Friskolor har länge varit ett omdiskuterat ämne. Det finns idag ca 6000 skolor i Sverige och friskolor beräknas vara ca 10 procent av dessa. Genom friskolereformen år 1992 infördes ett nytt system där Skolverket bemyndigades att godkänna friskolor och kommuner blev då även skyldiga att ge fristående alternativ ersättning för skolverksamhet. Kommuner har tidigare haft monopol på marknaden och i 110 av Sveriges 290 kommuner så finns det fortfarande inga friskolor etablerade. I många kommuner så utmanas dock den monopolställning som kommunen tidigare haft av fristående grundskolor, vilket ökar föräldrars och barns valfrihet att själva välja vilken skola som barnet ska placeras i.Uppsatsens syfte är att undersöka vad som kännetecknar marknadsstrukturen för grundskolor, med Linköpings kommun som typfall.

SammandragAgneta Nylund GuhrénVarför har många tvåspråkiga elever svårt att nå målen skolan ställer på dem?En studie av situationen i en internationell gymnasieklass.Why Do Many Bilingual Students Have Difficulties in Achieving School Targets?A study of an International Class at a Swedish Upper Secondary School.VT 2011 Antal sidor: 55En lägre andel av andraspråkseleverna når målen för grundskolan än de som är födda i landet.Forskning och kunskap finns inom området om hur framgångsrik andraspråksinlärning skabedrivas. Varför består och till och med ökar andelen andraspråkselever som inte når målen?För att uppnå syftet att urskilja faktorer som avviker från dem som enligt forskningen leder tillgoda studieresultat har styrdokument och forskningsrön studerats, en kvalitativ intervjuundersökningbland elever och lärare genomförts samt observationer gjorts i en internationell klassvid en gymnasieskola i Mellansverige.Resultatet visar att vissa andraspråkselever kommunicerar i lägre grad än vad som är nödvändigtför att utveckla språket. I textproduktionen finns krav på elevernas abstraktionsförmågamen i muntliga situationer utmanas inte språknivån.

Jag gör i denna uppsats en fallstudie om hur fritidspedagogerna på en mellanstor grundskola kan tänkas tolka sitt uppdrag i den verksamhet de arbetar i, fritidshemmet. Bakgrundskapitlet inleds med att beskriva fritidshemmets historia med syftet att förklara varför det finns fritidshem idag och varför denna skolbarnomsorg numera kan sägas vara en utbildningsverksamhet i grundskolan. Det avslutande i det bakgrundstäckande kapitlet är en specifikt framtagen presentation av de styrdokument som fritidshemmet idag lyder under.Det specifika med denna presentation är således att styrdokumenten blir presenterade med syftet att försöka lyfta fram det som Skolverket föreskriver vara fritidshemmets och dess pedagogers uppdrag.I uppsatsens rapport redovisas och analyseras fyra intervjuer jag gjort med fritidspedagogerna i en mellanstor grundskola. Sammanfattningsvis kan dessa pedagogers tankar om deras uppdrag sägas vara lika när de återger vad de i sin verksamhet ska erbjuda sina elever. En trygg miljö som eleverna får en möjlighet att bara vara i.

Den här c-uppsatsen tar upp ämnet värdegrund i skolan vilket utgör det inledande kapitlet iskolans läroplan, Lpo 94. Vi genomför en studie om lärares förutsättningar att förankravärdegrunden i praktiken. Syftet med studien är att undersöka vilka förutsättningar för lärarensom finns formulerade och konkretiserade i skolors lokala arbetsplaner, att bland annat genomsamtal och dialog, kunna förankra värdegrunden i den dagliga verksamheten. Vårforskningsfråga är; hur formulerar och konkretiserar skolor i de lokala arbetsplanerna sin vägtill att förankra värdegrunden i den dagliga verksamheten. I bakgrunden redogör vi för vadskolans styrdokument uttrycker samt aktuell forskning i ämnet.

Syftet med examensarbetet är att skapa en förståelse för om och i så fall varför det finns enskillnad mellan styrdokument och praxis gällande ämnesintegrering på gymnasiet, och dettagenom att undersöka gymnasielärares attityder till ämnesintegrering. Att samarbeta mellanämnena är någonting som jag anser förekommer oftare på grundskolan vilket är anledningentill att jag önskade studera huruvida arbetssättet tillämpas på gymnasiet. I och med införandetav GY11 (Skolverket, 2011) ska varje elev ges möjligheten att arbeta ämnesintegrerat.Undersökningen är baserad två kvalitativa gruppintervjuer med totalt sex lärare från tvåhögskoleförberedande program/arbetslag på en gymnasieskola i södra Sverige. Det insamladematerialet analyseras utifrån den fenomenografiska forskningstraditionen medutgångspunkten att urskilja olika attityder kring ett fenomen, i detta fall ämnesintegrering.Vidare diskuteras också resultatet utifrån Lennart Lundquist (1992) teori om implementeringutifrån begreppen förstå, kan och vill med det teoretiska antagandet att implementering enbartär möjligt då aktören förstår, kan och vill implementera det nya arbetssättet.Resultatet fastställer att informanterna i grupp A och B har relativt likvärdiga attityder tillämnesintegrering och att majoriteten av dem är positiva till arbetssättet i allmänhet. Denstörsta skillnaden är i huvudsak att arbetslag A mer frekvent tillämpar ett ämnessamarbete tillskillnad mot arbetslag B där det råder en viss tvetydighet kring tillämpningen av arbetssättet.Orsaken till detta grundas i att arbetslag A både förstår, kan och vill (Lundquist, 1992)implementera ämnesintegrering medan ingen av informanterna i grupp B besitter någon av detre egenskaperna.

Syftet med denna studie är att genom en kvalitativ metod undersöka hur barngruppsstorleken påverkar 10 förskollärares pedagogiska arbetsmiljö. Insamlingen av empirin gjordes med hjälp av intervjuer, vars resultat sedan sammanställdes och diskuterades. Där lyftes såväl avvikande som icke avvikande resultat fram. Barngruppernas storlek i förskolan är något som nyligen var aktuellt då Skolverket i december 2013 gjorde en ny skriftlig utformning för barngruppsstorlekarna i förskolan. Resultatet av detta gjorde att man numer inte utgår efter ett bestämt antal barn per barngrupp, utan avdelningsvis ser till barnens behov och utifrån det bestämmer barngruppens optimala storlek.

Denna studie har som övergripande syfte att undersöka vilka skriftspråkliga kompetenser som framställs som nödvändiga i ett nationellt utvärderingsinstrument för de inledande skolåren. I det övergripande syftet ingår också att undersöka vilken bild av eleven som framträder i utvärderingen av elevers skriftspråkliga kompetenser. Föremål för analys är Skolverkets bedömningsstöd för svenska och svenska som andraspråk, Nya språket lyfter.Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i literacybegreppet och literacyperspektivets syn på kompetens. Dessutom diskuteras literacyperspektivets syn på lärande och bedömning eftersom dessa områden blir viktiga för studiens genomförande.Den analytiska processen genomförs i två steg. Det första steget undersöker Skolverkets bedömningsstöd utifrån ett literacyperspektiv för att synliggöra vilken kompetenssyn som materialet är uppbyggt kring.

Syftet med vår uppsats är att undersöka hur arbetsförlagt lärande, APL fungerar på ett företagsom tar emotelever från ett yrkesinriktat gymnasieprogram.Vi har gjort en fallstudie kring detta företag och genomfört intervjuer med tre elever som varit på detta företag på sin praktik, APL. Vi har även intervjuat två personer på företaget, samt den lärare som på gymnasieskolan är den ansvarige för APL och har kontakt med företaget.Genom vår undersökning har vi stärkts i uppfattningen att de teorier vi valt att se undersökningen genom, det sociokulturella och det entreprenöriella perspektivet, som också förespråkas av Skolverket och genomsyrar den svenska skolan idag, är relevanta. Verklighetskontakten med det kommande yrket är ytterst viktigt, det är alla parter eniga om. De intervjuade eleverna bekräftar också att de blir motiverade och upplever att de lär sig yrkespraxisen och den tysta kunskapen i yrket lättare på plats. Det som är svårt att förmedla inom skolans ramar.

I kursplanerna för gymnasieskolans omvårdnadsprogram förekommer begreppet ?erfarenhet? på ett flertal ställe. Detta begrepp är inte definierat i styrdokumenten av Skolverket vilket gjorde det intressant att studera närmare. Syftet med denna studie är därför  att beskriva yrkeslärares uppfattningar av kursplanernas begrepp ?erfarenhet? som ingår i gymnasieskolans omvårdnadsprogram. Omvårdnadsprogrammet förändrades under 1990-talet och praktiken ersattes av APU = Arbetsplatsförlagd utbildning.

Som student på lärarutbildningen fick jag bland annat lära mig om olika inlärningsstilar och om vikten av varierade arbetsformer i undervisningen. Något förenklat menar vissa forskare att man kan skilja den teoretiskt lagde eleven från den mer praktiskt lagde, vilket betyder att en mix av teoretisk och praktisk/laborativ undervisning skapar bra förutsättningar för att så många som möjligt ska kunna ta del av den. Inte minst viktigt är detta i ämnet matematik och budskapet från Skolverket är det samma vad gäller detta ämne.Denna uppsats handlar om matematikundervisningen på högstadiet, det vill säga grundskolans senare år, åk 7-9. Den är kopplad till de faktorer som styr vårt lärande och om elevernas förståelse för matematik gagnas av praktiska och laborativa övningar eller inte. Då det i diskussioner om dagens matematikundervisning ofta framkommer att användandet av den praktiska/laborativa matematikundervisningen på högstadiet borde vara större, har jag i denna studie valt att undersöka om dess inverkan verkligen är så viktig som görs gällande.Är tron på praktisk och laborativ matematikundervisning relevant eller överdriven?Med hjälp av litteratur, samtal med lärare och pedagoger och en betygsjämförelse har jag försökt att hitta fakta som belyser den praktiska/laborativa undervisningens betydelse för studieresultatet i matematik.

Skolan har ett demokratiuppdrag såväl som ett kunskapsuppdrag som ligger till grund för denna studies inriktning. Det politiska deltagandet har minskat bland ungdomar under 1990-talet och i en undersökning från Skolverket visade det sig att elever från praktiska och teoretiska program hade stora skillnader i kunskaper om demokrati. Vår studie syftade till att undersöka hur demokrati framställs och problematiseras i fyra samhällskunskapsläroböckers demokratiavsnitt där två används på praktiska program, Bok-och-webb (2004), Aspekt (2005), samt två som används på teoretiska program, Reflex (2004) och Zigma (2000).Läroböckerna i denna studie är exempel på brukstexter som har både en teoretisk och en praktisk funktion. Eleverna möter en textbaserad verklighet och skall utifrån den teoretiska kunskapen kunna fungera och agera praktiskt, i skolan och samhället. Till undersökningen valde vi att tillämpa en kunskapskritisk analys för att utröna vilken kunskap om demokrati läroböckerna förmedlar för att sedan relatera detta till skolans kunskaps- och demokratiuppdrag.

Synen på skolor varierar, och därmed synen på dess elever. När elever på en lågpresterande skola överförs till en högpresterande skola blir det liv på föräldrar som anser att nivån kommer att sjunka. Istället började de lågpresterande eleverna att prestera bättre. Denna sekvens i svensk utbildningshistoria är en del av debatten angående förväntningar, ett forskningsområde som startades upp av Robert Rosentahl på 60-talet och som domineras av tanken att elever presterar bättre med höga förväntningar. Förväntningsteorier finns idag närvarande som en viktig del i Skolverkets riktlinjer, och som del av dessa teorier är motivation en essentiell del.

Läroplaner har länge väglett kring skolans utlärning, riktlinjer och undervisning. Kursplaner specificerar sedan olika kursers innehåll, kunskapskrav och ungefärliga mått kring vad som ska prioriteras inom det specifika ämnet. De senaste upplagorna av läroplanerna för såväl förskolan och mellanstadiet som för gymnasiet har en ökad fokusering kring friluftsliv i undervisningen, i förhållande till tidigare läroplaner. Skolverket önskar därmed en ökad prioritering kring friluftslivsundervisning inom skolan. Friluftslivsvistelse har, enligt forskare, dessutom visats ha en stor inverkan på barns utveckling, koncentrationsförmåga och välbefinnande.

Studien syftar till att kartlägga vad franskläraren gör i sin undervisning och hur läraren agerar som pedagog och motivatör. Enkäter har skickats ut till alla undervisande lärare i franska på grundskolenivå i en större svensk kommun för att undersöka hur det förhåller sig i det dagliga arbetet som fransklärare på denna nivå. Målet med undersökningen har varit att se ifall lärarens bakgrund och utbildning påverkar målspråksanvändningen i klassrummet, hur läraren gör sin undervisning stimulerande och rolig vad gäller elevers intressen och behov av stöd, vilka övningar och metoder som dominerar undervisningen, på vilket sätt eleverna deltar i lektionsplaneringen samt vad lärarna gör då viljan och förmågan saknas hos en elev för att lära sig språket. Resultatet av studien, vilken ska understrykas är geografiskt begränsad, har dock visat att lärarna oavsett bakgrund, ,använder målspråket lika och att fransklärarna blandar olika språkmetoder i sin undervisning. Vad gäller moment i undervisningen så använder sig majoriteten av likartade övningar.

Intresse för denna studie startade i och med att media belyste debatten angående skolan i de regeringsval som avgjordes i Sverige 2010. Samtidigt som debatterna pågick bidrog min nyfikenhet till att jag började reflektera över varför betygen i grundskolan sjunker. I och med det var delar till min frågeställning klar. Eftersom jag utbildar mig till matematiklärare valde jag att precisera frågeställningen gällande matematik. Det anses finnas flera anledningar till varför betygen i grundskolan sjunker. I denna studie redovisas orsaker som lärare och elever själva kan ha i åtanke, som att det exempelvis saknas en matematisk röd tråd genom skolans stadier, att lärare tenderar att ha en allt för enformig undervisning samt att eleverna uppvisar bristande intresse.