Försäkringsmarknaden i Sverige har stor samhällsekonomisk betydelse. Tillgångarna inom försäkringsbranschen är betydande och år 2004 omsatte denna sektor över 2000 miljarder kronor. Utbudet av försäkringar är stort och området är komplext. Det är därför svårt för en utomstående, en försäkringstagare, att bedöma och värdera olika försäkringslösningar och det är även svårt att avgöra vilket bolag som på bästa sätt skyddar den individuelles behov. Av denna anledning har det upprättats ett flertal regelverk som reglerar försäkringsverksamheten.Uppsatsen handlar om den informationsplikt som föreligger då en försäkringstagare eller en försäkringsförmedlare säljer en försäkring till en försäkringstagare.

Media Literacy handlar om att vara mediekompetent. Det innebär i sin tur att kunna ta till sig information som man kritiskt granskar, ifrågasätter och värderar. Det innebär också att man ska kunna bilda sig en egen uppfattning kring informationen, kunna argumentera för den och producera ett eget innehåll där källor, resonemang och argumentation framgår. I och med de stora förändringarna av informationsflödet i samhället och den nya kommunikations-teknologin, så har behovet av mediekompetens ökat. Eftersom detta är en viktig färdighet för alla samhällsmedborgare i ett demokratiskt samhälle, börjar övning och utveckling av mediekompetensen i skolan.

Information mellan myndigheter och unga människor (i det här fallet människor under 25 år) kan ibland vara otydlig och missförstånd kan uppstå, då man har olika sätt att uttrycka sig på. För att missförstånd ska undvikas är det av stor vikt att den externa kommunikationen fungerar mellan dessa. För att den externa kommunikationen ska fungera krävs det att budskapet som ska ut är internt förankrat, om organisationen själv visar att det tror på det, då gör förhoppningsvis också målgruppen det. Effektivast blir kommunikationen när flera informationskanaler kombineras och i dagens samhälle är elektroniska kanaler som till exempel Internet ofta en självklar källa att använda sig av.Undersökningen i den här uppsatsen handlar om att ta reda på hur körkortsaspiranterna tar del av information om körkorts-tagning och sammanhållet förarprov B. I undersökningen som är halvårsutvärderingen av Vägverkets informationsinsatser kring sammanhållet förarprov, tar jag även reda på vad som kan förbättras.

Brist på kommunikation och koordination mellan vårdenheter utgör ett hot mot patientsäkerheten. Överrapportering bör vara kort, koncis, strukturerad och relevant. Det behövs en samsyn mellan prehospital och inhospital triagering. Triagering enligt ADAPT har visats vara ett tydligt kommunikationsinstrument som ökar patientsäkerheten i samband med överlämningar. Syftet med denna studie var att undersöka om prehospital triage kan öka patientsäkerheten och förkorta ledtiderna i samband med överlämning av patient mellan ambulanssjukvård och akutmottagning.

Bakgrund   Sedan mitten av 1990-talet har dödligheten av hjärtinfarkt halverats tack vare forskning kring hjärt- och kärlsjukdomar. Då flera studier visar att många patienter som överlever en hjärtinfarkt upplever lågt välbefinnande behöver dessa stöd i sin återhämtningsprocess.Syfte Syftet var att belysa betydelsefulla faktorer vid bemötandet av patienter under återhämtningsprocessen efter hjärtinfarkt, detta ur ett patientperspektiv.Metod   En litteraturstudie har gjorts utifrån tio kvalitativt vetenskapliga artiklar  hämtade från databaserna Cinahl och PubMed. Efter att kritiskt ha granskat artiklarnas resultat sammanfördes dessa i en översiktstabell. Utifrån detta identifierades återkommande nyckelord, vilka alla svarade på syftet, för att därefter sammanställas under fem kategorier.                              Resultat  De fem kategorier som framkom är: Kunskap och information, Acceptans och hanteringsstrategier, Den upplevda kroppen, Goda sociala relationer och Existentiell mening. Resultatet visar att patienter som överlevt en hjärtinfarkt är i stort behov av relevant kunskap och information, såväl verbal som skriftlig sådan.

I dagens arbetsliv används olika urvalsprocesser för att finna lämpliga kandidater till lediga tjänster. Inom en traditionell urvalsprocess selekteras kandidater utifrån en skriftlig ansökningshandling där kandidatens formella kompetens i form av tidigare meriter och erfarenheter lyfts fram. Den traditionella urvalsprocessen har nu utvecklats och delvis ersatts av nya metoder för att finna lämpliga kandidater. Utvecklingen mot nya urvalsmetoder ser vi som en trend i arbetslivet. Trenden har uppstått då en rad inriktningar har uppkommit som ett komplement till den skriftliga ansökningshandlingen.

Detta är en skriftlig presentation av mitt examensarbete från Kungliga Musikhögskolans musikerprogram på masternivå, med inriktningen jazzpiano. Tre inspelningar redovisas, för solopiano, för pianotrio och för kvintett. Dessutom har en studieresa till Indien företagits inom ramen för Internationella Programkontorets Minor Field Studies-program. Den kommer dock att redovisas separat vid ett senare tillfälle, men uppsatsen är skriven under tiden i Indien och detta skymtar då och då fram i texten. De tre inspelningarna består uteslutande av originalmusik, skriven till allra största delen under utbildningens gång.

Hållbarhet är idag en term som figurerar i en mängd olika sammanhang och social hållbarhet framhävs som en viktig del i hållbarhetsarbetet både på nationell- och lokal nivå. På den lokala nivån finns aktörer som städer och kommuner vars arbete och visioner för att uppnå social hållbarhet formuleras i det planmaterial som tas fram både för stadens utveckling, men också för mindre enheter som stadsdelar och områden inom stadsdelarna. Idag finns det också en möjlighet att använda sig av miljöcertifieringssystemet Breeam Communities för att certifiera hela stadsdelar efter hur hållbara de är både avseende ekologisk-, ekonomisk- och social hållbarhet efter de krav som certifieringssystemet har. Jag avser i detta arbete undersöka om man kan spåra social hållbarhet genom att studera planmaterial som omfattar Malmö Stad och delar av området Masthusen i Västra Hamnen, då detta är det första område i Sverige som idag är delvis Breeamcertifierat. Arbetet har gjorts utifrån frågeställningen: Hur reflekteras aspekter av social hållbarhet genom planprocessen, från översiktsplan och aktualisering, värdeprogram, detaljplans-beskrivning till hållbarhetsprogram för certifiering? Huruvida man kan spåra social hållbarhet genom planprocessen har undersökts med metoden att använda indikatorer för social hållbarhet och spåra deras förekomst i planmaterialet. Då en vedertagen definition för begreppet social hållbarhet saknas har dessa indikatorer valts ut ur grupper av indikatorer för hållbarhet som Statistiska Centralbyrån tagit fram.

I Sverige får en person som lider av en allvarlig psykisk störning som begår ett brott inte dömas till fängelse utan döms istället till rättspsykiatrisk vård. För att alla aspekter av individens behov ska kunna tillgodoses samarbetar olika yrkesgrupper både i och utanför den rättspsykiatriska vården. Inom vården finns olika professioner som ska bidra med medicinska, psykologiska och sociala perspektiv på vårdbehovet. Denna studie undersöker och beskriver det professionella sociala arbetet genom att beskriva kuratorns roll och arbete i den rättspsykiatriska vården genom att söka svar på frågorna, vilka ramar finns kring arbetet, vilka arbetsuppgifter har kuratorn, vad kuratorns roll är i samarbetet med andra och vilka perspektiv ligger till grund för kuratorns arbete. Vid genomförandet av studien användes en kvalitativ metod där intervjuer gjordes med fem kuratorer verksamma i både den slutna rättspsykiatriska vården och på en rättspsykiatrisk öppenvårdsmottagning, även annan relevant skriftlig information och litteratur används för att belysa studiens syfte.

Offentlig upphandling används av den offentliga sektorn för att ingå avtal eller teckna kontrakt med leverantörer av varor och tjänster. Rapporter har visat att småföretag inte deltar i offentlig upphandling i samma utsträckning som större. Kostnader för företagen att ta fram anbud har angivits som orsak liksom att förfrågningsunderlagen är krångligt utformade och att kraven som ställs är irrelevanta. Kommunikationen mellan upphandlande myndigheter och företagen har beskrivits som otillräcklig och att kunskapen om det som upphandlas därmed blir lidande.Uppsatsens syfte är att undersöka kommunikationen mellan myndigheter och småföretag i samband med offentlig upphandling. Hur aktörerna kommunicerar, vilka hinder av kommunikativ karaktär som eventuellt förekommer samt hur dessa hinder kan övervinnas är de frågeställningar som använts.

Varje år föds omkring 120 barn i Sverige med Downs syndrom (DS). I de flesta fall är föräldrarna ovetande om att barnet de väntar är handikappat. Samtidigt utvecklas nya fosterdiagnostiska metoder som har som främsta mål att screena fostret angående eventuell kromosomavvikelse, och då i första hand DS.Inom området sexuell och reproduktiv hälsa ska barnmorskan bl a. ha förmåga att i dialog ge stöd, trygghet och kontinuitet vid förlossning samt samtalsstöd efter förlossning.Syftet med studien var att beskriva föräldrars känslomässiga reaktioner samt upplevelser av vården på förlossning, BB och neonatalavdelningen efter att ha fått ett barn med DS. Metoden var kvalitativ där informanterna anmälde sitt intresse till deltagande i studien genom ett svara på studieinbjudan som lades ut på sex olika slutna DS-Facebookgrupper.

I dagens arbetsliv används olika urvalsprocesser för att finna lämpliga kandidater till lediga tjänster. Inom en traditionell urvalsprocess selekteras kandidater utifrån en skriftlig ansökningshandling där kandidatens formella kompetens i form av tidigare meriter och erfarenheter lyfts fram. Den traditionella urvalsprocessen har nu utvecklats och delvis ersatts av nya metoder för att finna lämpliga kandidater. Utvecklingen mot nya urvalsmetoder ser vi som en trend i arbetslivet. Trenden har uppstått då en rad inriktningar har uppkommit som ett komplement till den skriftliga ansökningshandlingen.

SAMMANFATTNINGSkogens tillväxt är naturligtvis en central och grundläggande aspekt i skogsbrukoch själva grunden för ett lönsamt skogsägande. Frågan är i vilken utsträckningskogsägare använder sig av data om tillväxt i skogsbruksplaner, och om deupplever att dessa uppgifter är väsentliga och användbara. Eller kan det finnasalternativa sätt att presentera tillväxt och kanske även annan typ av information iskogsbruksplanerna som bedöms som minst lika värdefull?Denna studie försökte främst ta reda på vilken tilltro skogsägarna fäster vid dataom tillväxt i skogsbruksplaner. Svaren pekade mot att skogsägarna hyste enrelativt stor tilltro till tillväxt angivet som ett numeriskt värde (3,47 av 5 poäng)och även till dess substantiella informationsvärde, men att även annanbeståndsinformation som exempelvis åtgärdsförslag bedömdes som minst likaviktig.Felkällorna vid bestämning av ståndortsindex och bonitet kan vara ganskabetydande, och det mest osäkra är vid översättning från ståndortsindex tillbonitet.

Matpotatis är en livsmedelsråvara där den specifika vikten är direkt avgörande för kokegenskaperna och kvaliteten. På grund av varierande kokkvalitet hos matpotatis blev vi kontaktade av Skånes Potatisodlarförening för att göra en dokumentation om hur odlarna bedriver sina matpotatisodlingar och för att försöka hitta ett samband mellan odlingsåtgärder och kokkvalitet i matpotatisen. Genom styrd bevattning, val av gödselmängder och jordmån är teorin att man kan påverka den specifika viktens utveckling under växtperioden och därmed kokkvaliteten.I projektet deltog 12 odlare, utspridda i hela Skåne, och en odlare i södra Halland. Projektet inleddes med att åka ut till alla odlarna och utföra en skriftlig dokumentation om hur odlingarna bedrivs och vilka strategier som odlarna hade inför säsongen. Under odlingssäsongen besöktes varje odlare en gång per vecka och prov togs ut för att bestämma den specifika vikten hos potatisen från olika delar av fälten.

Denna uppsats har skrivits inom ramen för projektet ?Att hävda ett revir? i vilket några forskare söker finna gemensamma drag mellan tre ämnesföreningars arbete, knutna till det svenska skolväsendet. Svensklärarföreningen är en av dem.Uppsatsen har studerat Modersmålslärarnas förenings/Svensklärarföreningens (MLF/SLF) argumentation i föreningens skrifter under åren 1960 till 2000. Syftet med undersökningen har varit att studera föreningens interna diskussion om svenskämnet för att se om argumentationen främst handlat om att hävda svenskämnets revir eller att förändra det. Intressant har varit att se om föreningens arbete förändrats i en förändrad kontext och i kontakten med andra aktörer på fältet svenskt skolväsende.