Skolverket skapar förordningar där bland annat kursens innehåll och betygskriterier beskrivs. Skolan är nödgad att följa dessa förordningar men även att skapa lokala kursplaner. Skolverket ändrade i januari 2008 förordningen SKOLFS 2000:07 och därmed måste skolan ändra i sin lokala kursplan. Uppsatsens syfte är därför att undersöka hur ett arbete med att implementera ett politiskt beslut kan gå till på en gymnasieskola i Kalmar län. Studien undersöker också vilka övervägande lärarna tagit, vilka dilemman som uppstår, hur dessa yttrar sig samt om lärarna anser att den nya kursplanen är en förbättring jämfört med den tidigare.

This research is about different perspectives, offered by three mother tongue teachers, one principal and also featuring a representative from Skolverket, on the subject: teacher legitimation for mother tongue teachers, mother tongue teachers opportunity for competence education and the future of mother tongue education in Sweden.The theoretical framework is mother tongue language, globalization, the post-colonial theory, power and social inequality. A qualitative approach was used including five interviews taken place in Stockholm, the results does not however represent the whole country nor the community of Stockholm itself.The result shows that mother tongue teachers thinks the teacher legitimation does not mean anything regarding their already low-status. Even principal and representative from Skolverket express their concern towards the 'non-demand' for mother tongue teachers to get their legitimation and they feel there is a lack of ambition from decisonmakers to include the mother tongue teachers.As per today there is no higher education for mother tongue teachers leading towards an exam. Mother tongue teachers are worried about their future although principal and representant takes a bright outlook. .

SAMMANFATTNINGSyftet med detta arbete är att beskriva och analysera på vilket sätt Freinetpedagogikens syn på barn och dess lärande är förenligt med Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, (Skolverket 2010). För att få svar på detta har jag intervjuat fyra pedagoger på två olika Freinetförskolor, som beskriver sina erfarenheter och upplevelser av att arbeta med den franske pedagogen Freinets tankar och idéer i en svensk förskola. Jag har i detta arbete utgått från en kvalitativ forskningsansats där jag via litteraturstudier och kvalitativa djupintervjuer söker besvara studiens frågeställningar och syfte.Vad gäller resultatet så ser samtliga pedagoger Freinetpedagogiken mer som ett medvetet förhållningssätt än en metod, där det utmärkande är synen på barnen. Mycket av respekten för barnen och deras kompetens befästs i det trevande försöket, handen och hjärnans arbete värderas lika. Att barnen ges stort utrymme till inflytande och medbestämmande, samt att de ges ansvar utifrån sin förmåga, är något som samtliga respondenter menar som karakteristiskt för Freinet.

Uppsatsen centrerades kring ett accelererande problem- med konsekvenser även för skolan - nämligen de digitala kränkningarna. Syftet med själva projektet är att primärt belysa hur skolledning och skolpersonal dels uppfattar och dels hanterar möjliga digitala kränkningar, oavsett var och hur dessa kränkningar framförs.Uppsatsen bygger på intervjuer med nyckelinformanter i skolorganisationen i en kommun, från politisk nivå till verkställande nivå i form av rektorer m fl. Dessa intervjuer speglas mot svar från Skolverket, barnombudsmannen m fl. Intervjuerna - med nyckelinformanter ? visade på vissa svårigheter med detta problemområde.

I skollagen 4 kap. 4§ anges att grundskolan skall vara avgiftsfri för eleven. Tolkning ochpraktisk tillämpning av skrivningen i ovanstående paragraf kompliceras dock något av atttolkningsutrymme lämnas för vad som kan anses utgöra en "obetydlig kostnad".Detta arbete syftar till att i en jämförande studie mellan Skolverket, den kommunalagrundskolans huvudman samt skolledare, studera diskrepanser i tolkningen av begreppet"obetydlig kostnad". Arbetet syftar vidare till att studera i vilken utsträckning de olikatolkningarna samt den praktiska tillämpningen förhåller sig till varandra. Detta görs genom enstudie av beslut och ställningstaganden gjorda av Skolverket och kommunal förvaltning, samtgenom intervjuer med skolledare.

Kursplanen för svenska (Skolverket, 2000) återkommer ständigt till att litteraturen bör ha en central roll i undervisningen. Litteratur beskrivs som något man kan lära och uppleva genom, dels om sig själv, dels sin omvärld. Syftet med denna studie är att belysa vilken skönlitteratur lärarna använder i svenskundervisningen på högstadiet, hur den väljs samt hur lärarna väljer att arbeta med den. Våra informanter består av lärare, från två olika skolor med skilda förutsättningar. Av studien framgår att skolorna trots andra skillnader är relativt lika gällande skönlitteraturen och dess roll i svenskundervisningen, vilken samtliga lärare beskriver som central.

Studien har diskuterat och analyserat de två senaste svenska läroplanerna. Med hjälp av kritiskdiskursanalys har den nya läroplanen Lgr11 (Skolverket, 2011) och den föregående läroplanenLpo94 (Skolverket, 1994) närlästs på ett ifrågasättande och granskande sätt. Syftet har varit att seom, och i så fall i hur stor omfattning, ord såsom lärare och fritidspedagog förekommer.Förekomsten eller frånvaron av dessa ord har sedan getts olika möjliga tolkningsförslag för att sevad det skulle kunna innebära eller betyda när dessa ord förekommer, och framförallt när de inteförekommer. Resultaten har visat att ordet fritidspedagog inte nämns över huvud taget, och attord såsom fritidshem inte alls förekommer i samma utsträckning som exempelvis ordet lärareeller skola. Vidare har detta sedan diskuterats utifrån vad det kan betyda för de olikaprofessionernas status inom skolan om deras respektive yrken förekommer eller inte i denläroplan som är menad att gälla för dem.

Enligt Skolverket ska studenter efter avslutad SFI-utbildning kunnaförstå och använda, vad Skolverket i kursplanen benämner ?enklatexter? (Skolverket, SKOLFS 2009:2). Vad enkla texter innebär är docken tolkningsfråga. Lärare runt om i Sverige måste tolka direktivet ochanvända denna tolkning som grund för sin undervisning.Regeringen (Bästa språket en samlad svensk språkpolitik 2005/06:2)skriver i en proposition att en demokrati förutsätter att medborgarna skakunna deltaga i samhällsdiskussioner och få tillgång till förståeligsamhällsinformation i form av olika typer av texter. OrganisationenCentrum för lättläst är en statlig verksamhet och de omvandlarautentiska texter till ?lättlästa texter? (Centrum för lättläst 2010),undersökningen baseras därför på dessa.Uppsatsens syfte är att undersöka huruvida SFI-studenter som gårkurs D har fått tillräcklig utbildning i att kunna förstå och använda enklatexter inom olika textgenrer samt att undersöka om det går att urskiljabakomliggande faktorer till resultaten.

In this study, we aim to analyze how the terms documentation and pedagogical documentation respectively are portrayed in the curriculum (Skolverket 2010) as well as in the curriculum complementary material (Skolverket 2012). The analysis is performed by use of critical discourse analysis. We used published research as a theoretical base to analyze the empirical data against. Our aim is to increase the understanding of how the terms documentation and pedagogical documentation are used in the various policy documents and what messages these documents relay concerning the aforementioned terms.We aim to give some answers to the following questions:How to interpret the term documentation in relation to the term pedagogical documentation.How to interpret the ways the terms are promoted in the policy documents. We conclude that the term documentation is vastly more open to interpretation than the term pedagogical documentation. We note that the curriculum exclusively use the term documentation and stress the importance of using a variety of documentation forms.

Skolverket (2003) har gjort undersökningar som visar att under de tio senaste åren har många elever tappat intresset för ämnet matematik. Genom att variera arbetsformen ges möjligheten till känslor av upptäckarglädje och engagemang (Skolverket, 2001/02). Med laborativa arbetsformer kan rutinmässiga lösningar undvikas, och elever erbjuds istället diskussion, reflektion och kommunikation i ämnet. Studiens syfte var att undersöka om elevers motivation och intresse för matematik kan påverkas genom ett laborativt arbetssätt. Målet var därmed att se om den enskilda elevens synsätt på, och inställning till, matematik kan bli mer positiv genom en laborativ övning.

BakgrundVi har förstått att elever i dagens skola inte ges möjlighet till att uppnå de mål som Skolverket satt upp genom kursplan (2000) och Centralt innehåll (2010) i matematik. Tidigare granskning av läromedel visar att det inte skett någon förändring av läroboken på 20 år och att den fortfarande har en styrande roll i klassrummet (Brändström, 2002). Detta leder till att eleverna får en ytlig kunskap inom matematik (Granberg, 1999). Det är av stort intresse att behandla frågor som berör metodiskt upplägg samt arbetssätt av läroböcker, detta kan ha betydelse för undervisningen i matematik (Anderberg, 1987).SyfteVi undersöka hur matematikboken Matte direkt. Borgens (2003-2005) innehåll ger eleverna möjlighet att uppnå det centrala innehåll som är uppsatt för grundskolan, årskurs fyra till sex (Skolverket, 2010).MetodVi har använt oss av kvantitativ innehållsanalys.ResultatVi kom i undersökningen fram till att Matte direkt.

Det här arbetet syftar till att ge en ökad förståelse för hur Skolverkets utbildningsinspektion, som startade 2003, har påverkat lärarna i deras professionella roll. Dessutom har också lärarnas åsikter om hur inspektionen kan utvecklas och förbättras förts fram. Insamlingen av information har främst skett genom intervjuer med lärare och rektorer på tre grundskolor i Södertälje kommun. Olika teorier och studier kring professioner, lärarprofessionen samt utvecklingen av den svenska skolan har använts som teoretisk grund i arbetet.Det har visat sig att lärarna själva inte i någon större omfattning har reflekterat över hur inspektionen påverkar deras profession. Däremot har lärarna mycket åsikter kring inspektionen och dess utformning.

Domestic science is an interdisciplinary subject. Furthermore domestic science is a combination of theory and practice. The basic competence, a recommendation from ?The Swedish School Institution? (Skolverket), is to enter the secondary school with minimum grade G, (godkänd) in the basic themes: Swedish, English and Mathematic. Today there are many pupils finishing their secondary school without grade in one or more basic themes; Swedish, English and Mathematic.

Detta arbete handlar om hur det som benämns individuella utvecklingsplanerna tolkas och används i förskolorna. De frågor vi sökt svar på är varifrån kravet att införa individuella utvecklingsplaner kommer och vilken innebörd pedagogerna ger dessa.För att ta reda på detta så har vi granskat åtta olika typer av utvecklingsplaner som används på förskolorna i olika kommuner samt intervjuat tre pedagoger, en rektor och en pedagogisk samordnare. Genom att tolka resultatet utifrån ett postmodernt perspektiv där man anser att det inte finns ?normala barn? och absoluta sanningar, har vi upptäckt att dessa dokument speglar den barnsyn som rådde under moderniteten då man utgick från utvecklingspsykologiska teorier.I utvecklingsplanerna tar man upp vad barnet kan och inte kan, samt vilka insatser som behövs för att stödja barnets utveckling. Man belyser inte barns lärande i dessa dokument.

En intervjustudie där specialpedagog och elever intervjuats med målet att få till stånd en förbättring och en förändring av specialundervisningen. En genomgång av litteratur och debattartiklar visar att vi idag på min arbetsplats inte bedriver denna undervisning som den bör bedrivas enligt Skolverket och forskare. Intervjuerna ägde rum på skolan med först specialpedagog och sedan två elever. Intervjuerna visade att deltagarna inte är nöjda med hur specialundervisningen bedrivs i dag. Specialpedagogen arbetar inte som hon borde göra enligt riktlinjerna från Skolverket och pojkarna känner sig marginaliserade.