Bedömning inom skolan är något komplext och bedömningsbegrepp likaså, hur de definieras, tolkas och används. Hur bedömning förmedlas till en elev är av stor betydelse för det fortsatta lärandet. Rätt utformad kan denna förmedling resultera i ett ökat engagemang hos eleven och en förbättring av elevens lärande. Behovet av att förstå bedömningsprocesser och olika former av bedömning är idag högaktuellt inom svensk grundskola i och med att landets skolor och rektorer givits i uppdrag att utforma skriftliga omdömen från skolår 1. Även om det gått snart ett år sedan uppdraget gavs är det i kontakter med lärare och rektorer tydligt att utformandet av skriftliga omdömen i många fall är en process som är långt ifrån klar.

Framställning av biogas är en ny produktionsgren inom svenskt lantbruk. År 2009 infördes ett statligt investeringsstöd för biogasanläggningar som i huvudsak rötar stallgödsel. Stödet har inneburit en ökning av både gårdsbiogasanläggningar och större gemensamt ägda samrötningsanläggningar. En satsning på biogas inom lantbruket kan ge dubbel klimatnytta, då gödselhanteringens klimatpåverkan reduceras samtidigt som biogasen kan ersätta användningen av fossila bränslen. Trots investeringsstöd är det få biogasanläggningar som uppnått lönsamhet i sin biogasproduktion. Från flera håll efterfrågas ökad andel samarbeten för att kunna nå potentialen för förnybar energi producerad i lantbruket. I studien undersöks de samarbetsformer som uppstått inom gödselbaserad biogasproduktion där lantbrukare är nyckelaktörer.

Enligt läroplanen ska alla elever bli tillgodosedda det svenska språket och dess uppbyggnad genom undervisning. Vi fann det då intressant att utforma en gemensam lektionsplanering som skulle varieras utifrån tre olika teoretiska positioner, socialkonstruktivismen, individkonstruktivismen och behaviorismen. Vidare valdes att utgå ifrån ett lärandeobjekt, substantiv med inriktning på obestämd och bestämd form, i singular och plural form. Dessutom ska studien visa hur elevernas kunskapsutveckling ser ut efter genomförd undervisning, det gjordes genom skriftliga tester. De tre elevgrupper som ingick i studien var elever i årskurs 2, årskurs 2-3 och årskurs 3.

Uppsatsen är en studie av hur lärare bedömer och betygssätter elevers muntliga prestationer på den muntliga provdelen i det nationella provet i svenska B. Skolans styrdokument, däribland betygskriterier och bedömningsmallar, har som mål att styra lärarnas arbete med det mål- och kriterierelaterade betygssystemet för att proven ska uppnå sitt syfte. Lärarna, de fem informanterna, beskriver i två olika intervjuer (stimulated recall) hur deras bedömningspraktik ser ut då de försöker uttyda betygskriterierna. I uppsatsen beskrivs och analyseras vad lärarna bedömer, hur lärarna bedömer samt varför lärarna bedömer som de gör. Uppsatsen, som har en kvalitativ ansats, redovisar brister i likvärdighet, ojämlika bedömningssituationer samt olika bedömningsgrunder när lärarna bedömer elevers muntliga prestationer..

Sammanfattning Föreliggande studie undersöker hur matematiklärare på gymnasiet använder det nationella provet i det pedagogiska uppdraget med fokus på planering och bedömning i förhållande till Skolverkets syfte med provet i matematikkursen A. Genom djupintervjuer med fyra lärare synliggörs hur dessa lärare förhåller sig till det nationella provet och hur de använder det i förhållande till Skolverkets anvisningar. Resultatet från studien visar att de fyra lärarna har en uppfattning om det nationella provets roll, ifråga om en likvärdig bedömning, som stämmer väl överens med skolverkets anvisningar. Vidare visar resultatet att inte alla lärare använder provet på ett sätt som stämmer väl överens med Skolverkets anvisningar om hur provet skall användas, vilket kan påverka undervisningsprocessen negativt..

Det inledande resonemanget leder fram till att meningsskapande förankringsarbete är viktigt men att detta ofta saknas i kliniskt arbete med ångest och depression. Från detta följer syftet att göra meningsskapande processer tillgängliga i det kliniska arbetet med ångest- och depressionsliknande lidanden genom att svara på frågeställningen: Hur söker vi efter och skapar övergripande och meningsfulla värden? Skriftliga beskrivningar från tre deltagare samlades in och analyserades utifrån en deskriptiv fenomenologisk metod vilket möjliggjorde identifierandet av den psykologiskt relevanta processtrukturen. Bland åtta identifierade delprocesser fanns till exempel ifrågasättandet och övergivandet av tidigare värden och följandet och definierandet av nya värden. Förslag ges till hur ett meningsskapande förankringsarbete skulle kunna se ut i en klinisk tillämpning.

Ambitionen med detta arbete är att undersöka huruvida det finns något mönster mellan användandet av matematikboken och de bedömningsprocesser som sker i skolan. Flera forskare och rapporter (Johansson, 2006; Löwing; 2004; McDuffie & Mather, 2006, Skolverket 2003) pekar på att matematikboken har en väldigt central roll i undervisningen i skolan och att de bedömningar som oftast gjordes var summativa bedömningar i samband med prov eller diagnoser. Denna notering samt att formativ bedömning, som ämnar att leda eleverna vidare i deras kunskapsutveckling (Black & William 1998), fick begränsat utrymme gjorde även vi under den verksamhetsförlagda delen av vår utbildning. I vår SAG-uppsats bestämde vi oss för att undersöka huruvida detta stämde överens med forskningen. Vad vi kunde konstatera var att kombinationen av bedömning och användandet av matematikboken var knapphändigt efterforskat.

Denna uppsats är en kvalitativ studie vars syfte är att undersöka några lärares attityder gente-mot de nationella proven. Semistrukturella intervjuer genomfördes med sex olika lärare på olika stadier inom skolan. Resultaten visade att många respondenter uppfattar de nationella proven som tidskrävande, men att de konkretiserar betygskriterier och målformuleringar på ett tillfredsställande vis. Dessutom bidrar de nationella proven till att försöka skapa en gemensam standard för alla skolor i Sverige. Överlag var respondenterna positivt inställda till de nation-ella proven, men hade också tankar om hur provsystemet kan förbättras, och konkreta förslag gavs.

Jag har under våren 2008 arbetat med att ta fram ett skriftligt verk som försöker besvara frågan hur jag kan designa en komplett och balanserad ljudbild för datorspel. Arbetet är baserat på en omfattande litteraturstudie, två större ljudanalyser av två datorspel samt mindre studier av ljud i ett antal datorspel. Utöver det så har arbetet även innefattat ett samarbete med ett anonymt datorspelsföretag där målet var att ta fram ett antal ljudeffekter inom ramen för en större uppdatering av ett datorspel som de utvecklar.Syftet med att finna svaret på frågeställningen har varit att öka min egen förståelse för vad som utgör en komplett och balanserad ljudbild i datorspel samt att vidareförmedla detta och på så vis uppmuntra datorspelsutvecklare att tänka mer på ljud. Detta genom att i det skriftliga verket ta upp de relaterade problemen i processen och ge förslag på hur de skulle kunna avhjälpas. Ett av de absolut största problemen är att ljud ofta blir underprioriterat, och det fick jag själv uppleva under arbetet med ljudeffekterna till det anonyma företaget..

Synliggöra och diskutera förskollärares olika konstruktioner av det femåriga förskolebarnet samt den påverkan dessa har på förskolans praktik. Frågeställningar?Vilka konstruktioner av det femåriga barnet framträder i förskollärares skriftliga reflektioner och vilka antaganden ligger till grund för dessa? ?Hur kan dessa konstruktioner av barnet förstås i relation till förskolans verksamhet och mötet med femåringen? ?Hur påverkar konstruktionerna femårsverksamheten på förskolorna och de möjligheter och begränsningar som följer när det gäller Lpfö98 (Skolverket, 2011a) riktlinje om att omvårdnad, omsorg, fostran och lärande ska bilda en helhet?Jag skickade ut 24 inbjudningar till att delta i studien via skriftliga reflektioner med två öppna frågor från samtliga förskollärare anställda inom kommunen för att synliggöra deras grundläggande antaganden om det femåriga förskolebarnet och kunna diskutera hur dessa bidrar till konstruktioner av barnen och hur dessa konstruktioner påverkar verksamheternas praktiker. Jag fick tillbaka nio reflektioner som sedan bearbetades enligt en diskursanalys vilket synliggjorde nyckelord som låg till grund för de två konstruktioner studien synliggjorde. Mitt resultat visade att förskollärarnas föreställningar, förväntningar och krav på femåringen leder till ett bemötande utifrån två olika konstruktioner av barnen.

Undersökningens syfte är att pröva hypotesen att elevers skrivförmåga har försämrats mellan år 2002 och år 2012. Hypotesen är uppställd utifrån en samstämmig debatt i media de senaste åren om en negativ utveckling av svenska elevers skrivförmåga.40 stycken elevtexter från det nationella provet i kursen Svenska B höstterminen 2002 och 2012 ligger till grund för undersökningen. Texterna undersöks utifrån textuella variabler såsom textlängd, meningslängd, innehållslig täthet och textaktiviteter. Den kvantitativa analysen kompletteras med närläsningar av två texter, en text från varje årsgrupp.Det finns ingenting i undersökningens resultat som kan stödja hypotesen om att elevers skrivförmåga har försämrats mellan 2002 och 2012. Snarare visar undersökningen en tydlig stabilitet mellan årsgrupperna. .

The present study aims to examine how teachers write polemical articles. This genre often occurs in national standardized tests in Swedish schools. The study seeks to analyze argumentative structures in the articles. It also categorizes assessment notes written by the teachers in response to each others? articles, by interpreting response texts.    The examination shows that there is uncertainty among the teachers about how to create structures in argumentative text types.

Detta utvecklingsarbete undersöker om arbete med bild gynnar elevernas språkutveckling samt om elevernas förståelse för att uttrycka sig med bild ökar. Arbetet undersöker även om eleverna får en bredare uppfattning om vad bild kan vara. Studien är genomförd med 9 elever i år 4. Eleverna har provat på olika sätt att arbeta med bild och eleverna har fått uttrycka sig muntligt, skriftligt och med kroppen. Utvecklingsarbetet visar en tydlig utveckling hos eleverna framförallt när det gäller det kroppsliga och muntliga språket.

TV-tekniken har gjort stora framsteg under 2000-talet. Digital TV-sändning har möjliggjort sändningar med fler ljudkanaler med högre upplösning. För att öka taltydligheten i TV-sammanhang används just flerkanalsljud då man implementerar en centerhögtalare istället för fantommitt. Denna uppsats undersöker vilka fördelar detta får för just taltydligheten. Ett lyssningstest genomfördes där subjekt dels fick bedöma uppfattbarheten i autentiska TV-reportage och dels fick sin egen förmåga att uppfatta tal satt på prov i ett Tal I Brus-test.

I denna undersökning studeras 20 MVG-texter från det nationella provet i Svenska B. Syftet är att undersöka spannet MVG: om det finns gemensamma högbetygsdrag samt könsskillnader och olikheter mellan texttyper. Vissa undersökningar genomförs på samtliga 20 texter; på fyra texter utförs mer djupgående analyser. Fyra texter bedöms av oberoende bedömare och erhåller nya betyg. Resultaten visar att spannet MVG är brett även om genomsnittliga värden för materialet som helhet visar på en del traditionella högbetygsdrag, exempelvis textlängd.