Den första serietillverkade hjulSkotaren i Sverige presenterades 1962. Skotaren blev revolutionerande för mekaniseringen av terrängtransporterna. Hästarna ersattes och var i början av 1970-talet nästan borta från skogsbruket. Mekaniseringen innebar stor produktivitetsökning med ökade avverkningsvolymer. Hjulburna Skotare har sedan introduktionen tills idag varit dominerande i det svenska skogsbruket. Under 2012 fanns ett fjortontal tillverkare av hjulSkotare, vilka succesivt fått bredare hjul, mer avancerade motorer och transmissioner. Syftet med denna studie var att sammanställa tekniska data och försäljningssiffror i Sverige för hjulSkotare tillverkade i de Nordiska länderna från deras introduktion 1962 fram till och med 2012 samt att besvara den frågeställning som ställts upp i studien genom att statistiskt styrka trender genom att testa hypoteserna H0: ?1 = 0 och H1: ?1 ? 0. Litteraturstudien har utförts med datainsamling av tekniska specifikationer samt årtal då serietillverkning av skotarna påbörjats.

Sveriges samlade skogsindustriföretag förutspår en förlust av marknadsandelar, eftersom man inte lyckas hålla samma tempo på produktionen som många andra länder. En orsak till detta är att skogsmaskinerna är för långsamma. Skotarna, vars uppgift är att förflytta virket från avverkningsplatsen till en uppsamlingsplats, bär en stor del av skulden. De hinner inte transportera virket tillräckligt snabbt. För att råda bot på detta ska en ny typ av Skotare utvecklas, vars plattform inspireras av försvarsteknologi.

Vid gallring med normalstora skördare och Skotare används vanligtvis noll, ett eller två beståndsstråk mellan stickvägarna. Arbetsmetodiken har studerats empiriskt, men med en begränsad omfattning per studie. Fördelen med simulering som studiemetod är att man med bra modeller över maskiners prestation kan jämföra flera gallringsmetoder vid inverkan av en stor mängd olika förhållanden. I denna studie har en matematisk prestationsmodell konstruerats för deterministiska jämförelser av dessa metoders drivningskostnad i förstagallring av tall. Modellen innehöll en spatial del för skördaren, med bl.a.

Sammanfattning Denna avhandling avser en Skotare ? Valmet 860,4 ? från Komatsu Forest, som har hög produktivitet, men saknar såväl primärt fjädringssystem för fram- och bakaxel som hyttfjädringssystem för att isolera mot vibrationer från ojämnt underlag. Tidigare projekt har praktiskt mätt upp accelerationer (vibrationer) i förarstol, hytt, framvagn och bakvagn, liksom fyra boggievinklar. I detta examensarbete har en simuleringsmodell av Skotaren utvecklats i SimMechanics baserat på vissa antaganden och förenklingar, och utvärderats gentemot tidigare mätdata. Gjorda simuleringar matchas mot mätdata i både tids- och frekvensdomänen för att demonstrera att simuleringsmodellen reflekterar huvuddragen i den verkliga Skotaren.

This study was conducted on a property with a thinning machine team. The purpose was to investigate in which machine, the harvester or the forwarder, that caused most damage to the trees in six different stands. Different factors, related to the damage frequency in the stands, were checked out. For example: basal area per hectare, thinning strength, tree diameter and the rate of production. The harvester drivers were also interviewed about how, when and why stem damages occur and how to minimize them. The study stated that 4.3 percent of the trees were damaged. Out of these 88 percent was caused by the harvester and the rest, 12 percent, by the forwarder..

This report is a thesis work for a B.Sc. in Forestry exam at the School for Forest Engineers, SLU. The work was an assignment from Sydved Energy AB. The aim of the work was to compare the operational productivity between two kinds of forwarders for extraction of harvesting residues, one forwarder with a special compression device and one ordinary, slightly modified forwarder. Two sites were studied for each forwarder. The study shows that the annual production was about 11,000 m3 higher for the traditional forwarder. The cost for the traditional forwarder was SEK 0.9 lower per m3.

Gripklorna hos dagens timmergripar följer en cirkulär rörelse vilket medför att griparen måste korrigeras i höjdled kontinuerligt av maskinföraren för att undvika att virket missas av griparen eller att skador på marken sker. LIAB (Lima Innovation AB) vill med bakgrund i detta undersöka om en ny typ av gripare, som löser detta problem, kan konstrueras. Målet med detta examensarbete har varit att från grunden konstruera en gripare, avsedd för befintliga Skotare på marknaden, som minimerar den grävande rörelsen. Genom projektet följdes en produktutvecklingsprocess utarbetad vid Luleå tekniska universitet kallad Sirius Masterplan. Användandet av bland annat rörelse- och FEM-analyser resulterade i solidmodeller av en gripare som med hjälp av en fyrlänksmekanism följer marken i en näst intill rätlinjig rörelse.

Företaget Eco-Log är ett förhållandevis litet företag som tillverkar skördare och Skotare. För attkunna hålla konkurrensmässiga priser har de lagt ut svetsningen på underentreprenad och ägnarsig således endast åt konstruktion, montering och försäljning av sina maskiner. På senare tid harde upplevt att kvalitén hos ingående material hos svetsade detaljer har varierat på ettoroväckande sätt och ville således skärpa upp kvalitén till den högre nivån.Om man väljer att lägga ut svetsningen på entreprenad är det viktigt att man utför en del åtgärderför att säkerställa att man behåller den kvalitet svetsfogarna kräver. När man dessutom väljer attlägga ut tillverkning på låglöneländer är det än viktigare att tillverkningsunderlaget inte lämnarutrymme till fri tolkning som kan ge bristande kvalité som följd.Syftet med examensarbetet är att ta fram inköpsrutiner som säkerställer att man får den kvalitéman behöver, trots att tillverkningen sker externt.En provstruktur togs fram för att bedöma hur väl en underleverantör klarar att leverera ettacceptabelt resultat. Därtill vidareutvecklades en checklista med kontrollfrågor som antyder omsvetsverkstaden har den utrustning och ordning som krävs för att bedriva kvalitativ svetsning.Slutligen togs ett betygssystem fram som möjliggör att utvärdera olika underleverantörer iförhållande till varandra, baserat på Eco Logs tidigare erfarenhet av dessa leverantörer..

Det här rapporten är en del av mitt examensarbete för högskoleingenjörsexamen i elektroteknik vid Växjö Universitet, MSI. Arbetet är en del av ett större projekt kallat Kranstyrningsprojektet som bedrivs av Växjö Universitet, Rottne Industri med flera, vars syfte är att underlätta för förare att kontrollera den kran som finns på Rottnes Skotare. För projektet har det använts en laborationskran och nu har önskemålet varit att det till kranen ska installeras ett nytt styrsystem från dSPACE. Dessutom vill man att nya givare ska sättas på kranen och kopplas till dSPACE. Man vill även ha en manual för att nya studenter ska kunna använda systemet.

The cost of forwarding corresponds to about one tenth of the forestry industries raw material cost. This gives a motive to do good follow-ups to get a good overview of the forwarding distance and, thus, enable improvements. Follow-ups are also justified by the possibility to make more accurate calculations of the harvesting costs, if better estimations of forwarding distance are achieved. Today (2009) Stora Enso has GPS and vehicle-computers in most of their forwarders. These are used mainly for the forwarder to follow the tracks of the harvester and for the planning leader to see how the forwarder has been driving within the stand.

Syftet med studien var att utvärdera om kranspetsstyrning i skogsmaskiner är ett enklare styrsystem att lära sig från grunden och om arbetsbelastningen värderades lägre, än den konventionella styrningen. Meningen var även att kartlägga skillnader i inlärningsprocessen samt i upplevd arbetsbelastning. Detta krävde konstruktion av mätmetoder för insamling av relevant information. Utvärderingen gjordes i enskogsmaskinsimulator vid manövrering av Skotare samt genom enkätundersökningar. Studien genomfördes med hjälp av försöksdeltagare från naturbruksgymnasiet Jällaskolan i Uppsala.

Intresset för bioenergi bara ökar. 2008 var den totala energianvändningen i Sverige 497 terawatt timmar (TWh), varav 125 TWh (25 %) kom från biobränslen (Elofson, 2009). Under de sista åren har utbudet av och intresset för biobränslen ökat och också möjligheterna att tillvarata och använda dem. Arbetet har som syfte att: 1) Presentera resultaten i Sverige från användare av C16, 2) Presentera resultaten för olika användningsområden, 3) Beskriva marknaderna i England, 4) Presentera resultaten gällande maskinkostnader och tidsstudie. Detta visar en bild av C16 och de kunskaper och erfarenheter som finns av aggregatet. Maskintillverkaren Bracke Forest som etablerades 1922 och har flera produkter anpassade för aktiviteter i skogen. Företaget investerar mycket pengar på forskning och produktutveckling. Skogsvårds och bioenergiaggregatet, C16, används idag till många olika arbetsuppgifter och i många olika länder.

At the end of 70s and the beginning of 80s, 18 terminals was built and used for chipping wood residue from clear cuttings. Most of the terminals was terminated before the 2000s but with the high oil- and energy prices that we can see today there might be a place for these terminals again. The goal with the study was to analyze and compare economical differences between 5 different logistical systems, collected data was used with a set of formulas. The systems include long range transport of slash, chips and bundles. Three of the systems include transport by lorry to industry the last two includes a terminal with access to train transport.

Stora Enso Skog har tillsammans med sitt drivningslag 601 utformat drivningskonceptet Rätt Metod. Syftet med konceptet var framförallt att förebygga de markskador som kan uppstå i samband med avverkning och skotning. Syftet var också att öka GROT-uttaget. Dock så förväntas konceptet generera flera ekonomiska fördelar i form av höjd produktivitet, ökat GROT-uttag och en bättre arbetsmiljö. Konceptet är dock relativt nytt och det har inte genomförts några jämförande studier som utvärderat dess eventuella fördelar. Studiens syfte var därför att undersöka hur medelkörsträckan och bränsleförbrukningen hos Skotaren påverkades av det nya konceptet.

The annual demands for forest fuels increases in Sweden. At present, large unutilized biomass resources is found in young, dense forests from which about five million oven-dry tonnes (ODt) (23 TWh) could annually be extracted as forest fuel. But harvesting small trees give high logging costs and new cost-efficient harvesting techniques are therefore required. The aim was to study the productivity of Vimek 608 BioCombi in forest fuel thinning of Lodgepole pine and to calculate the economy of the harvesting and estimate the thinning quality. The time study was performed in Åmarken in the county of Västerbotten.