Flera kommuner går in i stora projekt där det satsas på införskaffande av en dator per elev ochpedagog inom Skolor. Till grund för dessa satsningar finns många rapporter där det talas om hurpositivt det är med datorer som arbetsverktyg i skolan. Dessa rapporter lyfter mycket liteeventuella negativa aspekter med datorer i skolan. Egen erfarenhet har dock sett att det finnsdistraherande faktorer vid datoranvändning som inte kan anses positiva för elevers lärande.I detta arbete identifieras, undersöks och analyseras delar som kan anses negativtförekommande vid datoranvändning i skolan..

Syftet med studien var att studera grundSkolors organisation av undervisningen för elever med ADHD diagnos. Då detta är en mindre studie drar vi inga generella slutsatser av studien.I denna kvalitativa studie deltar sex intervjupersoner som är yrkesverksamma specialpedagoger med ett övergripande ansvar över flera klasser. Studien undersöker hur sex olika grundSkolor i ett storstadsområde organiserar undervisning runt elever som fått diagnosen ADHD. Studien undersöker även om specialpedagogerna anser att kunskapen om ADHD diagnosen är tillräcklig på Skolorna.Resultatet av undersökningen visar att det finns elever med ADHD diagnos på samtliga Skolor. Hur man organiserar undervisningen skiljer sig från skola till skola samt från elev till elev.

Övervikt och fetma hos barn har ökat kraftigt sedan 1980-talet i Sverige. Det finns flera hälsorisker för barn med övervikt eller fetma och problemen kan bli större om övervikten permanentas kvar till vuxen ålder. Diabetes typ-2, lågt självförtroende och hjärt- och kärlsjukdomar är ett fåtal exempel på besvär som kan uppstå i samband med övervikt och fetma. Fetma och fetmarelaterade sjukdomar kostar samhället tre miljarder kronor per år i Sverige för vård och behandling. Därefter tillkommer kostnader för bland annat läkemedel, sjukskrivning och förtidspensionering.

SyfteSyftet med denna studie var att undersöka i vilken utsträckning och på vilket sätt ett formativt arbetssätt används bland lärare i idrott/hälsa och slöjd. I undersökningen har vi lyft fram hur lärarna arbetar med att tydliggöra målen för eleverna. I studien har vi även undersökt hur dagens pedagoger tänker kring begreppet formativ bedömning.MetodVi använde oss av en kvalitativ metod två fokusgruppintervjuer och tre enskilda intervjuer i ämnet formativ bedömning. Dessa gjordes på en friskola och i tre kommunala Skolor. De intervjuade har inriktning mot grundskolan.

I Halmstad kommun finns det riktlinjer som säger att det bör finnas någon form av matrådpå samtliga Skolor i kommunen. Matrådet fungerar som en plattform där elever ochrepresentanter från olika personalgrupper möts och diskuterar ämnen som berör elevernasmat- och måltidssituation. Syftet med den här studien är därmed att ta reda på hur matråden på tre olika Skolor iHalmstad kommun arbetar idag och om arbetet är uppskattat av avnämarna. Riktlinjerna, innefattar politiska beslut, som ska följas men kommunen vet i dagens läge inte hurmatrådens arbete fungerar och därför behövs en utredning kring detta. För att ta reda på hur matrådets arbete fungerar har ett antal nyckelpersoner medanknytning till Skolorna intervjuats, sammanlagt 14 personer har deltagit i undersökningen.

Syftet med studien var att utreda om det fanns kvantitativa och kvalitativa skillnader i elevers upplevelser av hur meningsfullt livet i allmänhet och skolan är, vad som är meningsfullt i skolan samt om de har långsiktiga mål med sin framtid och om det skiljer sig åt mellan elever på en Kunskapsskola och en skola utan liknande arbetsformer. Syftet med studien var också att undersöka om det fanns något samband mellan elevernas upplevelser av meningsfullhet i livet och i skolan. Kunskapsskolan valdes ut som skola av intresse för studien då eleverna på skolan planerar, genomför och följer upp sina personliga mål, vilket i tidigare studier visat sig ha positiv påverkan på upplevelsen av mening. De teoretiska utgångspunkterna som anammades var begreppet meningsfullhet inom Antonovskys teori om känslan av sammanhang, KASAM, samt ungdomars innehav och strävan efter mål och mening i livet enligt teorin om Youth purpose. I studien användes en kvantitativ och en kvalitativ delstudie.

Den här uppsatsen handlar om hur invandrarelever reflekterar sin uppfattning om västerländsk historia i sin egen. Hur de uppfattar att läsa om svensk och europeisk historia och hur det på något sätt påverkas av den historiska verkligheten i deras ursprungsland. Vidare försöker den här studien urskilja vilken påverkan deras arv har för förståelsen av vad som lärs ut i deras Skolor. Denna uppsats tar även en närmare titt på hur de vill att undervsningen ska vara för att mer berika deras läroprocess. I anslutning till det, försöker uppsatsen att diskutera möjliga hinder för att uppnå sådana teoretiska ideér i den nuvarande skoldebatten i Sverige 2013..

Vår undersökning är en kvalitativ studie som grundar sig på intervjuer med elever och lärare i den kommunala grundskolan i Sverige. Syftet var att undersöka hur kommunala Skolor uppmärksammar traditioner och högtider samt hur skolavslutningar hanteras i förhållande till rådande lagar och styrdokument. Resultatet visade att det finns en skillnad i hur eleverna uppfattar högtider och traditioner samt hur viktiga de är. Resultatet visar även att den kommunala skolan ibland bryter mot grundlagen genom att göra skolavslutningar i kyrkan till ett obligatorium..

Syftet med detta examensarbete har varit att skriva om förebyggande metoder mot mobbning, som lärare ska kunna använda sig av i Skolorna. Jag har läst litteratur i ämnet och intervjuat fyra lärare som arbetar med förebyggande metoder mot mobbning i skolan. Det är enkla och bra metoder som verkar fungera väldigt bra i Skolorna. Det rör sig t ex om faddersystem, rastvakter, litteraturarbete och kompissamtal. Det finns även många modeller som lärare kan arbeta efter.

Bakgrund och problem: Det svenska skolväsendet har genomgått ett antal reformer och förändringarvad gäller styrning och huvudman under det senaste århundrandet. I och medfriskolereformen år 1992 har den privata sektorn inom skolväsendet fått en betydande position.Frågan är huruvida ekonomistyrningen skiljer sig åt mellan offentligt respektive privatstyrda skolverksamheter på gymnasial nivå i dagsläget, med tanke på olikartad ägarform ochdärmed intressen.Syfte: Att beskriva och identifiera eventuellt förekommande hårda respektive mjuka styrmedeli fristående respektive kommunala gymnasiala Skolor i Göteborgs Stad med utgångspunkti val, innehåll och användande. Eventuella skillnader i styrningen av de två olika skoltypernaskall lyftas samt klargöras med tanke på olikartad ägarform och det faktum att de ena kategoriserassom vinstdrivande företag och de andra som icke-vinstdrivande. Slutligen är förhoppningenatt kunna identifiera ett mönster av i vilken riktning ekonomistyrningen, i form avstyrmedel, inom de två olikartade gymnasieformerna kommer att ta i ett längre perspektiv.Avgränsningar: Uppsatsen har fokuserat på att identifiera val, innehåll samt användande aveventuellt förekommande hårda respektive mjuka styrmedel på fristående respektive kommunalagymnasieSkolor i Göteborgs Stad. Övriga typer av faktorer inom ekonomistyrning kommerdärmed inte att behandlas.

Klassrummet är den självklara arenan för inlärning i skolan. Men vilka motiv finns det till att kliva ut ur det traditionella sammanhanget och istället använda skolans utemiljö som lärandemiljö? I min undersökning fokuserar jag på skolträdgården som en plats för lärande, men också på vilken social betydelse den kan ha. En skolträdgård som anläggs och bedrivs av lärare och elever tillsammans kan betraktas som ett pedagogiskt verktyg. Hur ser kunskapsinhämtningen ut där? Förändras relationer mellan lärare och elever när man förflyttar sig från den konventionella lärandemiljön? Förs praktiska och teoretiska kunskaper närmare varandra?Idag är det ovanligt att Skolor har en skolträdgård men i folkskolans Sverige var det ett vanligt fenomen.

Allt fler kommuner införskaffar idag lärplattformar att användas i Skolor, men ofta saknas kunskap kring hur elevens lärande påverkas. Denna studie undersöker detta utifrån tre olika aspekter; kontext, ansvar och självreglerat lärande. En sociokulturell teori och en teori för självreglerat lärande används för tolkning och analys. Undersökningsmetoden är en enkätsstudie med både lärare och elever som informanter. Studiens resultat styrker i hög grad tidigare forskning på området och visar att elevers och lärares uppfattning är att lärplattformen har möjligheter att underlätta lärandet för elever och att detta i sin tur kommer att innebära ett större ansvarstagande i de egna studierna..

Syftet med vårt arbete var att få en inblick i hur verksamma lärare i förskoleklass arbetar genusmedvetet med undervisningens innehåll i praktiken. För att få reda hur det ser ut i verksamheten genomförde vi en kvalitativ studie där vi använde oss av semistrukturerade intervjuer. Vi intervjuade tio lärare med varierade åldrar på sex olika Skolor.  Den genusmedvetenhet som lärarna lyfte fram kan knytas till följande kategorier: se individen, synliggöra och diskutera skillnader, bryta könsmönster, arbeta könsneutralt, lärarnas tankemönster samt tillvaron utanför förskoleklassen. Vår slutsats blev att lärare behöver få mer kunskap och fortbildning i form av en teoretisk grund som kan hjälpa att sammanfoga teori och praktik när det gäller att kunna arbeta mer genusmedvetet i verksamheten..

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka barns matvanor, hur de anser att de mår och vad de har för kunskap om goda matvanor. Som metod har vi använt oss utav en enkätundersökning. Vi genomförde den i fem klasser i skolår 4 och 5, på två Skolor i Skåne och deltagarantalet var 89 elever. Resultaten visar att de flesta av eleverna äter frukost, skollunch och middag. Det visade sig finnas en skillnad mellan pojkars och flickors ätande.

Studien undersöker sambandet mellan skolans resurser och elevresultaten i engelska år nio i en medelstor stad i Mellansverige. Syftet är att genom enkätundersökningar och intervjuer studera vilken inverkan skolans resurser har på elevernas studieresultat i engelska. Studien utfördes genom intervjuer med rektorer på ett antal Skolor, samt genom analyser av resultatstatistik från Skolverket.Resultaten som presenteras visar att det går att se ett samband mellan elevernas resultat och Skolornas resurser såsom tid, gruppstorlek och organisation. Vidare framgår att verksamheten i engelskundervisning varierar stort och att kontinuiteten överlag är dålig.  .