Syftet med denna studie var att dels undersöka synen pÄ en skola för alla och dels att ta reda pÄ olika uppfattningar om fungerande arbetssÀtt för elever med diagnoserna ADHD och Asperger syndrom. Forskningen har en kvalitativ ansats med intervju som metod för datainsamlingen. En slutsats som kan dras av denna studie Àr att det Àr av stor vikt att rektorer, lÀrare och specialpedagoger har kunskaper gÀllande vilket pedagogiskt förhÄllningssÀtt som lÀmpar sig för arbetet med elever som har de neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar ADHD eller Asperger. En andra slutsats visade att det finns olika uppfattningar om vad som behövs för att skapa ett fungerande arbetssÀtt gentemot eleverna med Asperger syndrom och ADHD diagnos. En tredje slutsats var att det behövs mer tid till att kunna planera och strukturera lektionerna för att fÄ till ett fungerande arbetssÀtt mot eleverna.

Denna studie utgĂ„r frĂ„n Judith Butlers genusteori om hur kön görs samt Michel Foucaults teorier om samhĂ€llsnormer och makt i förhĂ„llande till sĂ€rskiljandemekanismer och vansinnesdefinitioner. Studien fokuserar pĂ„ psykiatriska diagnoser ur ett genusperspektiv. Fokus har lagts pĂ„ diagnoserna Aspergers syndrom och borderline personlighetsstörning dĂ„ tidigare forskning visat att könsfördelningen inom dessa psykiatriska diagnoser Ă€r vĂ€ldigt ojĂ€mn. Syftet med studien Ă€r att undersöka genusstrukturers pĂ„verkan pĂ„ psykiatrisk diagnostisering utifrĂ„n DSM-IV. UtifrĂ„n syftet har följande frĂ„gestĂ€llningar utformats: GĂ„r det att benĂ€mna diagnoskriterier som könsneutrala dĂ„ diagnostisering i hög grad handlar om andra mĂ€nniskors (vars egna erfarenheter och vĂ€rderingar fĂ€rgar neutraliteten) bedömningar? Hur kommer det sig att könsfördelningen Ă€r sĂ„ ojĂ€mn inom diagnoser som Aspergers syndrom och borderline personlighetsstörning? En enkĂ€tundersökning har utförts bland verksamma psykologer inom Östersunds kommun.

Inom vÄrdomrÄdet hanteras en stor mÀngd kÀnslig information och den bör finnas tillgÀnglig utan organisatoriska hinder. MÄnga vÄrdanstÀllda fÄr snabbare och enklare tillgÄng till information genom informationsteknik (IT), men IT stÀller Àven nya krav pÄ medvetandet om informationssÀkerhet.Den i detta arbete studerade litteraturen menar att anvÀndarna Àr den största orsaken till att brister uppkommer i informationssÀkerheten. Det kan bland annat förebyggas genom upprÀttande av informationssÀkerhetspolicy samt genom att ge information till och utbilda anvÀndaren vid införande av informationssystem.Syftet med arbetet var att faststÀlla hur anvÀndare av datorjournaler pÄverkas av kraven pÄ informationssÀkerhet och hur anvÀndarna pÄverkar informationssÀkerheten. Vidare var syftet att ta reda pÄ om de rekommendationer som Datainspektionen gett ut efterföljs av anvÀndarna. Observationer och intervjuer med vÄrdpersonal har legat till grund för att uppnÄ arbetets resultat.

Det hÀr arbetet handlar om hur skolans personal kan stödja barn med aspergers syndrom och om vilken kunskap och metoder som de har att tillgÄ. Arbetet stÀller sig frÄgorna:Vilka rÀttigheter har barn med asperger till att fÄ hjÀlp i skola och fritidshem?Vilken kunskap behöver personal för att ha förstÄelse för barn med asperger?Hur kan personal som arbetar i skola och fritidshem stödja barn med asperger?Svaren söks genom forsknings och litteraturgenomgÄng, dÀr Àven styrdokument behandlas samt intervju av fyra personer som arbetar i skolan med barn som har asperger. Resultaten av forsknings- och litteraturgenomgÄngen och av intervjuerna Àr mycket lika samtidigt som de kompletterar varandra. De lyfter fram behovet av att skolpersonal har kunskap och förstÄelse bÄde om det enskilda barnet och om funktionsnedsÀttningen.

I detta examensarbete beskriver jag FMT ? Funktionsinriktad Musikterapi. Arbetets fokus ligger pÄ att undersöka hur man med hjÀlp av FMT kan stödja och utveckla balansen och stabiliteten hos personer med Down syndrom. I fallbeskrivningar beskriver jag hur jag har arbetat med FMT-metoden med tvÄ personer som bÄda har diagnosen Down syndrom. Mitt mÄl har varit att utveckla och stÀrka deras balans och stabilitet. Min slutsats Àr att arbete med FMT kan stÀrka och utveckla balansen och stabiliteten hos personer med Down syndrom..

Syftet med denna uppsats Àr att som blivande pedagoger belysa hur man gÄr tillvÀga för att hjÀlpa de elever i behov av sÀrskilt stöd genom deras skolgÄng pÄ ett gynnsamt sÀtt. Temat kommer alltid att vara relevant, eftersom det alltid kommer att finnas elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd och vilket gör det hÀr temat stÀndigt aktuellt. Vi har valt att skriva om detta Àmne för att vi personligen ville förvÀrva större kunskaper kring elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd. VÄr frÄgestÀllning Àr: ?Vad Àr pedagogernas och rektorernas ansvar gentemot elever med DAMP, AD/HD, Tourette syndrom och Asperger syndrom inom skolverksamheten, samt hur kan pedagoger och skolledare hjÀlpa dessa elever och vad gör man för att underlÀtta dessa elevers skolgÄng och för att fÄ fram deras kvaliteter pÄ bÀsta möjliga sÀtt.? I litteratur delen sÄ har vi tagit upp fakta om DAMP, AD/HD, Tourette syndrom och Asperger syndrom, lagar och bestÀmmelser, pedagogiska insatser och hur man arbetar inom skolan för att hjÀlpa dessa elever.

AbstraktPÄ senare Är har media kommit att debattera flitigt i frÄgor som handlar om neuropsykiatriska diagnosers effekt, vikt och betydelse, vilket har kommit att dela de professionella och fackfolket i tvÄ lÀger, de som Àr för diagnostik och de som Àr emot. Detta diagnostiserande system har visat sig ha bÄde positiva effekter, men ocksÄ negativa stigmatiserande effekter. Syftet med uppsatsen var att genom en kvalitativ intervjustudie fÄ ökad förstÄelse av den neuropsykiatriska diagnosens betydelser för individer som fÄtt Aspergers syndrom, samt att se om betydelsen av diagnosen skiljer sig nÄgot Ät i förhÄllande till nÀr i livet diagnosen blivit stÀlld, som barn/ tonÄring eller som vuxen? I studien analyserades respondenternas berÀttelser och fram trÀder en mÄngskiftande bild av diagnosens betydelser. Gemensamt för respondenterna Àr att diagnosen har fÄtt en praktisk och psykologisk betydelse, den har inneburit nya möjligheter men ocksÄ hindrat individerna att leva sina liv fullt ut.

Syftet med denna uppsats Àr att genom en textanalys, granska makt- och genusaspekten i Christopher Gillbergs senare forskning gÀllande Asperger syndrom och högfungerande autism. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr genusteorin och makt, med frÄgestÀllningarna; Hur visar sig makten i ett genusperspektiv? Hur visar sig makten i valet av de diagnostiseringskriterier som forskaren vÀljer att anvÀnda? Analysen visar att av de barn som blir diagnostiserade med Asperger syndrom Àr pojkarna fler till antalet Àn flickorna. Resultaten som belyser genusaspekten visar att flickor inte har samma symtom som pojkar, vilket kan leda till att flickorna inte blir diagnostiserade. En diagnos skapar bÀttre förutsÀttningar till att fÄ hjÀlp frÄn samhÀllet.

Title: Sibling experiences ? to grow up with a sibling with Asperger syndromAuthors: Anna-Lena Hedlund and Monica OlofssonKey words: Asperger, siblings, relations, supportTo grow up with a sibling diagnosed with Asperger syndrome may differ from what is considered as normal. It can be challenging, but also instructive in some ways. This study examines how it is experienced by the siblings with no diagnosis. The aim is also to investigate how many of them who acquired some kind of support or, if not, would have wished that.Qualitative data are collected by means of five interviews with non-diagnosed siblings.

Uppsatsens syfte var att undersöka hur Migrationsverkets handlÀggare upplever delegationsuttagning av kvotflyktingar. Vilka hinder och utmaningar stöter de pÄ under arbetet i delegationsuttagningarna?  För att uppnÄ syftet har vi anvÀnt oss av en kvalitativ e-mailintervju som vi skickat ut till handlÀggare pÄ Migrationsverk runtom i Sverige som deltagit i uttagningar av kvotflyktingar. För att fÄ mer förstÄelse för analysens resultat har vi anvÀnt oss av ett grÀsrotsbyrÄkratiskt perspektiv. Perspektivet ger möjlighet till ökad förstÄelse för handlÀggarnas situation.

Lindgren, P, Olsson, S & Simonsson, D. (2008) Autism och Asperger syndrom ? tvÄ studier om pedagogers och specialpedagogers kunskaper och erfarenheter (Autism and Asperger syndrome ? two studies of teachersŽ and special educatorsŽ knowledge and experience). Högskolan, Kristianstad. Specialpedagogiska programmet. Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka vilka kunskaper som specialpedagoger inom grund-skola och grundsÀrskola har, samt hur pedagoger uppfattar sina kunskaper och erfarenheter nÀr det gÀller autism och Asperger syndrom.

Föreliggande studie syftade till att undersöka hur, ungdomar diagnostiserade med Asperger syndrom, ser pÄ sina liv i relation till diagnosen, och möjliga konsekvenser av diagnostiseringen. I detta syfte genomfördes öppna djupintervjuer med sex individer boende i SkÄne, samtliga i Äldern 16 - 34 Är.Diagnosens pÄverkan varierade frÄn individ till individ. TvÄ intervjupersoner hade mer eller mindre identifierat sig med diagnosen och upplevde att diagnosen förbÀttrat deras livssituation. TvÄ intervjupersoner ifrÄgasatte sin diagnos, och uppgav att diagnosen inte förbÀttrat deras liv och, för en av de bÄda, dessutom försÀmrat livet, i form av kraftigare missbruk och ökat sjÀlvskadebeteende. De tvÄ övriga intervjupersonerna undvek att tala om diagnosens inverkan pÄ deras liv, och höll sig frÀmst neutrala till diagnosen under intervjun..

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att undersöka hur trÀnare och sjukgymnaster/naprapater i Stockholmsregionen arbetar med specifik bÄltrÀning. Ett sekundÀrt syfte var att se pÄ historiska förÀndringar av trÀningsmetoder.Hur arbetar trÀnare med specifik bÄltrÀning?Hur arbetar sjukgymnaster/naprapater med specifik bÄltrÀning?Hur motiverar de sitt val av trÀningsmetod?Vad sÀger forskningen om vilka fördelar/nackdelar olika metoder av bÄltrÀning har? MetodVi har i vÄr studie anvÀnt oss av intervjuer. En kvalitativ metod för att fÄ en djupgÄende inblick i hur personliga trÀnare och sjukgymnaster/naprapater arbetar med bÄltrÀning. Vi har intervjuat sex personer, tre frÄn vardera yrkeskategorin.

Denna studie utgĂ„r frĂ„n Judith Butlers genusteori om hur kön görs samt Michel Foucaults teorier om samhĂ€llsnormer och makt i förhĂ„llande till sĂ€rskiljandemekanismer och vansinnesdefinitioner. Studien fokuserar pĂ„ psykiatriska diagnoser ur ett genusperspektiv. Fokus har lagts pĂ„ diagnoserna Aspergers syndrom och borderline personlighetsstörning dĂ„ tidigare forskning visat att könsfördelningen inom dessa psykiatriska diagnoser Ă€r vĂ€ldigt ojĂ€mn. Syftet med studien Ă€r att undersöka genusstrukturers pĂ„verkan pĂ„ psykiatrisk diagnostisering utifrĂ„n DSM-IV. UtifrĂ„n syftet har följande frĂ„gestĂ€llningar utformats: GĂ„r det att benĂ€mna diagnoskriterier som könsneutrala dĂ„ diagnostisering i hög grad handlar om andra mĂ€nniskors (vars egna erfarenheter och vĂ€rderingar fĂ€rgar neutraliteten) bedömningar? Hur kommer det sig att könsfördelningen Ă€r sĂ„ ojĂ€mn inom diagnoser som Aspergers syndrom och borderline personlighetsstörning? En enkĂ€tundersökning har utförts bland verksamma psykologer inom Östersunds kommun.

Aspergers syndrom (AS) innebÀr bland annat en begrÀnsning i social interaktion, vilket resulterar i svÄrigheter inom flera kommunikativa förmÄgor. Trots dessa svÄrigheter finns ett begrÀnsat utbud av kommunikativ intervention för personer med AS idag. Syftet med föreliggande studie var att analysera den vardagliga interaktionen hos vuxna personer med AS för att fÄ fram ett underlag för hur en kommunikativ intervention skulle kunna utformas. Föreliggande studie bestod av en intervjudel och en videodel. I intervjudelen ingick sju deltagare och i videodelen ingick tvÄ deltagare.