Detta är en studie genomförd med syfte att ta reda på hur personal i förskolan tänker kring, samt använder tecken som stöd som ett verktyg för att främja barns kommunikation och språkutveckling i den dagliga verksamheten. Studien är kvalitativ och metoden som använts för att samla in material är intervjuer med personal som arbetar i förskola. Resultatet har visat en medvetenhet hos personalen av betydelsen att använda tecken som stöd för att främja barns kommunikation och språkutveckling. Resultatet visar att trotts denna medvetenhet är arbetet begränsat då personalen känner att de inte har tillräckligt med kunskap för att arbeta med tecken som stöd. Slutsatsen av studien visar att personal i förskolan anser att tecken som stöd är ett värdefullt verktyg men att det behövs mer forskning kring dess betydelse för barns kommunikation och språkutveckling för att kunna utveckla detta arbete i förskolans verksamhet. .

Forskningen visar att effektiv kommunikation inom organisationer förutsätter en gemensam tolkningsgrund. Det huvudsakliga syftet med kommunikation kan sägas vara att överföra kunskap mellan varandra för att skapa en förståelse för motpartens avsikter. Ju mer gemensam parternas tolkningsgrund är desto effektivare blir kommunikationen. Det kan dock vara svårt för beslutsfattare i organisationer att få en tydlig uppfattning om graden av effektivitet vad gäller organisationens interna kommunikation. Syftet med denna studie var att utveckla ett allmänt mätinstrument för intern kommunikation i organisationer.

Den förändliga globala organisationskulturen kräver nya organisatoriska arbetsmetoder, för att effektivt hantera de ökande geografiska avstånden krävs att dessa fungerar virtuellt. Genom att arbeta med virtuella lag kan organisationer rikta rätt kompetens mot rätta arbetsuppgifter, utan att någon behöver byta geografisk arbetsplats. Som med alla arbetsmetoder finns det fördelar men även problem. I den här studien har vi valt att undersöka hur ledarskapet kan effektivisera kommunikation och öka tillit i virtuella lag. Studien är av kvalitativ karaktär med en intervjuserie utförd med respondenter från fem organisationer.

Syftet med denna studie är att bidra till ökad kunskap om kommunikationsbrister inom en utbildningsförvaltning och hur man kan synliggöra dem. I denna uppsats har valet av genomförande grundat sig på den kvalitativa metoden genom intervjustudie. Utifrån de elva intervjuer har i resultatet kommit fram att kommunikations begrepp är svårt att definiera men att en rak kommunikation och öppenheten mellan parterna är väsentlig för en god kommunikation. Mejl är den kommunikationskanalen som används mest men det finns även andra kanaler såsom formella och informella möte, telefon och anslagstavla. Kommunikationen inom utbildningsförvaltningen kan alltid bli tydligare.

Inledning: Att kommunicera med närstående till patienter inom palliativ vård på ett tillfredsställande sätt är en av sjuksköterskans mest utmanande uppgifter vid vård i livets slut. Vätskebehandling av patienter i livets slutskede är ofta ett känsligt ämne för närstående. När patienten inte längre kan eller vill äta och dricka skapas oro och ångest hos närstående. För att förhindra att närstående till patienter som vårdas inom palliativ vård känner sig oförberedda inför denna känslomässiga och ångestskapande situation bör sjuksköterskan förvissa sig om att i tidigt palliativt skede förklara och förbereda närstående på vad som är att vänta under döendeprocessen. Syftet är att undersöka närståendes behov av kommunikation i samband med vätskebehandling inom palliativ vård.

I denna studie undersöker jag hur förskolepedagoger arbetar med kommunikation inom förskolan med hjälp av bland annat bildstöd. Bilden och andra alternativa metoder kan vara ett stort komplement till det talade ordet, inte minst för barn med problematik, även om det gynnar alla barn i verksamheten. Vikten av kommunikation och hur den kan underlättas redogörs för i detta arbete. Samtal med pedagoger och observationer i en förskoleverksamhet har gett mig en inblick i det dagliga arbetet där visuell tydlighet och struktur står i centrum. Studien visar på de fördelar som finns att vinna med att ge barnen en förutsägbar och tydlig miljö att vistas i, men granskar även de kritiska aspekter som kan finnas runt detta..

Kommunikation med barn ?r en avg?rande del inom socialtj?nstens utredningsprocess, s?rskilt f?r att beakta barnets b?sta och s?kerst?lla att barnets r?st blir h?rd. Denna studie syftar till att unders?ka socialsekreterares perspektiv p? att kommunicera med barn inom socialtj?nstens utredningsarbete. Kommunikationsteorin har valts som teoretisk utg?ngspunkt, med fokus p? olika kommunikationstekniker och f?rdigheter.

Syftet med denna studie var att undersöka hur inredningsbranschen, genom IKEA som fallföretag, skulle kunna utveckla sin kommunikation för att ta till vara den potential och köpkraft som tros finnas inom rekordgenerationen. Rekordgenerationen är ett segment som har tid och pengar. Inredning är i sin tur produkter, för rekordgenerationen, som konsumeras i syfte att påvisa en identitet som är en del i den moderna och materiella utvecklingen. Vår undersökning visar att IKEA missar ett stort och köpkraftigt segment och en av anledningarna är bristande kommunikation. Genom att använda sig av marknads-kommunikation som vänder sig till rekordgenerationen och matchar deras preferenser kommer företaget att kunna ta tillvara den potential som segmentet besitter..

Studier visade att närstående upplevde kommunikation från sjuksköterskan som viktigt stöd i palliativ vård. Närstående beskrev dock i flera studier att kommunikationen från sjuksköterskan ofta var bristfällig och otillräcklig. Syftet med föreliggande intervjustudie var att få djupare förståelse för samt beskriva sjuksköterskors upplevelse av kommunikation med närstående i palliativa vård. Studiens metod hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Deltagare rekryterades från två olika vårdavdelningar, på ett sjukhus i Mellansverige.

Uppsatsen behandlar hur bilder kan leda till språkliga aktiviteter och därmedockså hur bilder kan vara språkstimulerande för andraspråksinläraren. Uppsatseninleds med en litteratur- och forskningsöversikt som beskriver någrapedagogiska teorier kring lärande och utveckling. I forskningsöversiktenbeskrivs också bilden som verktyg för kommunikation och svenska somandraspråk i teori och praktik. Till sist behandlas bilder och bildskapande somväg till målspråket och varför man skall använda bilder och bildskapande isvenska som andraspråksundervisningen.Undersökningen visar att bilder i undervisningen kan ha mycket positivaeffekter för andraspråksinläraren genom att de bland annat fungerar somigångsättare till skriftlig och muntlig produktion. Genom bilder kan elevenockså åskådliggöra sin verklighet och sina tankar, vilket avspeglar sig både i dediskussioner som bilderna gav upphov till och i elevernas skriftliga produktion.Bilderna möjliggjorde för eleverna att arbeta på sin kognitiva nivå och de bildersom används i den observerade undervisningen bidrar till att de språkligaaktiviteterna tala, lyssna, skriva och läsa stimuleras.I undersökningen framkommer det att bilder i svenska somandraspråkundervisningen upplevs som positivt av eleverna, även om det finnsen tendens hos vissa elever att tycka att detta arbetssätt inte är ?riktigt arbete?.Men då undersökningen visar att bilder kan vara språkstimulerande på olika sättär det viktigt att pedagogen, precis som i all undervisning, diskuterar dedidaktiska frågorna varför, vad och hur med eleverna.

Begreppet mobil kommunikation har funnits ett bra tag, och mobila enheter är idag mycket vanliga och nya modeller kommer hela tiden. Dessa enheter har med tiden blivit mindre och kraftfullare, och möjligheterna att använda dem har blivit fler och fler. Alltför ofta är dock diskussionen kring mobil kommunikation fokuserad på konsumentinriktade tjänster, och ofta förbises de verkliga användningsområdena för mobil kommunikation. Det är viktigt att komma ihåg att det är inom vissa yrkesgrupper som mobil kommunikation kan vara riktigt användbart. Med denna uppsats vill vi visa att fältarbetande personal är en av dessa yrkesgrupper som kan ha stor användning av mobil kommunikation, samt visa hur denna teknik påverkar fältarbetarnas informationshantering.

Uppsatsens syfte är att studera barns lek med avseende på kommunikation och samspel. Vi vill även undersöka barns maktpositioner i leken. I litteraturdelen beskrivs olika synsätt på kommunikation, samspel och makt. Tyngdpunkten ligger på det sociokulturella perspektivet. Studien är gjord i en förskoleklass med åtta stycken barn där videoobservation och fältanteckningar har använts som en kvalitativ metod.

Sammanfattning:Den framtagna produkten är i form av en webbsida. Webbsidan ser vi som ett verktyg riktat till pedagoger som vill introducera tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK) tillsammans med grafiskt bildstöd som alternativ och kompletterande kommunikation (GAKK) i förskolan för barn i åldrarna 1-3 år. Arbetssätten gynnar barns tidiga kommunikation och talspråksutveckling men används idag primärt som en metod först då ett barn uppfattas vara i behov av ett alternativt språk, som t.ex. när en språkstörning eller ett annat handikapp upptäckts. Vårt syfte med produkten är därför att den ska visa att TAKK, tillsammans med GAKK, kan användas för alla yngre barn som ett stöd för kommunikation och för utveckling av deras talade språk.

Vår studie har som syfte att uppmärksamma på vilket sätt ledarens kommunikation återspeglas i medarbetarna och anställningstillfredställelse vid en omorganisation. Genom att se organisationsförändringen genom medarbetarnas subjektiva upplevelser hoppas vi kunna hitta nya insikter för att bättre kunna hantera framtida organisationsförändringar. Vårt syfte är således att belysa såväl ledarnas uppfattade kommunikation (utifrån medarbetarens perspektiv) samt medarbetarnas egna uppfattade emotioner i relation till en omorganisering..

Tala är silver, skriva är guld?En intervjustudie av förvaltningsprocessaktörer samt rättspolitisk diskussion angående om kraven på en snabb och för rättsökanden enkel förvaltningsprocess talar för en huvudsakligen skriftlig beredning-Förfarandet i Sveriges allmänna förvaltningsdomstolar är enligt förvaltningsprocesslagens 9 § som huvudregel skriftligt där muntliga förhandlingar undantagsvis kan komplettera målets beredning. Skälen som angavs för denna ordning var att det skulle ge en snabb, billig och för rättssökande enkel process. Några undersökningar ? eller ens resonemang (sic!) ? om varför så skulle vara fallet presenterades dock inte.