Syftet med detta utvecklingsarbete var att utveckla ett förhållningssätt i skolan, hos både lärare och elever, där olikheter kan ses som ett pedagogiskt verktyg. Visionen var att genom att låta eleverna vara med i detta utvecklingsarbete öppna upp ögonen för dem att världen inte är konstant, utan att den går att förändra till det bättre, bland annat genom deras initiativ och förmåga. Vårt utvecklingsarbete har även riktat in sig på att aktivt arbeta mot en inkluderande skola där eleverna inkluderas i arbetet, genom att erbjuda aktiviteter och undervisning där alla kan delta på sin nivå och där olika uttryck och tankar ses som något gynnande och positivt. Vi genomförde utvecklingsarbetet på vår partnerskola i en lågstadieskola i Mellansverige i två klasser i år 2. Själva arbetet utfördes som en aktionsforskning vilket innebar att vi följde en gemensam utvecklingsprocess tillsammans med eleverna runt temat olikheter som en tillgång.

Skillnaden mellan de två adverben var och vart är ett ämne som tycksengagera den svenska allmänheten mer än de flesta andra språkligafrågor. Det som i första hand fascinerar, irriterar och förvirrar folk tycksvara det ökade bruket av ordet vart med befintlighetsbetydelse, iställetför den traditionellt förväntade riktningsbetydelse som detta ordsignalerar. Även motsatsen, att använda var med riktningsbetydelse, ärdock en form som har observerats i vissa svenskars språkbruk.Uppsatsens syfte är att bidra till en större insikt i bruket av vart medbefintlighetsbetydelse och var med riktningsbetydelse i modernt svensktSkriftspråk. Fokus ligger i första hand på geografiska skillnader ianvändningen av dessa konstruktioner, samt på hur frekventförekommande de är och i vilka sorts texter de förekommer.Metoden som används för att undersöka Skriftspråksbruket av dessafenomen bygger på sökningar på en rad olika lokaltidningarswebbplatser, via sökmotorn Google search. Resultaten från dessasökningar visar att vart med befintlighetsbetydelse förekommer i en vissomfattning på samtliga undersökta webbplatser, men tycks allravanligast på den som tillhör Umeå-tidningen Västerbottenskuriren.Denna webbplats rymmen även flest var med riktningsbetydelse, ävenom man i övrigt kan konstatera att fenomenet verkar vara någotvanligare på de webbplatser vars modertidningar är hemmahörande isödra Sverige.

Rapportens huvudsakliga syfte är att undersöka relationen mellan motivation och hierarkisk position, och huruvida anställda på högre hierarkiska positioner motiveras av annat än anställda på lägre positioner. Vidare är syftet att ta reda på vilka typer av belöningar som tjänstemän respektive arbetare bäst anser motivera dem i sitt arbete, både vilka de anser motivera bland de belöningar de har vid undersökningstillfället och vilka belöningar de anser skulle motivera i framtiden.Tidigare forskning som använts är Harald Gatus Skrift Belöna räcker inte, sambandet mellan belöning, arbetsorganisation och företagsstrategi, Igalens och Roussels studie A study of the relationships between compensation package, work motivation and job satisfaction, Kommes och Lundmarks rapport Relationen mellan monetära belöningar, motivation och prestation - En kvantitativ studie av tillverkande- ochtjänsteföretag och Boyd och Salamins studie Strategic reward systems: A contingency model of pay system design. Inledningsvis i teoriavsnittet redogörs det för trevälkända motivationsteorier för att förstå vad som driver människor att handla och efter det behandlas teori om hur belöningssystem ofta utformas och för vanliga inslag i dessa. Undersökningen byggde på en enkätundersökning som genomfördes med totalt 97 anställda på företaget, 72 yrkesarbetare och 25 tjänstemän. Yrkesarbetarnasom ombads att delta i undersökningen valdes ut genom ett icke-sannolikhetsurval.

Uppsatsen redogör för resultatet av en empirisk undersökning som genomfördes i ämnet moderna språk på gymnasiet. Syftet med undersökningen var att ta reda på om och i så fall hur elevernas lärande i moderna språk påverkas av tillämpningen av fem s.k. nyckelstrategier för formativ bedömning i undervisningen. Undersökningen innebar att de fem nyckelstrategierna för formativ bedömning tillämpades praktiskt i klassrumsarbetet under en begränsad tidsperiod. I undersökningen ingick en försöksgrupp och en kontrollgrupp.

Syftet med denna uppsats är att studera fyra gymnasieungdomars inställningar till skrivande och respons i skolan och på bloggar. I ämnesplanen för svenska som träder i kraft hösten 2011 står det bland annat att undervisningen i svenska ska ? stimulera elevernas lust att tala, skriva, läsa och lyssna och därmed stödja deras personliga utveckling? samt ?syfta till att eleverna utvecklar sin förmåga att kommunicera i tal och Skrift(?)?. I uppsatsen undersöks hur ungdomarna tycker att de motiveras till att skriva i skolan och när de skriver blogg samt vad de anser om skrivande och respons i skolan och när de skriver blogg. Ungdomarna har intervjuats genom kvalitativa intervjuer.

Inom sociala verksamheter som äldreomsorg och handikappomsorg lägger enhetscheferna mycket tid på konflikthantering i sina arbetsgrupper. En konflikt i en arbetsgrupp är viktig att lösa direkt annars är risken stor att konflikten blir svår att lösa. En konflikt som inte blir löst leder till att personalen tappar arbetsglädje och energi i sitt arbete och brukarna/kunderna kan bli lidande i förlängningen. Syftet med denna studie var därför att öka kunskapen och erfarenheten om konflikthantering ur enhetschefers perspektiv inom äldreomsorgen och handikappomsorgen. I uppsatsen har följande frågor hanterats:Vilka typer av konflikter uppstår vanligen i en arbetsgrupp?Hur reflekterar enhetscheferna över hur konflikter uppstår?Hur beskriver enhetscheferna att de hanterar konflikter?För att besvara frågeställningarna har en kvalitativ metod använts.

Examensarbetets syfte var att undersöka och redogöra för tillvägagångssättet för att ta fram ett program för parallellt uppdrag för stadsdelen Nya Eriksberg i Uppsala. Uppsatsen besvarar också frågeställningen hur arbetsprocessen ser ut för att ta fram ett program för ett parallellt uppdrag. Stadsdelen Eriksberg ligger i utkanten av centrala Uppsala. Bostadsbolaget Uppsalahem är en av de dominerande markägarna i området tillsammans med Uppsala kommun. Stadsdelen byggdes ut på 60-talet och många av Uppsalahems fastigheter är i behov av omfattande renoveringar. I samband med en förnyelse av dessa detta såg Uppsalahem möjligheten att få flera olika utvecklingsmöjligheter av området belyst genom att arrangera ett parallellt uppdrag.

Byggandet måste bli mera hållbart. Bostadssektorn står för en stor del av koldioxidutsläppen och energianvändningen. Kemikalieanvändningen i byggbranschen är omfattande. Det har inte alltid varit så. Dessa förändringar har skett huvudsakligen under 1900-talet.

Denna uppsats är en diskursanalys av den hendebatt som pågår på diskussionsforumet Flashback och i dagstidningar. Syftet har varit att undersöka debatten i dessa medier för att få en uppfattning om de åsiktsläger, teman, argument och åsikter som har lyfts fram och använts. De teorier som används är hämtade från teoriböcker och avhandlingar från tidigare forskning som berör genus, feminism och politik. Den metod jag har valt att använda mig av är diskursanalys där empirin består av tre olika trådar från diskussionsforumet Flashback och åtta debattartiklar från fyra olika dagstidningar. I studien framgår det att det finns tre åsiktsläger, de som är för, de som är emot och de som är både och. Många av de som är för införandet av begreppet hen ser ordet som praktiskt och smidigt att använda i både text och tal i situationer när könet är oviktigt. De som är emot har en känslomässig syn på ordet och verkar ofta ilskna när de framför sina argument. I den här gruppen urskiljer sig tre teman som är grunden till deras argument och de handlar om barn, feminism och politik.

När det gäller utbildning är det den akademiska basen som upplevs vara viktig för hur man arbetar. Med detta menas att man har fått en grundläggande allmänbildning och man har lärt sig att handskas med stora mängder information. Men det faktum att man har en akademisk utbildning spelar inte stor roll för om man upplever sig arbeta strategiskt eller operativt. Förmågan att uttrycka sig i tal och Skrift samt att vara pedagogisk upplever flera av respondenterna vara kunskaper som de lärt sig genom utbildning och som påverkar sättet de arbetar. Det är också erfarenhet i kombination med utbildning som upplevs spela roll för hur man arbetar.

Uppsatsens syfte är studera lärares validering och bedömning i kursen svenska som andraspråk på grundläggande nivå på olika skolor inom vuxenutbildningen. Vidare studeras likheter och skillnader i fråga om validering och bedömning mellan de olika skolorna samt lärarnas behov av ett pedagogiskt bedömningsstöd. En validering bör göras enligt kursens styrdokument för att synliggöra den vuxnes tillgodogjorda kunskap med avsikt att individanpassa utbildningen samt förkorta studietiden. Forskningsansatsen är baserad på principer från grundad teori och metoden är semistrukturerade intervjuer. Sju lärare på olika skolor och orter intervjuades.

Den kvesitiva bisatsen, som är ett slags interrogativ bisats, hör till debisatser som ibland har faordföljdistället för afordföljd.Denna uppsatshandlar om dessa kvesitiva bisatser med faordföljd.Uppsatsen mål äratt beskriva hur och varför konstruktionen används.Materialet har hämtats från Internet dels med hjälp av sökmotornGoogle, dels genom excerpering av text. I jämförande ändamål har ävenkvesitiva afsatsersamlats in.En del underordnade kvesitiva fasatserär syntaktiskt dubbeltydiga.Dessa kan betraktas som antingen bisatser eller anförda meningar. I dettaavseende liknar konstruktionen den narrativa bisatsen med faordföljd,som också har en vag gräns mot den anförda meningen.Bisatser med faordföljdanvänds normalt för att uttrycka en självständigspråkhandling. I grammatiken brukar dessa bisatser sägas varahävdade eftersom bisatsens innehåll framhålls som ett eget påstående.Undersökningen visar att även kvesitiva bisatser kan användas på dettasätt, men de uttrycker då inte påståenden utan frågor.En unik egenskap för den kvesitiva bisatsen är att den kan ha faordföljdäven utan att uttrycka en självständig språkhandling. Bisatsersom används på detta sätt har fått störst utrymme i undersökningen,vilket motiveras av att deras funktion är mindre klar, men även av att detroligen blivit vanligare under senare tid.Undersökningen kan inte påvisa några syntaktiska faktorer sompåverkar eller begränsar de här bisatserna.

Detta examensarbete syftar till att dels ge en bild av vad som kännetecknar muntlighet i text, dels ge en övergripande bild av hur muntliga drag yttrar sig i gymnasieelevers texter. Frågeställningarna berör i vilken utsträckning och på vilka sätt elevers texter uppvisar drag av muntlighet (utifrån ett antal utvalda variabler).Genom att kvantifiera muntlighet utifrån sju variabler tecknas i grova drag en bild av muntliga uttryck i materialet, som bestod av 27 elevuppsatser från det nationella provet i svenska på gymnasiet. I viss utsträckning genomförs även en kvalitativ analys för att skapa en förståelse kring hur och varför eleverna använt sig av vissa muntliga drag.I resultatet framkom att vissa variabler är mer frekvent förekommande än andra i materialet. De muntliga drag som är mest frekvent förekommande är en stor mängd pronomen i förhållande till mängden substantiv, satsradning och satsfragment samt överanvändning av satsadverbial. De som yttrar sig i liten eller ingen utsträckning är lånord, slanguttryck, chattspråkliga uttryck samt morfologiska kortformer av adverb och pronomen.

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka likheter och skillnader mellan undervisningsämnena svenska och svenska som andraspråk. Jag frågar mig vilka huvuddrag som kan urskiljas i synen på svenskämnet samt i den pågående diskussionen kring svenska som andraspråk. Jag vill också veta vilka centrala likheter och skillnader som finns i Skolverkets ämnesbeskrivningar för svenska och svenska som andraspråk. Vidare undrar jag hur lärare som undervisar eller har undervisat i både svenska och svenska som andraspråk i grundskolans senare år, på gymnasiet eller komvux ser på sina respektive ämnen i sin helhet. Slutligen frågar jag mig om det finns fog att tala om två olika svenskämnen. För att kunna besvara mina två första frågeställningar har jag dels läst litteratur om svenskämnets uppdelning och inlägg i den aktuella diskussionen kring svenska som andraspråk, dels Skolverkets ämnesbeskrivningar av ämnena.

I denna uppsats undersöks ortografisk namnanpassning av västslaviska ortnamn i tre 1600-talshandSkrifter av Knýtlinga saga, Cod. Holm. 41 4tox, Cod. Holm. 55 folx, och Lbs 222 folx.