?llningarna har varit: Vilka spra?kliga skillnader ga?r att se i ja?mfo?relse av elevers texter fra?n nationella provet och lektionstexter pa? tre spra?kliga niva?er (o?vergripande niva?, menings- och ordniva?). Materialet besta?r av 38 elevtexter varav 20 uppsatser a?r fra?n nationella provet ht-11 i svenska 1 och 18 debattartiklar som 18 av dessa 20 elever skrivit i samma kurs.

Genom vår undersökning ville vi ta reda på om SALSA, Vodafones data warehouse tillgodoser användarnas informationsbehov. Som stöd för vår analys jämförde vi befintliga teorier inom områdena information samt data warehouse, med tillämpning i verkligheten genom vårt referensföretag. Undersökningen har utförts genom skriftliga intervjuer samt enkäter, där två olika undersökningsgrupper ingått. Den ena gruppen har utgjorts av SALSAs utvecklare och den andra av SALSAs användare. Den hypotes som vi arbetat med är "SALSA tillgodoser användarnas informationsbehov" med underfrågorna "Vilka krav kan användarna rimligen ställa på SALSA?", "Vilken information saknar användarna att få fram från SALSA?", "Vilka förslag på förbättringar gällande SALSA har användarna?" samt "Räcker användarforum för att framföra användarnas synpunkter på SALSA?".

Sammanfattning Davidsson Friberg, Maria (2014). När känslorna blir ett hinder - Matematikängslan ur ett elevperspektiv (When emotions become an obstacle - Maths anxiety from a pupil´s perspective). Speciallärarexamen 90 hp matematikutveckling. Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola. Problemområde Under hösten 2013 fick vi ta del av resultaten från PISA 2012 (Skolverket, 2013b). Sverige visar kraftigt försämrade resultat och ligger nu signifikant lägre än ett genomsnittligt OECD-land inom samtliga kunskapsområden.