Sök:

Sökresultat:

4309 Uppsatser om Skolväsen pć 1800-talet - Sida 16 av 288

Religionsundervisningen i gymnasieskolan : ett verktyg för att förstÄ andra mÀnniskor

 Efter reformationen lÄg Luthers lilla katekes till grund för folkundervisningen. Under 1800-talet började dock kritik mot den ensidiga undervisningen dyka upp, bÄde av pedagogiska, men ocksÄ av ideologiska skÀl (Skolverket 2009). Detta hade en viss pÄverkan och i 1919 Ärs undervisningsplan sÄgs Luthers lilla katekes som en historisk handling som representerade den tiden, dÄ den utkom. Nu fick istÀllet Nya testamentets Bergspredikan en centralt viktig roll som utgÄngslÀge för att reflektera över vÀrdegrundsfrÄgor i undervisningen.1951, efter att religionsfrihetslagen införts, uppkom en del frÄgor angÄende vilken kristendomsundervisningens roll skulle vara. Grunden för religionsundervisningen under 1960-talet var att den skulle vara objektiv, saklig och allsidig.

LÀttlÀst - om eleverna sjÀlva fÄr vÀlja? : En undersökning om vilken text elever föredrar och varför

 Sammanfattning NĂ€r jag deltog i kursen Svenska som andrasprĂ„k pĂ„ Karlstads universitet 2011, förelĂ€ste man om röst och kausalitet i texter. Detta gjorde mig nyfiken pĂ„ hur det ser ut med just text och kausalitet i vĂ„ra lĂ€roböcker i skolan. Vad skiljer en originaltext fĂ„n en lĂ€ttlĂ€st text? Vad föredrar eleverna? Är lĂ€ttlĂ€sta texter alltid bĂ€ttre?För att skriva en lĂ€ttlĂ€st text, mĂ„ste man ta bort lite och lĂ€gga till lite. Exakt vad som tas bort och vad som lĂ€ggs till tĂ€nkte jag undersöka lite nĂ€rmare.

Medborgarsammanslutningarnas vara eller icke vara -en diskursanalys ur ett demokratiperspektiv

Medborgarsammanslutningar har funnits i Sverige sedan 1800-talet och delas upp i folkrörelser, som Àr av mer ideell karaktÀr, och intresseorganisationer som sÀtter de egna medlemmarnas bÀsta i första rummet. Medborgerligt deltagande i det politiska systemet motiveras med att demokratin ökar dÄ medborgarna tillÄts uttrycka sina Äsikter. Det svenska systemet har lÀnge prÀglats av en hög grad av korporatism dÀr medborgarsammanslutningar i hög grad har inkorporerats inom kommunalt och statligt beslutsfattande. Idag talas det dock allt oftare om att det svenska systemet hÄller pÄ att förÀndras, att det pÄgÄr en avkorporatisering. Enligt mÄnga forskare hÄller det svenska samhÀllet pÄ att ersÀttas av en vÀxande pluralism dÀr medborgarsammanslutningarnas starka band till staten löses upp.

TÄgerup En historiematerialistisk studie av en mesolitisk boplats

Uppsatsen utgÄr frÄn ett historiematerialistiskt perspektiv för att studera TÄgerup. TÄgerup Àr en stenÄldersboplats i SkÄne, öster om Landskrona. PÄ platsen har det funnits Kongemose- och ErtebÞllekultur. Uppsatsens frÄgestÀllningar Àr: Hur sÄg arbetsuppdelningen mellan kvinnor och mÀn ut? Hur var familjerna sammansatta?Finns det nÄgra skillnader mellan hur historiematerialister tolkar arbetsuppdelningen och de sociala relationerna jÀmfört med de arkeologer som har arbetat med TÄgerup?De historiematerialistiska teorierna utgÄr dels frÄn Marx och Engels och dels frÄn arkeologer och antropologer som har vidareutvecklat deras teorier.

Behövs ett gemensamt patentsystem inom EU?

Under slutet av 1800-talet kom Pariskonventionen att förĂ€ndra synen pĂ„ patentoch en era av multilateralt samarbete kom att inledas.Med anledning av utvecklingen pĂ„ den europeiska patentmarknaden har sedanmitten av 1900-talet betydande harmoniserande förĂ€ndringar genomförts. Ettgemensamt patentsystem inom EU har dock Ă€nnu inte blivit verklighet.Svensk patentrĂ€tt har över tiden kommit att nĂ€rma sig den europeiska, vilket Ă€r ettexempel pĂ„ det arbete som pĂ„gĂ„r inom Europa. Inom den svenska rĂ€tten Ă€r Patentlagenav stor betydelse dĂ„ internationella avtalsbestĂ€mmelser kommit att inkorporerasi denna lag.Även om ett nordiskt samarbete funnits sedan lĂ€nge Ă€r det den europeiska patentkonventionentillsammans med det europeiska patentkontoret som utgjort det mestbetydelsefulla resultatet av samarbetet inom den europeiska patentrĂ€tten. I slutetav Ă„r 2009 nĂ„ddes en politisk överenskommelse gĂ€llande ett gemenskapspatentoch en gemensam patentdomstol inom EU. Huruvida denna överenskommelsekommer att utmynna i nĂ„got nytt patent eller nĂ„gon ny patentdomstol Ă€r dockĂ€nnu oklart.

NÀr bedömningen blir svÄr : - nÄgra lÀrares tankar om kamratbedömning i matematikundervisningen

Bakgrund: Det finns ma?nga aktier att va?lja mellan pa? aktiemarknaden. Fo?r en person som aldrig tidigare har handlat med aktier kan det vara sva?rt att veta vilken investering som efter en tid kan generera ett ho?gre va?rde a?n det satsade kapitalet. Relativva?rdering a?r en investeringsstrategi som kan tilla?mpas fo?r att identifiera dessa aktier.Syfte: Syftet med studien a?r att underso?ka om va?rdemultiplarna P/E-talet, P/BV-talet och direktavkastning kan generera o?veravkastning genom investeringar i underva?rderade aktier i finansbranschen.

Vaccin eller ej?: En litteraturstudie

Ända sedan vaccinering upptĂ€cktes pĂ„ 1800-talet har det funnits grupperingar som aktivt har bekĂ€mpat förekomsten av vaccinering och argumenterat för att de antingen Ă€r ineffektiva eller att de Ă€r farligare Ă€n de epidemier de hĂ€vdas bekĂ€mpa. Ibland har dessa anti-vaccin kampanjer varit mycket framgĂ„ngsrika. Ca 4% procent av Sveriges befolkning uppger att de har litet eller mycket litet förtroende för forskare. Ca 20% att de inte tĂ€nkte vaccinera sig mot svininfluensan under 2009. Syftet med detta examensarbete var att genom en litteraturstudie undersöka hur media, riskuppfattning, religion, konspirationsteorier och utbildning inverkar pĂ„ uppfattningen om vacciner.

Med barnens bÀsta för ögonen!? - Om lagstiftningsprocessen mot barnarbete i Sverige och England under 1800-talet

Barnarbete var ingen ny företeelse i och med den industriella revolutionen. Tidigare barnarbete hade bland annat skett i jordbruket och inom hantverksyrken. Utnyttjandet av minderÄrig arbetskraft kom dock att förÀndras, dÄ tekniken kom att förbÀttras. Fabriker vÀxte fram och kom att sysselsÀtta barnen. Tekniken skapade jobb Ät minderÄriga, men det var ocksÄ tekniken som kom att undanröja de minderÄrigas arbetsmöjligheter.

Vem vet mest? : En komparativ analys av artiklar i Dagens Nyheter och Metro

 Denna uppsats handlar om huruvida det har skett en förÀndring i svenskans adjektivkomparation under de senaste Ärtiondena. Undersökningen bestÄr av tvÄ moment. I moment ett har jag jÀmfört korpusarna Talbanken, som innehÄller presstexter frÄn 1960-talet och 1970-talet, och SUC (Stockholm-UmeÄ Corpus), som innehÄller presstexter frÄn 1990-talet, med fokus pÄ förekomsten av suffixkomparation och perifrastisk komparation. Moment tvÄ har bestÄtt av att undersöka hur 50 utvalda adjektiv kompareras i SprÄkbankens konkordanser Press 65 och Press 98. Resultaten av undersökningen visar att den perifrastiska komparationen har ökat i anvÀndning, men Àven att suffixkomparation har ökat bland vissa adjektiv.

Teaching Maths in Primary School - Something more than adding up and ticks and crosses?

Syftet med det hÀr utvecklingsarbetet Àr att ge ett förslag pÄ hur man som lÀrare kan engagera och motivera fler elever till att strÀva efter att nÄ mÄlen i Àmnena svenska och historia pÄ högstadiet. UtifrÄn tidigare forskning, olika teoretiker, lÀroplanen för grundskola 2011 och de nya kursplanerna för svenska och historia utformas ett utvecklingsarbete som utgÄr frÄn ett tematiskt arbetssÀtt dÀr skönlitteratur har en central roll i temat och dÀr lÀromedel ersÀtts med olika varierade moment som film, museum besök, gÀstförelÀsare etc. Temat kallas revolutionernas tidevarv och behandlar 1700-1800 talet med fokus pÄ Franska revolutionen, ideologier och de samhÀllströmningar som följer av detta. Eleverna jobbar bÄde i grupp och med tre stycken individuella uppgifter. Temaarbetet strÀcker sig över sex veckor och totalt 30 timmar.

1970-talets lÀseböcker i svenska för lÄgstadiet - speglingar  av samhÀllet?

Detta examensarbete undersöker genom analys innehÄllet i ett urval av samtida lÀseböcker i svenska för lÄgstadiet. Studiens syfte Àr att undersöka om, och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt de förÀndringar som skedde i det svenska samhÀllet under 1970-talet förmedlades. Det övergripande styrdokumentet för grundskolan under denna period var LÀroplan för grundskolan (Lgr69). Studien innehÄller Àven forskningsbakgrund kring lÀseböcker frÄn 1970-talet samt en tillbakablick över den svenska lÀsebokens historia.Genom text- och bildanalyser av lÀseböcker som anvÀnts i svenskundervisning under 1970-talet visar studien att det finns övergripande likheter i deras innehÄll. Dock finns det skillnader mellan böckerna vad gÀller struktur, disposition och val av illustrationer.

En jÀmförelse av mÄnadsanomalier pÄ Stockholms Fondbörs 1980-2002

VÄr undersökning har kommit fram till att det existerar vissa anomalimönster pÄ Stockholms fondbörs under Ären 1980-2002. Vi har kunnat konstatera att aktieavkastningarna i regel har varit högre i början av Äret jÀmfört med sista delen av Äret. Vi har Àven observerat en förÀndring samt mer tydliga anomalimönster under 1990-talet. Detta pÄvisas bÄde i vÄr studie av 15-15 mÄnadsavkastningar samt i vÄr studie av kalendermÄnadsavkastningar. Vi konstaterar att januarieffekten fortfarande Àr stark under 1990-talet samt att effekten Àven hÄller i sig in i februari mÄnad.

FrÄn BistÄndsbibeln till PGU: den svenska bistÄndspolitikens förÀndringar frÄn 1960-talet till 2000-talet.

Den svenska bistÄndspolitiken utformades pÄ 1960-talet genom proposition 1962:100. Sedan dess har Ätskilliga nya propositioner antagits som riktlinjer för bistÄndspolitiken. Den hÀr studien utgör en policy-analys av ett urval av dessa propositioner och syftar till att se om den svenska bistÄndspolitiken har förÀndrats. Detta arbete redogör dessutom för de historiska sammanhang och teoretiska grunder som bistÄndspolitiken bygger pÄ. En slutsats jag har dragit Àr att flera av de grundlÀggande perspektiven som antogs genom proposition 1962:100 Äterfinns i dagens bistÄndspolitik..

Space Syntax ett sÀtt att se stadsplanering i nya dimensioner En studie pÄ Frihamnen i Göteborg

SAMMANFATTNING Norra Àlvstranden har sedan industrialiseringen pÄ 1800-talet varit ett omrÄde för varvsindustri och blev under 1900-talet en av de viktigaste hamnarna i Skandinavien.Under de tre senaste decennierna har varvsindustrin hÀr gÄtt frÄn framgÄng till kris och avveckling. I mitten av 1980-talet pÄbörjades arbetet med en omvandling av norra Àlvstranden frÄn varvsindustri till en stadsdel med en blandning av olika funktioner,sÄsom verksamheter,bostÀder,handel,service och kultur. Projektet delades in i flera etapper,varav Frihamnen Àr en etapp som Ànnu inte utvecklats. Förbindelserna mellan norra och södra Àlvstranden samt mellan norra Àlvstranden och centrala delarna pÄ Hisingen aktualiseras ytterligare i och med förÀndringarna pÄ norra Àlvstranden.För att integrera de ?nya ? stadsdelarna med centrala Göteborg krÀvs gena,sÀkra och effektiva strÄk som binder samman stadsdelarna.

En liten del av 80-talet

Är det möjligt att arbeta med grafik frĂ„n 1980-talet för att forma om och lansera pĂ„ nytt? Kan man komma bort ifrĂ„n klyschor och retro stil för att visa upp en modern syn pĂ„ 1980-talets stil som gĂ„r att anvĂ€nda i dag? Design finns överallt runt omkring oss, det Ă€r en del av vĂ„ra liv och en bestĂ„ndsdel som stĂ€ndigt Ă€ndras av medias rörliga plattform. Den stĂ€ndiga förĂ€ndring som design för med sig blir mĂ„nga gĂ„nger ifrĂ„gasatt och diskuterad inom mediebranschen. Ofta kommer rĂ€tt och fel upp som begrepp inom design om vad som fungerar eller inte, begrepp som jag i mitt arbete lyfter fram och arbetar kring. Genom olika manipulationer och arbete med digital grafik, som pĂ„lĂ€gg av texturer och fĂ€rg/form pĂ„ fotografier, visar mitt arbete en bildserie som Ă€r skapad med fĂ€rg och form frĂ„n 1980-talet.

<- FöregÄende sida 16 NÀsta sida ->