Sökresultat:
4309 Uppsatser om Skolväsen pć 1800-talet - Sida 13 av 288
Arboretet i SkÀftekÀrr : historik, inventering och ÄtgÀrdsförslag
Arboretet i SkĂ€ftekĂ€rr ligger i Böda socken pĂ„ norra Ăland. TrĂ€dsamlingen ligger intill en jĂ€gmĂ€starbostad som var bebodd frĂ„n mitten av 1800-talet och Ă€nda fram till ungefĂ€r 1980. DĂ„ var DomĂ€nverket Ă€gare av arboretet och ytterligare cirka 5000 hektar barrskog som tĂ€cker nĂ€stan hela norra delen av Ăland. OmrĂ„det blev en kronopark under 1800-talet och idag Ă€r det en del av den nya Ă€garen, Sveaskogs, Ekopark Böda. Arboretet pĂ„börjades under andra halvan av 1800-talet av dĂ„varande jĂ€gmĂ€stare J E Boman som var mycket intresserad av frĂ€mmande vĂ€xtmaterial.
AnvÀnds lÀroboken? : En undersökning om lÀrobokens anvÀndning inom religionsÀmnet.
LÀroboken har anvÀnds en del genom tiden, frÄn början var det mest genom den kristna religionen som man började anvÀnda sig av lÀroböcker. De frÀmsta lÀroböckerna var Luthers katekes och Bibeln. LÀroboken kom sedan mer och mer att utvecklas till den vi har idag. Man kan relatera utvecklingen till tvÄ perioder: 1500- och 1600- talet dÄ trycktekniken utvecklades och 1800- och 1900- talet dÄ lÀroboken blev det grundlÀggande redskapet i den organiserade undervisningen.Min undersökning visar att nÀstan alla lÀrare (alla utom en) anvÀnder lÀroboken, vilket ocksÄ stÀmmer bra med litteraturen. LÀroboken anvÀnds dock olika mycket, men den största delen av lÀrarna menar att de anvÀnder den lite mindre Àn halva tiden.LÀroboken anvÀnds som diskussionsunderlag, underlag till egna arbeten, till att svara pÄ frÄgor och inför prov.
Baksidan av en vÀxande stad: LuleÄ 1890-1910 ur ett sanitets- och hÀlsoperspektiv
I slutet av 1800-talet ökade LuleÄs befolkning drastiskt som följd av stadens nya roll som utförselhamn för Lapplands jÀrnmalm. FrÄn 1890 till 1900 steg befolkningen frÄn 4745 till 9522 mÀnniskor. LuleÄ var dÀremot inte till fullo anpassat för en sÄdan stor befolkning, vilket bidrog till en rad svÄrigheter. Den ökande befolkningen medförde nya, samt förvÀrrade redan existerande, problem rörande bl.a. stadens sanitÀra och hÀlsomÀssiga situation.
AnvÀnds lÀroboken? : en undersökning om lÀrobokens anvÀndning inom religionsÀmnet
LÀroboken har anvÀnts en del genom tiderna. FrÄn början var det mest genom den kristna religionen som man började anvÀnda sig av lÀroböcker. De frÀmsta lÀroböckerna var Luthers katekes och Bibeln. LÀroboken kom sedan mer och mer att utvecklas till den vi har idag. Man kan relatera utvecklingen till tvÄ perioder: 1500- och 1600-talet dÄ trycktekniken utvecklades och 1800- och 1900-talet dÄ lÀroboken blev det grundlÀggande redskapet i den organiserade undervisningen.Min undersökning visar att nÀstan alla lÀrare (alla utom en) anvÀnder lÀroboken, vilket ocksÄ stÀmmer bra med litteraturen.
"I'm the singer, you're the song" : Genus, sexualitet och förhÄllandet mellan röst och text inom populÀrmusik
Traditioner och berÀttelser lever idag kvar om sockensamerna. Sockensamerna har en egen historia i mellersta Sverige. I de flesta socknarna i lÀnet finns det spÄr kvar efter dem. Det förekommer till exempel lÀmningar frÄn dÀr de bodde, bevarande föremÄl samt ortnamn som Äterger ett samiskt ursprung. Dessutom har de satt spÄr i texter och till exempel domstolsförhandlingar.
Nornan blomstrar igen : nybyggnation i kulturhistoriskt kÀnslig miljö
PÄ fastigheten Nornan 13 i Tingsryd, Kronobergs lÀn, finns idag en mangÄrdsbyggnad frÄn mitten av 1800-talet. DÄ ett flertal ekonomibyggnader pÄ fastigheten tidigare förstörts i en brand, funderar fastighetsÀgaren pÄ att komplettera tomten med nya byggnader i form av flerbostadshus. Denna rapport utreder möjligheterna och förutsÀttningarna för nybyggnation pÄ Nornan 13, samt ger utifrÄn dessa villkor förslag pÄ hur sÄdan byggnation bör och kan utformas. Förslaget presenteras med hjÀlp av ritningar, illustrationer och beskrivningar.Eftersom samtliga byggnader pÄ Nornan 13 och nÀrliggande fastigheter Àr av Àldre karaktÀr bedöms omrÄdet som kÀnsligt för ny modern bebyggelse. Av den anledningen genomförs en omrÄdesanalys för att kunna identifiera omrÄdets kulturhistoriska vÀrden, samt undersöka hur nybyggnation kan tillvarata dessa.
Rosenlunds Äterfunna formtrÀdgÄrd : bilden av en dold anlÀggning frÄn 1700-talet
En tidigare bortglömd park intill Rosenlunds herrgÄrd i Jönköping pÄtrÀffades i samband med en georadarundersökning Är 2010. Cirka 70 centimeter under mark synliggjordes strukturen av en formtrÀdgÄrd som antas vara anlagd i samband med att herrgÄrden uppfördes omkring 1790. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur Rosenlunds formtrÀdgÄrd kan ha sett ut. MÄlet Àr att presentera en illustrationsplan som visar anlÀggningens karaktÀr mellan 1700-talets slut och 1800-talet mitt. Grunden för arbetet Àr en historisk undersökning med litteraturstudier, platsbesök, möten med sakkunniga, jÀmförelser med samtida anlÀggningar samt studier av rapporter om Rosenlund.
Individualintegrerade elever LĂ€rares erfarenheter av att ha en individualintregrerad elev i sin klass
Examensarbetet handlar om hur det Àr att som lÀrare ha en individualintegrerad elev i sin klass. PÄ 1800-talet gick bÄde lindrigt förstÄndshandikappade och normalbegÄvade elever i folkskolan. Under flera decennier var de förstÄndshandikappade pÄ institutioner för att skydda dem frÄn samhÀllet men ocksÄ för att samhÀllet skulle skyddas frÄn dem. Nu förekommer det flera varianter av undervisningen för de förstÄndshandikappade parallellt, dels sÀrskolor dÀr det bara Àr förstÄndshandikappade i klassen, dels att förstÄndshandikappade undervisas tillsammans med normalbegÄvade elever i normalklass. Tyngdpunkten för intresset i arbetet ligger pÄ de elever som Àr integrerade i normalklass.
Barnmorskor 1897 : En undersökning av barnmorskornas livs- och arbetsvillkor i Falu provinsiallÀkardistrikt
Syftet med denna uppsats har varit att klargöra livs- och arbetsförhÄllandena för barnmorskorna i Falu provinsiallÀkardistrikt under senare delen av 1800-talet. Det finns forskning som menar att landsortsbarnmorskorna frÄn förra sekelskiftet och bakÄt oftast var gifta och/eller hade egna barn, och denna slutsats har inspirerat till föreliggande arbete. Med utgÄngspunkt i samtliga distriktsbarnmorskors civilstÄnd, ev. moderskap, Älder och ursprung Är 1897, har sedan ett mindre antal valts ut för en djupare granskning. Undersökningen har alltsÄ varit tudelad.
Konsekvenser av tandblekning för oral hÄrd- och mjukvÀvnad : Litteraturstudie
Introduktion: Tandblekning har förekommit sedan mitten av 1800-talet och Àr en efterfrÄgad behandling inom tandvÄrden. MissfÀrgningar beror pÄ inre och yttre faktorer och för att bleka tÀnderna finns flera tandblekningstekniker. VÀteperoxid och karbamidperoxid med varierande koncentration anvÀnds.Syfte: Att beskriva hur tandblekning inom tandvÄrden pÄverkar den hÄrda och mjuka orala vÀvnadenFrÄgestÀllningar: Hur pÄverkas oral hÄrdvÀvnad av tandblekning? Hur pÄverkas oral mjukvÀvnad av tandblekning?Metod: Litteraturstudie Resultat: Strukturen i emalj och dentin förÀndras och sensitivitet upplevs i bÄde tand och gingiva. Pulpaskada uppstÄr vid blekning med 38 % vÀteperoxid.
Kvinnligt vansinne vid Lunds hospital : En undersökning om hospitalsvÄrden av avgÄngna kvinnor Ären 1879, 1896 samt 1916
Syftet med denna uppsats Àr att genom patientjournaler undersöka hur mentalpatienter har behandlats vid Lunds hospital under Ären 1879,1896 samt 1916. Det som undersökts Àr vilka personer som intogs för vÄrd, vilka intagningsskÀlen var, vilken diagnos som tilldelades de intagna samt vilken behandling de sinnessjuka fick. KÀllmaterialet har bestÄtt av patientjournaler frÄn avgÄngna patienter och detta material finns pÄ Arkivcentrum Syd i Lund. Metoden som jag anvÀnt mig av har gÄtt ut pÄ att gÄ igenom journalerna och undersöka vilka diagnoser som tilldelades de sjuka, hur lÄnga vistelsetiderna var, kvinnornas Älder och civilstÄnd, vilka intagningsorsakerna var samt vilka behandlingar och mediciner som ordinerades. Resultaten av undersökningen rÀknades sedan ihop och sammanstÀlldes i tabeller vilka ligger som bilagor i arbetet.
Uppsalasiluetten : En studie kring ett landmÀrkes vÀrde
Syftet med denna studie Ă€r att undersöka vilka stadsbyggnadsideal som har format Linköping under historiens gĂ„ng samt att studera de ideal som prĂ€glar planering och utbyggnad av staden idag. Med hjĂ€lp av en litteraturgenomgĂ„ng tas utgĂ„ngspunkten i 1800-talets Europa och i de trender som dĂ€ri-frĂ„n format vĂ„ra stĂ€der. Det empiriska material som ligger till grund för studierna av Linköpings stadsbyggnadsideal idag Ă€r i första hand hĂ€mtat frĂ„n Linköpings kommuns egna hemsidor men det har ocksĂ„ gjorts en kvalitativ intervju med ordförande i Linköpings stadsbyggnadsnĂ€mnd. För att fĂ„ en bred bild av vilka ideal som förekommer har förutom Linköpings översiktliga planer ocksĂ„ tre specifika projekt studerats. De tre projekten Ă€r Ăvre Vasastaden som Ă€r ett centrumnĂ€ra ombygg-nadsprojekt, DjurgĂ„rden som Ă€r en nybyggnation mer perifert och nĂ€rmare naturen samt Linköpings-Bo2016 som Ă€r ett visionsfyllt projekt med slutpunkt i en bomĂ€ssa 2016.Resultatet av litteraturgenomgĂ„ngen visar pĂ„ att tre dominerande doktriner har prĂ€glat stadsbygg-nationen i Europa frĂ„n 1800-talet till idag.
Gestaltanalys
Uppsatsen Ett Àmne i tiden? - En studie över hur Àmnet biblisk historia och katekes utvecklades tillatt bli Àmnet religionskunskap, har syftet att undersöka hur sekulariseringsprocessen samt depedagogiska tanketraditionerna har pÄverkat religionsÀmnets kursplaner och mÄl.För att uppnÄ syftet har följande frÄga besvarats:Hur har Àmnet biblisk historia och katekes förÀndrats och utvecklats frÄn 1842 till 1994?Metoden som anvÀnts Àr en deskriptiv litteraturstudie. Litteratur som anvÀnts Àr bland annatAlgotsson FrÄn katekes till religionsfrihet - Debatten om religionsundervisning i skolan under 1900-talet, Almén, Furenhed, Hartman och Skogar Livstolkning och vÀrdegrund- Att undervisa omreligion, livsfrÄgor och etik, Forsell, Svedberg och Zaar Boken om pedagogerna samt GustafssonTro, samfund och samhÀlle. Sociologiska perspektiv.Resultatet av min undersökning visar att religionsÀmnet har anpassats och formats i takt med tiden.FrÄn att pÄ 1800-talet endast innehÄlla den evangelisk-lutherska lÀran har religionsÀmnet kommit attomfatta en stor del som berör religion och livsÄskÄdning. Den röda trÄden i undervisnings ochlÀroplaner har varit etik.
Edsbyns kyrkliga liv i slutet av 1900-talet : en beskrivning av det religiösa intresset i en traditionell vÀckelsebygd, med en jÀmförelse över svenskarnas religiösa intresse
Den tid vi lever i ger oss stÀndigt ny information och kunskap om den förÀndring samhÀllet genomgÄr. VÄra privata vÀrderingar och vÄr livsstil förÀndras i takt med att samhÀllet Àndras. Förut var det kyrkan som pÄverkade mÀnniskans tro och livsstil, men genom sekulariseringen Àndrades tankesÀttet. VÀckelserörelsernas uppkomst och utveckling hör ihop med de samhÀllsförÀndringar som Àgde rum i mitten av 1800-talet. I mÄnga församlingar lÀggs tyngdpunkten vid individens personliga omvÀndelse ? en ?pÄnyttfödelse? som skall pÄverka hela vardagen.
Allvarlig psykisk störning, bedömningen och dess utveckling
Uppsatsen berör genomförandet av rÀttspsykiatriska undersökningar i Sverige med fokus pÄ vad som ligger till grund vid bedömningen av begreppet allvarlig psykisk störning och om bedömningen förÀndrats mellan 1990- och 2000-talet. Speciell uppmÀrksamhet lÀggs vid att mÀta betydelsen av patientens psykosociala funktions-förmÄga vid bedömningen. Undersökningen har en rÀttsvetenskaplig grund dÄ den belyser den praktiska tillÀmpningen av den rÀttsliga regleringen. I undersökningen anvÀnds kvantitativ metodik och analys. Det statistiska resultatet av undersökningen visar att de som bedömdes ha en allvarlig psykisk störning överlag hade en psykos-sjukdom samt en lÄg psykosocial funktionsförmÄga.