BackgroundThe opportunity for cochlear implantation has now extended beyond children who are only deaf or hard of hearing. Children who are deaf blind from birth or early in life are receiving implants, but very limited research has been done for this population, and this raises important issues. AimThe aim of this study was to estimate the prevalence of hearing and vision impairment or deaf blindness in children with Cochlear Implants in Sweden and to investigate the diagnoses issues among these groups of subjects. Material and MethodSubjects with an age between 1-18 years were ascertained through multiple sources and almost complete ascertainment was achieved.ResultsA total of 77 subjects with a referring diagnosis of combined hearing and vision disorder or deaf blindness were ascertained. Out of those, 30 subjects were excluded.

ÅterhĂ€mtning frĂ„n akuta episoder vid bipolĂ€ra syndrom, samt skattningar av fungerande i vardagen för patienter med bipolĂ€ra syndrom, har i tidigare forskning visat sig korrelera med uppmĂ€rksamhet, verbalt minne, exekutiva funktioner och arbetsminne. Föreliggande studie undersökte dels om dessa kognitiva funktioner korrelerar med funktionsskattningar, men ocksĂ„ med beteendemĂ„tt. Undersökningen skiljer sig frĂ„n tidigare forskning dĂ„ den Ă€ven undersökt hur vĂ€l samma kognitiva domĂ€ner korrelerar med funktionsskattingar vid en senare uppföljning, och hur vĂ€l dessa samband liknade de vid en samtidig skattning. Resultaten visade dels att framförallt uppmĂ€rksamhet och exekutiva funktioner korrelerade med funktionsskattningar vid en samtidig mĂ€tning. Vidare föreföll det som att framförallt uppmĂ€rksamhet och olika former av minnesfunktioner korrelerade med funktionsskattningar gjorda vid uppföljningen.

Detta arbete handlar om barn med funktionshinder och deras integrering i förskola, fritidshem och vardagsliv. Med integrering menar jag hur funktionshindrade fungerar och klarar sig i vÄrt samhÀlle. Syftet med denna studie Àr att se hur en dag ser ut för barn med funktionshinder.. Detta utifrÄn en tidigare uppsats om Àmnet dÀr en flicka med Downs Syndrom följdes under en dag. Jag kommer ocksÄ att undersöka nÀr och hur integreringen av funktionshindrade i samhÀllet startade i Sverige.

ABSTRAKT Milic Pavlovic, Ljiljana (2012). Skype i hem och skolmiljö. En fallstudie om Skypekommunikation mellan ett barn med Downs syndrom och hans familjemedlemmar. (Skype at home and in school environment. A case study of the communication between a child with Down syndrome and his family members); Skolutveckling och ledarskap; Specialpedagogik; LÀrarutbildningen; Malmö Högskola Syftet med studien Àr att beskriva, analysera och tolka kommunikation via Skype mellan en elev i trÀningsskola och hans familjemedlemmar nÀr eleven anvÀnder bÄde verbalt sprÄk och tecken som stöd.

I denna pilotstudie utvÀrderas KomRett, en kommunikationskurs för nÀrstÄende till personer med Rett syndrom som genomfördes för första gÄngen hösten 2009. MÄlsÀttningarna med KomRett var att öka kursdeltagarnas kunskap om kommunikation och strategier för att stimulera kommunikation samt grafisk AKK med eller utan ljud. Kursen utformades med utgÄngspunkt frÄn innehÄllet i förÀldrakurserna i projektet AKKTIV vid DART Center i Göteborg (Alternativ och Kompletterande Kommunikation Tidig InterVention till förÀldrar som har barn med kommunikationssvÄrigheter). Kommunikationspartners till fyra personer med Rett syndrom deltog i studien. I utvÀrderingen anvÀndes analys av olika skattningsformulÀr samt videoanalys av filmer frÄn tvÄ kursdeltagare.

Examensarbetets övergripande syfte Àr att beskriva förÀldrars upplevelse av stödinsatser under tre tidsperioder: tiden före utredning, tiden under utredning och tiden efter faststÀlld diagnos, utifrÄn att vara förÀlder till barn med autismspektrumstörning. Genom intervjuer med tre tjÀnstemÀn har vi Àven fÄtt inblick i tre olika omrÄden: historiken om autismspektrumstörning, intresseföreningar och specialiserad habilitering. Datainsamling har skett i form av en kvalitativ intervjustudie med 6 familjer (4 mammor, en pappa och ett förÀldrapar). Vi har utgÄtt ifrÄn en induktivt ansats, och samlat in empirin genom familjernas berÀttelser. Resultatet visar pÄ att tiden före utredning av autismspektrumstörning hade förÀldrarna olika erfarenheter av stödinsatser beroende pÄ om deras barn hade ett tillÀggshandikapp.

Det hÀr arbetet handlar om hur skolans personal kan stödja barn med aspergers syndrom och om vilken kunskap och metoder som de har att tillgÄ. Arbetet stÀller sig frÄgorna:Vilka rÀttigheter har barn med asperger till att fÄ hjÀlp i skola och fritidshem?Vilken kunskap behöver personal för att ha förstÄelse för barn med asperger?Hur kan personal som arbetar i skola och fritidshem stödja barn med asperger?Svaren söks genom forsknings och litteraturgenomgÄng, dÀr Àven styrdokument behandlas samt intervju av fyra personer som arbetar i skolan med barn som har asperger. Resultaten av forsknings- och litteraturgenomgÄngen och av intervjuerna Àr mycket lika samtidigt som de kompletterar varandra. De lyfter fram behovet av att skolpersonal har kunskap och förstÄelse bÄde om det enskilda barnet och om funktionsnedsÀttningen.

Det hÀr arbetet handlar om hur skolans personal kan stödja barn med aspergers syndrom och om vilken kunskap och metoder som de har att tillgÄ. Arbetet stÀller sig frÄgorna:Vilka rÀttigheter har barn med asperger till att fÄ hjÀlp i skola och fritidshem?Vilken kunskap behöver personal för att ha förstÄelse för barn med asperger?Hur kan personal som arbetar i skola och fritidshem stödja barn med asperger?Svaren söks genom forsknings och litteraturgenomgÄng, dÀr Àven styrdokument behandlas samt intervju av fyra personer som arbetar i skolan med barn som har asperger. Resultaten av forsknings- och litteraturgenomgÄngen och av intervjuerna Àr mycket lika samtidigt som de kompletterar varandra. De lyfter fram behovet av att skolpersonal har kunskap och förstÄelse bÄde om det enskilda barnet och om funktionsnedsÀttningen.

Det hÀr arbetet handlar om hur skolans personal kan stödja barn med aspergers syndrom och om vilken kunskap och metoder som de har att tillgÄ. Arbetet stÀller sig frÄgorna:Vilka rÀttigheter har barn med asperger till att fÄ hjÀlp i skola och fritidshem?Vilken kunskap behöver personal för att ha förstÄelse för barn med asperger?Hur kan personal som arbetar i skola och fritidshem stödja barn med asperger?Svaren söks genom forsknings och litteraturgenomgÄng, dÀr Àven styrdokument behandlas samt intervju av fyra personer som arbetar i skolan med barn som har asperger. Resultaten av forsknings- och litteraturgenomgÄngen och av intervjuerna Àr mycket lika samtidigt som de kompletterar varandra. De lyfter fram behovet av att skolpersonal har kunskap och förstÄelse bÄde om det enskilda barnet och om funktionsnedsÀttningen.

Detta handlar i grunden om fyra elever, mellan 10 och 14 Är som Àr diagnostiserade autism. Syftet med det hÀr examensarbetet Àr, att med inriktning pÄ vardagliga situationer dÀr barn och ungdomar diagnostiserade autism ingÄr i, utreda och identifiera grupp- och organisationsrelaterade problem, vilka lyfter fram och förstÀrker ett avvikande beteende. Jag vill sÀtta fokus pÄ deras omgivning, och ur ett sociokulturellt perspektiv titta pÄ situationer dÀr pragmatiska svÄrigheter, bÄde nÀr det gÀller den kommunikativa och den samspelsmÀssiga situationen, har ett avgörande inslag. Följande frÄgor har jag velat ha svar pÄ: ? Vilka sociala mekanismer i gruppen/klassen/skolan gör det besvÀrligt alternativt gynnsamt för individen att kommunicera och samspela med omgivningen? ? Vilka sociala fenomen i gruppen/klassen/skolan lyftes fram och förstÀrker alternativt motverkar ett avvikande beteende? För att komma Ät detta har jag tagit avstamp i ?fenomenologin?.

Detta handlar i grunden om fyra elever, mellan 10 och 14 Är som Àr diagnostiserade autism. Syftet med det hÀr examensarbetet Àr, att med inriktning pÄ vardagliga situationer dÀr barn och ungdomar diagnostiserade autism ingÄr i, utreda och identifiera grupp- och organisationsrelaterade problem, vilka lyfter fram och förstÀrker ett avvikande beteende. Jag vill sÀtta fokus pÄ deras omgivning, och ur ett sociokulturellt perspektiv titta pÄ situationer dÀr pragmatiska svÄrigheter, bÄde nÀr det gÀller den kommunikativa och den samspelsmÀssiga situationen, har ett avgörande inslag. Följande frÄgor har jag velat ha svar pÄ: ? Vilka sociala mekanismer i gruppen/klassen/skolan gör det besvÀrligt alternativt gynnsamt för individen att kommunicera och samspela med omgivningen? ? Vilka sociala fenomen i gruppen/klassen/skolan lyftes fram och förstÀrker alternativt motverkar ett avvikande beteende? För att komma Ät detta har jag tagit avstamp i ?fenomenologin?.

Med mitt examensarbete vill jag förklara vad FMT-metoden Àr. Jag berÀttar kort musikterapins historia och jag ger ocksÄ en förklaring pÄ metoden. Förklarar kort Rett syndrom och autism. Jag beskriver vidare mitt praktikarbete dÀr jag valt att undersöka vad det Àr i metoden som gör att det kÀnns meningsfullt för adepten. Trots att jag inte kunnat se nÄgra större förÀndringar efter 15 gÄnger har adepterna ÀndÄ tyckt det varit roligt att komma till sessionerna.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka framgÄngsfaktorerna och förutsÀttningarna Àr för att kunna undervisa elever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar.FrÄgestÀllningarna var:Vilken kompetens inom omrÄdet neuropsykiatri anser lÀrarna att det finns i skolan? Vilka anpassningar anser de intervjuade lÀrarna behövs för att inkludering ska kunna fungera? Vilket stöd anser lÀrarna att de behöver för att lyckas med inkludering av barn med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar? PÄ vilket sÀtt kan undervisningsmiljön för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar skilja sig Ät i de undersökta skolorna?I studien anvÀndes kvalitativ metod i form av intervjuer med olika pedagoger. Genom att besöka flera olika skolor i olika kommuner hoppades jag kunna se likheter och/eller skillnader vad gÀllde undervisningssÀtt och förutsÀttningar att inkludera elever med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar).Resultatet visade att samtliga pedagoger var överens om att struktur var viktigt för alla elever och sÀrskilt för elever med NPF. De ansÄg att det var av stor vikt att lÀraren kom vÀl förberedd till lektionerna och förmedlade tydligt hur dagen skulle komma att se ut för eleverna. De intervjuade pedagogerna hade den instÀllningen att inkludering var efterstrÀvansvÀrt men att det krÀvdes kunskap och resurser för att lyckas..

VÄrt syfte Àr att undersöka motivet till att en socialarbetare vÀljer att ta med hÀsten som del i sitt arbete. Detta försökte vi finna svar pÄ genom intervjuer med sex stycken utövare av hÀstunderstött socialt arbete (HUSA). VÄr tanke var att försöka förstÄ varför man vÀljer att tillföra hÀsten i ett redan komplext omrÄde. Det vi ville fÄ reda pÄ var vilka faktorer som Àr avgörande för valet att arbeta med hÀst? Vilka kunskaper ligger till grund för valet att arbeta med HUSA? Och PÄverkar tidigare erfarenheter valet att börja arbeta med HUSA? VÄrt datamaterial vi fÄtt ut av de semi-strukturerade intervjuerna har vi sedan tolkat utifrÄn den tidigare forskningen men ocksÄ genom perspektiv som beskriver komplexiteten i socialt arbete, kunskap och kunskapsformer men ocksÄ evidensbaserad praktik.

In this paper we have chosen to focus on social workers and their experiences of interacting with clients with neuropsychiatric disabilities, in example persons with ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder), Asperger syndrome, autism and/or Tourette syndrome. The main purpose was to look into three areas: What knowledge do social workers mean that they need about neuropsychiatric disabilities and how can their needs of knowledge can be met? How do they experience the meeting with a person with neuropsychiatric disabilities? How does the cooperation function between authorities regarding persons with neuropsychiatric disabilities?Definition of the concept of disability and function from a historical perspective points out that the approach has changed over time. Previous research studies of the interaction in meeting between the client and the social worker shows that the social worker carries two faces, so called aspects. The first aspect is about help and care and the second aspect is about administrative functions.