Sök:

Sökresultat:

17765 Uppsatser om Skolnära forskning - Sida 31 av 1185

Hur kan IKT anvÀndas i undervisningen : ? och hur kan det frÀmja densamma?

Underso?kningens huvudfra?ga a?r hur den ura?ldriga torghandeln kan fortsa?tta existera i det svenska samha?llet da?r logik, ordning och va?lsta?nd ofta ga?r pa? tva?rs med torghandelns flyktighet, kortsiktighet och umba?randen. Oordning och informellt a?r tva? nyckelord i beskrivningarna av torghandeln historiskt och i den aktuella internationella forskningen. Praktik, uto?vare, materialitet, fo?resta?llningar och plats samverkar o?ver tid i en sta?ndig fo?ra?ndring av handeln.

Ungdomars framtidstro och förÀldrarnas arbetssituation

Arbetslöshet och/eller lÄngtidssjukskrivning hos förÀldrar Àr en vanlig situation för mÄnga tonÄringar. PÄverkar det deras framtidstro? En deskriptiv studie av ca 6 500 tonÄringar i Uppsala LÀn genomfördes i syfte att se huruvida deras framtidstro samvarierade med förÀldrarnas arbetssituation. KontrollfrÄgor gÀllande depression, dialog med förÀldrar, vÀlmÄende samt nöjdhet med livet analyserades likasÄ. Sambandet mellan förÀldrars arbetssituation och tonÄringens framtidssyn var inte signifikant.

Det hÀlsofrÀmjande ledarskapets samband med medarbetarnas vÀlbefinnande inom hÀlso- och sjukvÄrden

Syftet med den hÀr studien Àr att se om det finns ett samband mellan hÀlsofrÀmjande ledarskap och medarbetarnas vÀlbefinnande. Hypotesen lyder att enligt kunskap inom omrÄdet kan ett hÀlsofrÀmjande ledarskap medföra ett högt vÀlbefinnande hos medarbetarna. Studien Àr genomförd med kvantitativ metod med hjÀlp av en enkÀtundersökning. Deltagarna i studien bestod av 63 medarbetare frÄn hÀlso- och sjukvÄrden i södra Sverige. Resultatet visar att det finns ett positivt samband mellan hÀlsofrÀmjande ledarskap och medarbetarnas vÀlbefinnande pÄ den undersökta arbetsplatsen.

Coaching under ett viktminskningsprogram

För att inom hÀlsopromotivt arbete kunna hjÀlpa individen att leva ett mer hÀlsosamt livbehövs motivation. Tidigare forskning visar att coaching Àr en arbetsmetod som skulle kunnaförbÀttra motivationen hos individen, vilket gör det lÀttare att upprÀtthÄlla hÀlsosamma vanor.Studiens syfte Àr att undersöka hur coaching kan pÄverka viktminskning, motivation tillviktminskning samt motivation till fysisk aktivitet och kosthÄllning. Undersökningen har enkvasiexperimentell design med bÄde före- och eftermÀtning, i form av en enkÀt. Experimentetbestod av att experimentgruppen fick delta i coachingsamtal medan kontrollgruppen inte ficknÄgon pÄverkan. Resultatet visade inga signifikanta skillnader mellan grupperna gÀllandeviktminskning eller motivation till viktminskning, till motion eller till att Àta nyttigt.

Verksamhetschefens indirekta ledarskap

Tidigare forskning har visat att ledare pĂ„ högre nivĂ„er har effekt pĂ„ alla nivĂ„er i organisationen, sĂ„ kallat indirekt ledarskap. Hur indirekt ledarskap gĂ„r till har Ă€gnats liten uppmĂ€rksamhet. Syftet med studien Ă€r att undersöka, analysera och beskriva hur indirekt ledarskap pĂ„verkar och fungerar i sjukvĂ„rden. Åtta verksamhetschefer vid tre akutsjukhus intervjuades (tre kvinnor och fem mĂ€n, 49-60 Ă„r). Materialet analyserades med induktiv tematisk metod.

Regeringens proposition 2006/07:84 : Fler unga i arbete eller bortslÀngda miljarder?

Med start den första juli 2007 halverades arbetsgivaravgiften för ungdomar som vid Ärets ingÄng fyllt 18 med inte 25 Är för att underlÀtta för dessa att ta sig in pÄ arbetsmarknaden. UtifrÄn detta Àr syftet med uppsatsen att undersöka huruvida detaljhandelns arbetsgivare anstÀller fler ungdomar som vid Ärets ingÄng fyllt 18 men inte 25 Är som en direkt följd av arbetsgivaravgiftssÀnkningen. För att kunna undersöka detta har vi framför allt tittat nÀrmre pÄ propositionen (2006/07:84) som lagen bygger pÄ samt remissvaren pÄ denna. DÀrutöver har vi ocksÄ tagit in en proposition frÄn 2008 dÀr regeringen föreslÄr en utvidgning av Äldersintervallet och en kraftigare nedsÀttning av arbetsgivaravgiften samt tidigare forskning. Undersökningen har utförts genom en kvalitativ studie dÀr Ätta personer inom detaljhandeln har intervjuats.

Navigering i virtuella ljudvÀrldar

Ljudbaserade spel Àr ett relativt outforskat omrÄde inom dataspel men Àr samtidigt en typ avspel med stor potential. I rapporten granskas tidigare forskning kring ljudbaserade spel utangrafik och hur vi uppfattar ljud i vÄr omgivning med bÄde fokus pÄ underhÄllning ochutbildning. Fokus lÀggs ocksÄ pÄ att undersöka synskadade som mÄlgrupp för den hÀr typenav spel. Under arbetet skapas en prototyp av ett ljudbaserat spel dÀr syftet Àr att undersökaolika navigeringsmetoder för ljudbaserad navigering. Ett antal deltagare fÄr sedan spelaspelet och resultaten sammanstÀlls för att fÄ en bild av hur deltagarna klarade att lösauppgifterna som spelet Àr konstruerat med och Àven hur spelaren upplevdespelgenomgÄngen.

BYGGNADSARBETAREN OCH FÖRÄNDRINGSARBETET : FÖRBÄTTRINGAR GENOM DELAKTIGHET

Allt sedan miljonprogrammet har byggindustrin försökt att hitta sÀtt att effektivisera byggsektorn. Detta har lett till satsningar pÄ förÀndringsprogram sÄsom UtmÀrkt! SamhÀllsbyggnad och Lean Construction. GenomgÄende för de olika satsningarna Àr att de uppvisar positiva resultat dÀr förslagen till effektiviseringsÄtgÀrder utnyttjas inledningsvis, men av ett eller annat skÀl inte fÄr nÄgon lÄngvarig effekt i byggproduktionen. En orsak till bristande genomslag kan vara att ÄtgÀrderna ofta Àr toppstyrda och inte genomsyrar hela organisationen.SÀllan utreds och analyseras hantverkarnas förutsÀttningar för att delta i arbetet mot ett effektivare arbetssÀtt och kunna bidra till att förbÀttra byggprocessen. Intressant Àr Àven i vilka skeden i byggprocessen som hantverkarnas expertis kan utnyttjas.

PÄverkas attityden till ett annat land av informerandeprincipen och nyheternas inramning?

Medias rapportering av nyheter Àr frekvent och forskning visar att vi pÄverkas av dess utformning. PÄ vilka sÀtt detta sker Àr mer otydligt. Föreliggande studie syftade till att undersöka medias eventuella inflytande och dess kraft att styra lÀsarnas attityd till ett annat land genom inramning och val av information. PÄverkas individer av nyheter som Àr avsiktligt inramade och dÀr informerandeprincipen kan förvÀntas trÀda in? Studenter (N = 90) frÄn en svensk högskola testades via fiktiva nyhetsartiklar i fem versioner.

Tjejer och killars attityd till skolan, NO och den fysiska miljön i NO-salen

Elevers motivation, lÀrande och deras psykiska skolmiljö ligger allt som oftast till grund för forskning i och kring skolans vÀrld. DÄ studier saknas pÄ omrÄdet kring hur elever pÄverkar eller pÄverkas av skolans fysiska miljö, har en enkÀtundersökning genomförts i grundskolans senare del. Resultaten visar att eleverna, i den undersökta skolan, inte prioriterar sin fysiska miljö i den utstrÀckningen som antogs. Elevernas reflektioner kring sin fysiska arbetsmiljö Àr sval och oklar. Ytterligare forskning pÄ omrÄdet elevers fysiska arbetsmiljö i relation till deras attityder till skolan föreslÄs.

?Det viktigaste för att nÄ bra resultat Àr hur man hanterar dem? : en studie om tvÄ lÀrares anvÀndning av baslÀromedel i lÀs-och skrivutveckling

Syftet med detta examensarbete har varit att ta reda pÄ huruvida baslÀromedel Àr tillrÀckligt som undervisningsmaterial för att möjliggöra elevernas uppnÄende av lÀroplanens kunskapskrav i lÀs- och skrivundervisningen samt om det ger lÀrare möjlighet att arbeta utifrÄn aktuell forskning inom lÀs- och skrivutveckling. Det har vi undersökt genom en kvalitativ studie dÄ vi har observerat tvÄ undervisningstillfÀllen, intervjuat tvÄ lÀrare och sex elever pÄ tvÄ olika skolor i Ärskurs tvÄ samt analyserat de bÄda baslÀromedlenSprÄkdax 2 och Piratresan. Slutsatsen i arbetet blev att baslÀromedlet inte uppfyller lÀroplanens samtliga krav eller möjliggör att lÀraren undervisar utifrÄn aktuell lÀs- och skrivutvecklingsforskning. UtifrÄn intervjuerna och observationerna kunde vi dÀremot dra slutsatsen att det Àr möjligt att nÄ kunskapskraven och arbeta utifrÄn aktuell forskning beroende pÄ lÀrarens didaktiska val i arbetet med baslÀromedlet..

Immersion och lÀrande

I denna uppsats försöker jag faststÀlla om immersion har nÄgon effekt pÄ lÀrande i serious games och i sÄ fall vilken effekt det har. MÄnga spelutvecklare och forskare sÀger att immersion hjÀlper lÀrande i spel. I min genomgÄng av fakta har jag inte kunnat hitta nÄgot som stödjer denna Äsikt. MÄnga artiklar hÀnvisar till ?tidigare forskning? men saknar sedan referenser till denna forskning.

Kan graden av empatisk förmÄga predicera utbrÀndhet hos lÀrare?

Tidigare forskning har pÄvisat en signifikant positiv korrelation mellan empati och utbrÀndhet bland personal inom omvÄrdnadsrelaterade yrken. UtbrÀndhet anses överlag vara ett problem inom alla yrken. LÀraryrket kan medföra omtanke om elever samt ansvarstagande och ses ibland som ett mycket stressfyllt arbete. Syftet med denna studie var att undersöka om lÀrares empatiska förmÄgor gÄr att utpeka som relevanta faktorer vid predicering av utbrÀndhet. Studien uppmÀtte empatisk förmÄga med enkÀtfrÄgor ur Pers Q och nyttjade det validerade instrumentet MBI-GS för att mÀta den sjÀlvupplevda graden av utbrÀndhet.

Sambandet mellan sexuellt riskbeteende och personlighet bland unga vuxna

Tidigare forskning kring sexuellt riskbeteende i Sverige har hitintills frÀmst fokuserat pÄ attityder till kondom och kondomanvÀndning. I dagslÀget saknas forskning kring sambandet mellan sexuellt riskbeteende och personlighet i Sverige. I denna studie genomfördes en enkÀtundersökning bland 59 unga vuxna för att undersöka samband mellan sexuellt riskbeteende och personlighet. NÄgra signifikanta samband hittades; bland annat mellan social förmÄga och impulsiva sexuella beteenden. NÀr enbart sexuellt riskbeteende studerades sÄ fanns signifikanta medelvÀrdesskillnader mellan könen.

Funktionella sidoskillnader hos ungdomar med lindrig utvecklingsstörning

Studiens huvudsyfte Àr att undersöka förekomsten och graden avfunktionella sidoskillnader hos ungdomar med diagnosen lindrigidiopatisk utvecklingsstörning. Tidigare forskning indikerar attpersoner med utvecklingsstörning i större omfattning uppvisar enatypisk lateralitet, samt ökad förekomst av otydlig sidopreferens.Sidoskillnader undersöktes avseende sensomotorisk förmÄga,visuell uppmÀrksamhet och sprÄkprocessande. De fyra ungdomarnamed lindrig utvecklingsstörning jÀmfördes med fyra typisktutvecklade ungdomar, matchade med avseende pÄ kön,handpreferens och Älder. Deltagarna genomförde finmotoriskauppgifter, test av visuell uppmÀrksamhet, sprÄkprocessande samt besvarade frÄgor om sidopreferens. Resultaten visar inga avgörande sidoskillnader mellan grupperna, i motsats till tidigare forskning.

<- FöregÄende sida 31 NÀsta sida ->