Syftet med studien är att ta reda på hur föräldrar till ett barn med Downs syndrom tänker om ett kommande Skolval. Vilka förutsättningar blir viktiga, och hur eventuell information som de får kan påverka dem. Valmöjligheter kring skolform och skola är varierade, och informationen kring detta kommer från flera olika håll. Undervisning och stöd i grundskola respektive särskola organiseras på olika sätt, vilket i sig skapar olika förutsättningar för barnen att kunna utvecklas. genom kvalitativa intervjuer har jag kunnat undersöka vad som blir viktigt för fyra föräldrapar, och hur de tänker kring de olika alternativen..

Syfte med denna studie är att med utgångspunkter i aspekter av demokratibegreppet studera föräldrars val av utbildning för sina barn. Studien använder sig av en flerfaldig forskningsstrategi vilket innebär att en kombination av de båda ansatserna, kvantitativ och kvalitativ, nyttjas. Det empiriska underlaget utgörs av enkäter och intervjuer.Resultatet visar att föräldrars bakgrund påverkar valet av skola och att kunskapen angående Skolval är differentierad. Det viktigaste motivet vid val av skola är föräldrars bedömningar av skolans kvalitet. Potentialen att uppfylla detta motiv för Skolval begränsas av möjligheten att frångå närhetsprincipen.

Syftet med studien är att belysa ungdomars politiska intresse samt politiska åsiktsbildning. Bakgrunden till studien är det Skolval som genomfördes hösten 2006 och som skapade frågetecken då resultatet skilde sig markant från det som framkom i riksdagsvalet. Frågeställningarna är följande:- Hur ser gymnasieelevers politiska intresse ut?- Vilka politiska sakfrågor tilltalar gymnasieelever?- Vilka faktorer påverkar ungdomarnas politiska ståndpunkt?Undersökningen skedde via en enkätstudie bland 131 gymnasieelever på Sandagymnasiet i Huskvarna. Svaren från dessa har sedan sammanställts genom dataprogrammen SPSS samt Excel, för att kunna jämföra olika variabler med varandra.Överlag uppvisar gymnasisterna ett relativt svagt intresse för klassiska politiska frågor.

Syfte Uppsatsens syfte är att jämförande och beskrivande undersöka hur föräldrar upplever att Skolvalet påverkat deras barns situation ur ett integrationsperspektiv. Metod Materialet för undersökningen har samlats in genom kvalitativa samtalsintervjuer, dessa har jämförts dels med varandra och dels med tidigare forskning. Vi har varit i kontakt med två olika föräldragrupper, en i Spanien och en i Sverige. Resultat Skolvalet kan ses som ett aktivt deltagande i samhället genom det aktiva val som det innebär att välja. Båda respondentgrupperna är överens om att det är viktigt att integreras och att det största ansvaret ligger hos invandrarna. Anledningarna till att man väljer en skola som speglar den egna kulturen är ofta desamma.

Undersökningens syfte har varit att utifrån ett föräldraperspektiv undersöka vad som avgör Skolvalet. Mina huvudfrågor i arbetet har varit: Vad anser föräldrar är viktigt i frågan om Skolvalet? Vilka faktorer har betydelse när föräldrar väljer skola? Hur många föräldrar väljer bort den närliggande skolan och varför? Och Vilken betydelse har det sociala rummet när det handlar om Skolvalet? Min undersökning gjordes i form av kvalitativa intervjuer. Jag valde att intervjua tio föräldrar bosatta i ett bostadsområde liggande i Malmö. De har alla barn som nyligen börjat i förskoleklassen.

Syftet med detta arbete är att öka kunskapen om vad eleverna anser om det fria Skolvalet och om valfriheten i skolan. Detta görs genom kvalitativa studier bland de elever på grundskolans senare del, vilka gjort ett aktivt Skolval. Som metod används skriftliga öppna frågeställningar och djupintervjuer. Ur elevernas uppfyllda förväntningar eller besvikelser på den valda skolan gjordes innebördsanalyser, vilka kunde kasta ljus över vad eleverna ansåg vara viktigt i skolan i dag och i framtiden. Dessa synpunkter hade en stor överstämmelse med beskrivningen om skolan i vår senaste läroplan.

Syftet med följande studie är att kartlägga och analysera hur ett specifikt urval av Malmöungdomar tänker och resonerar kring deras eventuella framtidsvisioner gällande den egna utbildningen i det svenska utbildningssystemet och i förhållande till deras etniska och kulturella bakgrund. Undersökningen består av kvalitativa djupintervjuer med ungdomar från olika stadsdelsområden i Malmö stad. Studien baseras på en tidigare intervjustudie som genomförts under vår utbildningstid på lärarutbildningen i termin tre med samma ungdomar. I undersökningen ska det dels tas reda på hur det nu har gått för dessa ungdomar med deras fortsatta studier och dels vilka förutsättningar ungdomarna har i förhållande till det svenska utbildningssystemet och samhällsintegrationen. Sammanfattningsvis pekar resultaten av undersökningen mot att gymnasieskolan i Malmö, trots det fria Skolvalet, ändå kan vidmakthålla den sociala reproduktionen inom skolan.

Den aktuella studien kretsar kring temat det fria Skolvalet och ämnar studera Uppsala kommuns ?högstadiemarknad?. Detta görs ur två hänseenden. Dels genom att kartlägga högstadiemarknadens etablering och utseende, i termer av friskoleetablering, sedan Skolvalsreformernas införande i början av 1990-talet fram till 2014, och dels genom att studera hur några potentiella faktorer påverkar enskilda skolors förmåga att rekrytera elever på marknaden, sett till hur många elever de lockar läsåren 2006/07, 2009/10 samt 2013/14. Följande två forskningsfrågor besvaras: Hur har högstadiemarknaden i Uppsala kommun, sett till producenterna och huvudmannatypernas andelar av marknaden, förändrats sedan införandet av det tidiga 1990-talets skolreformer? Och kan lärartäthet, marknadsföringskostnad, skolkvalitet, betyg eller huvudmannatyp förklara den andel enskilda högstadieskolor har och har haft i konkurrensen på samma marknad? Studien baseras främst på data från Skolverkets offentliga databaser och analyseras via tabellanalys och linjär regressionsanalys.

Syftet med uppsatsen är att undersöka möjliga påverkansfaktorer till varför en mindre friskola ärunderrepresenterad av elever med utländsk bakgrund. För att uppnå syftet ställs tvåfrågeställningar; (1) Vilka förklaringar ger elever med utländsk bakgrund som inte studerar påskolan till varför de inte valt att studera vid skolan? (2) Vilka förklaringar ger elever med utländskbakgrund som studerar på skolan till varför de har valt att studera vid skolan?För att svara på dessa frågor genomförs dels en litteraturstudie, dels en mindre kvantitativenkätundersökning samt en mindre kvalitativ intervjuundersökning. I litteraturstudien går jagigenom olika påverkansfaktorer till den idag påfallande ökande etniska skolsegregationen samtden teori som ligger till grund för analysen av mina två mindre studier.Resultatet visar att det inte finns något entydigt sätt att förklara friskolans brisande mångkultur.Utifrån litteraturstudien samt uppsatsens två mindre studier konstaterar jag att det åtminstonefinns tre påverkansfaktorer till skolans bristande mångkultur. (I) Staden har en påfallande etniskboendesegregation, som påverkar skolornas elevsammansättning, (II) Kompisrelationer är viktigaför skolungdomar vid deras Skolval och (III) Skolans information är bristfällig, både om självaSkolvalet och om skolans arbetssätt.

Syftet med uppsatsen var att undersöka vilka faktorer som påverkar samhällsprogrammets elevers val av skola. För att undersöka detta genomfördes en enkätundersökning på tre gymnasieskolor och skolornas respektive marknadsföring undersöktes. Undersökningen visade att samhällsprogramseleverna i sitt Skolval framförallt påverkats mest av skolornas Öppna hus samt at skolorna hade rykte om att ha bra lärare, valbara kurser, skolmat och allmän stämning på skolan. Dessutom spelar skolans geografiska läge en roll. Vi kom fram till att de flesta eleverna vill att skolan ligger nära tåg och buss och ganska centralt.

Med hjälp av tre semistrukturerade intervjuer gjorda år 2010 undersöktes Uppsala kommuns möjligheter att planera sin skolverksamhet utifrån offentlig och privat bestämmanderätt, effektivisering och konkurrensanpassning, samt jämlikhet och segregation. Uppsala kommun arbetar utifrån en hög tilltro till den konkurrensutsatta marknadens positiva inverkan på skolan och prioriterar individens rätt att välja. Valfriheten försvårar kommunens planering, men anses ha en positiv inverkan på den kommunala skolans effektivitet och kvalitet. Kommunen har möjlighet att påverka segregation genom att underlätta elevernas rörlighet samt utveckla instrument för informationsspridning och kvalitetsjämförelser..

Syftet med följande studie är att kartlägga och analysera Malmöungdomars vägar genom utbildningssystemet. Undersökningen består av två delar. Dels en kvantitativ del där vi kartlade elevsammansättningen på samtliga gymnasieskolor i Malmö med avseende på variablerna inkomst, utbildning och stadsdel. Dels en kvalitativ del där vi genomförde intervjuer med personer inom skolväsendet i Malmö. Studien visar på att genomsnittselevens inkomst- och utbildningsbakgrund skiljer sig vitt åt på gymnasieskolorna i Malmö.

The thesis aims to increase our understanding about parents reasoning about the elementary school choice by studying which factors parents perceive as important during the decision making process and also by giving meaning to Pierre Bourdieu?s concept of capital through the parents perspective. The empirical material comes from seven BNIM-interviews made with parents, which has been analyzed according to the thematic field analysis.The results show that the parents are not especially concerned about making an active school choice. Stability, closeness, friends, rumors, development and adaptability to the reality are the factors that are perceived as the most important in the decision making process. The school choice has a limited meaning as an investment in social capital, from Bourdieu?s perspective.

In a suburb of Stockholm, local polititians descide to close down an elemantary school. Because of its shortage of pupils, the polititians claim they can not guarantee the quality of the school and the public requreiments of equal education. The school-employed teachers and parents of the pupils are all unhapy with the descision, but first and foremost dissatisfaied with how the descision was communicated.Using qualitative methods; interviews and content analisys, this thesis aimes to determine how the involved parties, in regards to the termination of the school, view the concepts of freedom of choice, equal education and quality. Interviews have been made with decision-makers, employees of the school, the school leader, one civil servant and parents; all with the goal of understanding how the involved parties view the events leading to the termination of the school and what causes they see. Furthermore, the thesis analyses if and why the involved parties experience the decision as legitimate..

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka vilken inverkan boendesegregation har på ungdomars utbildningsmöjligheter. Studien innefattade 15 vetenskapliga artiklar och rapporter som analyserades med hjälp av systemteori och Bourdieus teori om kapitalformer. Resultaten visade att den sociala omgivningen är en viktig faktor för ungdomarnas studieresultat. Bostadsområdets vuxna är viktiga som rollmodeller. Normer och beteenden i närmaste omgivningen spelar en viktig roll i ungdomarnas socialisering.