Mobbning är ett vanligt förekommande skolfenomen. Dock finns inte många studier som undersöker lärares syn på mobbning och deras egna förhållningssätt kring detta. Att förhindra mobbning och kränkande behandlingar är en stor och viktig del av lärares uppdrag och arbete. Därmed blir det viktigt att försöka förstå hur lärare ser på detta fenomen (vad det är, varför det uppkommer och hur det bör och faktiskt hanteras) som de ska förebygga och hantera i sin vardagliga verksamhet och arbete. Denna studie syftar därmed på att studera verksamma grundskolelärares syn på Skolmobbningsfenomenet och hur de ser på deras egna förhållningssätt gentemot detta.

Under de senaste åren har mobbningen uppmärksammats alltmer, såväl inom media som i skolans värld. Detta har bland andra fått Skolverket och Barnombudsmannen att framhäva mobbningen som ett ökat samhällsproblem. Skolverket framhäver en markant ökning av mobbning de senaste tio åren med en siffra på ca.60%. Till vilken grad detta är överstämmande med verkligheten är svårt att svara på och man kan vidare ställa sig frågan ifall mobbningen verkligen har ökat eller om det är den ökade medvetenheten kring mobbningsproblematiken som börjar göra sig synlig. Hur det än förhåller sig, är mobbning och kränkande behandling svåra problem som skolan måste ägna stort intresse.

Den här systematiska litteraturstudien inriktar sig på ett växande problem inom mobbning, nämligen e-mobbning. E-mobbning är en ny form av mobbning som har växt fram med den stora framfarten inom internet under de senaste åren. Traditionell Skolmobbning har funnits i flera år bakåt, men med dagens teknik kan Skolmobbningen även nå hemmet över nätet genom till exempel sociala medier. Syftet med denna studie är att undersöka hur eleverna påverkas av e-mobbningen, ur ett sociokulturellt perspektiv. Det undersöks också närmare om de påverkas likadant av e-mobbning som av den traditionella mobbningen.

Syftet med vår forskning har varit att jämföra elevers och forsknings syn på mobbning. Vi har jämfört hur elever och tidigare forskning definierar mobbning, hur deras syn på vad som utmärker en mobbare och ett mobboffer kan jämföras samt jämfört aspekten hur mobbningsförebyggande arbete kan gå till. Vi har låtit tre mellanstadieklasser i Linköpings kommun utgöra vår respondentgrupp. Som metod har vi använt oss av enkäter och intervjuer. Vi har funnit både likheter och skillnader i hur elever och forskning ser på våra frågeställningar..

Syftet med denna uppsats är att undersöka Skolverkets diskurs kring lärare som mobbar elever. Detta görs genom en textanalys av myndighetens publikationer där utsagor om mobbande lärare jämförs med utsagor om mobbande elever. Det studerade materialet utgörs av Skolverkets mest omfattande publikationer om Skolmobbning mellan år 2002 och 2011. Texterna analyseras med hjälp av Michel Foucaults diskursanalys och de teorier som används är Steven Lukes definition av maktens tredje dimension samt Foucaults maktteori. Studien visar att mobbande lärare sällan omnämns i materialet och att utsagorna koncentreras kring historia, juridik och statistik.

Syftet med arbetet var att undersöka hur pedagoger arbetar i förskolelass och skola ur ett värdepedagogiskt perspektiv. I arbetet har vi ställt 3 forskningsfrågor. Hur definierar pedagoger begreppet mobbning och hur förklarar man orsaker till uppkomsten av mobbning? Hur kommer skolans värdegrund till uttryck i pedagogers beskrivning av sitt förhållningssätt? Och sista frågan vi ställde oss var. Vilket arbetssätt använder pedagoger för att förebygga mobbning och hur kan de relateras till ett värdepedagogiskt arbete? I resultatet har det kommit fram att pedagogerna arbetar på olika sätt med värdegrundsfrågorna: bl a genom lek och skapande och med regler..

Syftet med studien var att undersöka upplevelser kring att ha blivit utsatt för mobbning i skolan. Litteratur och tidigare forskning visade bl.a. på samband mellan mobbning och låg självkänsla, även på könsskillnader i utövandet av mobbning, samt att följderna av mobbning kan bli förödande. Studien tillämpade halvstrukturerade/fokuserade intervjuer och fenomenologisk analys användes för att tolka data. De känslor och upplevelser som beskrevs i intervjuerna verkar överensstämma med vad som tidigare framkommit i forskning om mobbning.

Syftet med studien var att undersöka upplevelser kring att ha blivit utsatt för mobbning i skolan. Litteratur och tidigare forskning visade bl.a. på samband mellan mobbning och låg självkänsla, även på könsskillnader i utövandet av mobbning, samt att följderna av mobbning kan bli förödande. Studien tillämpade halvstrukturerade/fokuserade intervjuer och fenomenologisk analys användes för att tolka data. De känslor och upplevelser som beskrevs i intervjuerna verkar överensstämma med vad som tidigare framkommit i forskning om mobbning.

Eftersom mobbning tyvärr alltid är aktuellt valde jag det som ämne för min uppsats. Jag har tittat närmare på olika metoder för hur man kan både förebygga och stoppa mobbning. Dessutom har jag genom att läsa de lokala handlingsplanerna mot mobbning från olika skolor bildat mig en uppfattning om hur läget ser ut ?ute i verkligheten?. Avslutningsvis har jag själv, utifrån de kunskaper som litteraturstudier mm har givit mig, utarbetat ett förslag till handlingsplan mot mobbning.Undersökningen visar i stort att ett system med ett mobbningsteam bestående av vuxna kompletterat med kamratstödjare bland eleverna verkar vara en väl använd och fungerande utgångspunkt i arbetet mot mobbning .

Syftet med min studie är att undersöka om det finns skillnader hur elever i skolor med olika etniska sammansättningar ser på Skolmobbning samt hur dessa elever uppfattar hur Skolmobbningen hanteras av de vuxna på skolan. Den ena skolan har störst andel elever med svensk bakgrund och den andra har flest elever med invandrarbakgrund och många olika etniciteter.Undersökningen är utförd genom en enkätundersökning med slutna och öppna frågor.Resultatet visar att det finns en skillnad mellan de olika skolorna. I den skolan som har få etniciteter är mobbningen mer av psykologisk karaktär medan det på den andra skolan förekommer mer fysik mobbning.Den ?svenska? skolan tror att olika etniciteter kan vara en grund för mobbning.Den andra skolan med många etniciteter har fler elever som är eller har varit mobbade.Det visar sig vara en skillnad på vilka som upptäcker mobbning. I den skolan med stor etnicitet är det kompisarna som oftast stoppar mobbningen och i den andra är det lärare.Slutligen anser båda skolorna att lärarna borde börja se och höra för att märka mobbningen som för eleverna är uppenbar. .

This study investigates the relation between cyberbullying and traditional bullying (in school). In previous research it has been argued that one should separate cyberbullying and traditional bullying both in definitional and measurements issues. However, in Swedish school, there are no marked differences between the two forms of bullying, teachers are responsible to prevent them both. The research is based on 3925 students in years 3-9 (1950 girls and 1975 boys) in 19 schools in the Gothenburg region and two from the Stockholm region. The students have taken a digital survey at school, regarding both traditional and cyber bullying.

Detta examensarbete belyser hur svenska skolor arbetar mot mobbning. Mobbning är ett stort problem som orsakar stor oro bland skolbarn. 1969 ville läkaren Peter-Paul Heinemann uppmärksamma mobbning då han upptäckte att många barn blev mobbade och att vuxna inte brydde sig. 1973 forskade psykologen Dan Olweus kring pojkars beteende kring mobbning. Detta var början till antimobbningsarbetet.Det finns ett flertal antimobbningsprogram och jag har valt att undersöka Friendsprogrammet och Olweusprogrammet.

Denna uppsats undersöker om högstadieelevers utsatthet för mobbning är en konsekvens av att de avviker från de normativa kategoriska tillhörigheterna, vilka definieras av den kulturellt idealiserade formen av maskulinitet respektive femininitet inom skolkontexten. Som teoretisk utgångspunkt används Messerschmidts structured action theory, som går ut på att individens handlingar och beteenden påverkas av och reproducerar den rådande sociala strukturen. I denna uppsats förstås den sociala strukturen som den ojämlika maktfördelningen mellan elever i skolkontexten, utifrån kön, klass och etnisk bakgrund. I vårt västerländska samhälle är det den vita heterosexuella medelklassmannen som besitter den största makten, och kallas för hegemonisk maskulinitet. Flickor kan nå upp till en normativ femininet som definieras utifrån liknande statusmarkörer.