Introduktion: HIV Àr en kronisk sjukdom vilken i Sverige uppskattas att 6 400mÀnniskor lever med. Psykosociala symtom som rÀdsla och oro har visat sig vanligahos mÀnniskor med HIV. Behandlingen för HIV Àr kostsam och har mÄngabiverkningar vilket leder till att den drabbade har ett livslÄngt behov av omvÄrdnad.Comfort theory assesment (CTA) Àr ett holistiskt förhÄllningssÀtt som hjÀlpersjuksköterskan att identifiera de omvÄrdnadsinterventioner som patienter Àr i behovav.Syfte: Litteraturstudiens syfte var var att belysa rÀdsla och dess ursprung hosmÀnniskor som lever med en HIVinfektion.Metod: En litteraturstudie har genomförts med hjÀlp av Polit och Becks (2012)niostegmetod. Databaserna PubMed och Cinahl har anvÀnts liksom frisökningar föratt finna de 11 artiklar som utgör resultatet av litteraturstudien. Artiklarna hargenomgÄtt en urvalsprocess och granskats.Resultat: TvÄ huvudkategorier har identifierats och redovisats: ?rÀdsla kopplad till detprivata och personliga? och ?rÀdsla kopplad till samhÀllet? vilka redovisas medtillhörande underkategorier.Slutsats: MÀnniskor som lever med HIVinfektion upplever rÀdsla av olika ursprung.RÀdsla upplevs i det egna hemmet sÄvÀl som i samhÀllet.

Det rÄder brist pÄ sjuksköterskor i mÄnga lÀnder och i Sverige Àr efterfrÄgan större Àn tillgÄngen. ArbetstillfredstÀllelsen har visat sig vara en av nyckelfaktorerna i problemet med sjukvÄrdsbemanningen. I detta examensarbete utgÄs frÄn Herzberg, Mausner och Snydermans (1993) tvÄ-faktorteori, Hackman och Oldhams (1980) arbetskaraktÀristikamodell och Karaseks (1979, refererad i Arnold, 2011) krav-kontroll-stödmodell, med syftet att undersöka arbetsförhÄllandets och arbetstillfredstÀllelsens betydelse för bemanningen inom sjukvÄrden. FrÄgestÀllningarna Àr: Vilka faktorer pÄverkar medarbetarnas trivsel och arbetstillfredstÀllelse? Hur ser den psykosociala arbetsmiljön ut och vilken Àr dess betydelse för arbetet inom vÄrden? Tio semi-strukturerade intervjuer genomfördes med anstÀllda inom hÀlso- och sjukvÄrden och insamlad data analyserades med en tematisk analysmetod.

Arbete har en stor pÄverkan pÄ individens liv. Det ger förutsÀttningar för att kunna försörja sig och Àr del av ens identitet. Förlust av förmÄga att arbeta Àr bÄde negativt för individen och samhÀllet. I arbetet med den vuxna mÀnniskan i arbetslivet har arbetsterapeuter, trots stor kunskap och kompetens gÀllande mÀnniskan i aktivitet, en begrÀnsad utbredning inom arbets-rehabiliteringen, speciellt inom företagshÀlsovÄrden. Syftet med denna studie var att identifiera viktiga kategorier vid en funktionsbedömning.

Studiens syfte var att undersöka kriminalvÄrdares upplevelser av yrkesrollen och komplexiteten i uppdraget. UtgÄngspunkten var att yrkesrollen bygger pÄ ett komplext och sammansatt uppdrag dÄ det innehÄller aspekter av sÄvÀl "vÄrd" som "vakt", och medan motsvarande komplexitet i det sociala arbetets praktik problematiseras och utgör en kunskapsbas i praktiken, förefaller denna saknas för kriminalvÄrdarrollen.Studien har utförts genom kvalitativa intervjuer, vilka analyserats ur ett rollteoretiskt perspektiv, med sÀrskilt fokus pÄ rollförvÀntningar, rollkonflikter och en modell för ett cykliskt samspel i en "role-taking-process".Resultatet visade pÄ likheter i mÄnga aspekter av de intervjuades upplevelser av yrkesrollen, men just i frÄga om komplexiteten fanns relativt stora skillnader i upplevelse och förhÄllningssÀtt. Analysen visade att upplevelsen av komplexiteten som en rollkonflikt eller ej hÀnger samman med förhÄllandet mellan egna och andras förvÀntningar, vilka av dessa man prioriterar respektive förkastar, förekomsten av ett klientcentrerat perspektiv samt hur man primÀrt definierar sin yrkesroll. SÄvÀl upplevda som "dolda" rollkonflikter hos de intervjuade manifesterades i olika typer av distanseringsstrategier och orsakade i vissa fall en rollstress. DÄ de förvÀntningar som styr upplevelsen av rollen, konstaterades vara diffusa eller oklara, var en av slutsatserna att klara och tydliga förvÀntningar gynnar sÄvÀl vÄrdarnas arbetssituation som verksamhetens effektivitet..

I denna studie har vi undersökt tre förskollÀrares uppfattning av förÀndringar i detsocioemotionella samspelet efter ett mÄlinriktat arbete med EQ-aktiviteter pÄ förskolan.Vi har i studien sÀrskilt inriktat oss pÄ följande aspekter av barnens socioemotionellaintelligens och kompetens; empati, prosociala fÀrdigheter, relationsfÀrdigheter,kommunikationsfÀrdigheter, samarbetsfÀrdigheter, problemlösningsfÀrdigheter, sjÀlvhÀvdelseoch sjÀlvkontroll. De teoretiska begrepp som analyseras i studien Àr sociokulturellteori, Honneths erkÀnnandeteori, socioemotionell intelligens och kompetens,prosocialt beteende, och socialt samspel. Datainsamlingsmetoden Àr kvalitativ ochbestÄr av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att de intervjuade förskollÀrarnaanser att arbetet med EQ-aktiviteter pÄ förskolan har förÀndrat det sociala klimatet ibarngruppen i en positiv riktning samt att barnens socioemotionella intelligens ochförmÄga har utvecklats. Denna utveckling visar sig frÀmst genom att barnen i högreutstrÀckning Àn tidigare visar benÀgenhet att agera pÄ ett mer genomtÀnkt ochprosocialt sÀtt gentemot varandra i olika sociala sammanhang.

Hunden Àr en stor del av mÄnga mÀnniskors liv. Det bör dÀrför rimligen finnas gott om offentliga ytor i vÄra stÀder som erbjuder umgÀnge och rekreation för hundar och hundÀgare. Huvudfokus i detta arbete ligger i att fÄ fram hur vi planerar för hundar i vÄra stadsmiljöer och varför vi behöver göra det. Uppsatsen bestÄr av litteraturstudier och intervjuer med efterföljande reflektioner som tillsammans ska förtydliga behovet av hundars integrering i vÄra offentliga miljöer. En specifik studie angÄende hundrastgÄrdar presenteras, dÄ rastgÄrdarna ofta Àr de enda omrÄdena i stÀder som specifikt Àr utformade för hundarna.

Studien riktar sig frĂ€mst till audionomer, och andra med intresse av hörselrehabilitering.Auditiv deprivering kan visa sig som en med tiden försĂ€mrad taluppfattning i örat som inte fĂ„tt adekvat stimulering. Vad som karaktĂ€riserar dem som drabbas Ă€r inte klarlagt. Inte heller vet man exakt orsak eller tidsförlopp. Genom att hörapparatanpassa det drabbade örat har effekten kunnat reduceras och i vissa fall har fullstĂ€ndig Ă„terhĂ€mtning konstaterats.Litteraturstudiens syfte var att belysa fenomenet och aspekter som bör beaktas i audionomens arbete med insatser av bĂ„de förebyggande och rehabiliterande karaktĂ€r. Metoden var att granska artiklar framtagna genom systematisk och manuell sökning, i databaser tillgĂ€ngliga genom Örebro universiÂŹtet.Resultatet visar att personer med hörselnedsĂ€ttning av sĂ„vĂ€l sensorineural som konduktiv art drabbas.

Bakgrund: The Standish Group, CompTI, (Computing Technology Industry Association) och Good ? to ? great visade i sina studier att de frÀmsta faktorerna för ett lyckat IT-projekt handlar om att bjuda in aktörerna i utvecklingsarbetet, förbÀttra kommunikationen mellan berörda parter samt att anvÀnda rÀtt personal pÄ rÀtt plats. Detta medför att konsulten mÄste inneha en mellanmÀnsklig kunskap för att kunna förtydliga den kommunikation som uppstÄr vid interaktionen med anvÀndaren. Syfte: Att undersöka vilka mellanmÀnskliga kommunikationskunskaper yrkesverksamma systemvetare inom konsultbranschen upplever sig sakna och möjligtvis behöva efter avslutade studier i systemvetenskap.Metod: Intervjustudie med kvalitativ ansats baserad pÄ fem intervjuer. Materialet har transkriberats, kodats och strukturerats enligt beskriven bearbetningsmetoden.Resultat: I resultatet framkom det tvÄ olika kategorier; viktiga aspekter och avsaknad av kunskaper.Slutsatser: Denna studie pÄvisar att konsulter saknar kunskaper inom mellanmÀnsklig kommunikation efter avslutade studier frÄn olika systemvetenskapliga program i Sverige.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka lÀrares instÀllningar till grupparbete som arbetsform i skolan dÄ forskning visar att grupparbete minskar medan samhÀllet i stort gÄr i motsatt riktning och föresprÄkar kollektivt grupptÀnkande. VÄr undersökning baseras pÄ fyra grundpelare: lÀrarens instÀllning till grupparbete, för- respektive nackdelar med grupparbete, lÀrarens roll vid grupparbete samt bedömning av den enskilde elevens prestation vid grupparbete. Undersökningen genomfördes i tvÄ norrbottniska kommuner, dÀr vi intervjuade fyra lÀrare vardera. I ena kommunen arbetade lÀrarna inom gymnasieskolan, och i en andra inom grundskolans senare Är. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ intervju som informationsinhÀmtande metod.

Introduktion: HIV Àr en kronisk sjukdom vilken i Sverige uppskattas att 6 400mÀnniskor lever med. Psykosociala symtom som rÀdsla och oro har visat sig vanligahos mÀnniskor med HIV. Behandlingen för HIV Àr kostsam och har mÄngabiverkningar vilket leder till att den drabbade har ett livslÄngt behov av omvÄrdnad.Comfort theory assesment (CTA) Àr ett holistiskt förhÄllningssÀtt som hjÀlpersjuksköterskan att identifiera de omvÄrdnadsinterventioner som patienter Àr i behovav.Syfte: Litteraturstudiens syfte var var att belysa rÀdsla och dess ursprung hosmÀnniskor som lever med en HIVinfektion.Metod: En litteraturstudie har genomförts med hjÀlp av Polit och Becks (2012)niostegmetod. Databaserna PubMed och Cinahl har anvÀnts liksom frisökningar föratt finna de 11 artiklar som utgör resultatet av litteraturstudien. Artiklarna hargenomgÄtt en urvalsprocess och granskats.Resultat: TvÄ huvudkategorier har identifierats och redovisats: ?rÀdsla kopplad till detprivata och personliga? och ?rÀdsla kopplad till samhÀllet? vilka redovisas medtillhörande underkategorier.Slutsats: MÀnniskor som lever med HIVinfektion upplever rÀdsla av olika ursprung.RÀdsla upplevs i det egna hemmet sÄvÀl som i samhÀllet.

Syftet med denna studie var att beskriva och analysera fyra organisationers preventiva arbete mot utbrÀndhet. Studiens vetenskapliga position var hermeneutisk med kvalitativ design. Intervjuer gjordes med personalansvarig i respektive organisation. UtifrÄn fenomenologisk analysmodell av Giorgi beskriven av Malterud (1998) analyserades sex teman; orsak till utbrÀndhet, hÀlsa, samhörighet, psykosocialt klimat, vÀgledning och kompetensutveckling. Analysen av intervjuerna skedde utifrÄn tre teoretiska perspektiv; salutogenetiskt perspektiv, stressteori och Krauklis och Schenströms modell för förebyggande arbete mot utbrÀndhet pÄ organisationsnivÄ.

Denna studies syfte a?r att underso?ka vilka aspekter av ett fo?retags arbetsgivarvaruma?rke som va?rderas ho?gst av arbetsso?kande och da?rfo?r a?r viktigast fo?r fo?retag att kommunicera till ma?lgruppen genom employer branding-arbete. Uppsatsen bygger pa? fyra fra?gesta?llningar: Vilka av aspekterna i ett arbetsgivarvaruma?rke a?r viktigast att kommunicera till arbetsso?kande fo?r att bli en arbetsgivare som arbetsso?kande dras till? Vidare: Vilka aspekter av ett arbetsgivarvaruma?rke va?rderar studenter ho?gst na?r de va?ljer arbetsgivare? Finns det en skillnad mellan ma?n och kvinnor i vad man va?rderar ho?gst respektive la?gst? Finns det en skillnad mellan vad man va?rderar ho?gst respektive la?gst beroende pa? studietid?Underso?kningen baseras pa? en kvantitativ studie och genomfo?rdes med hja?lp av en enka?tstudie. Enka?tstudien baseras pa? en modell fo?r corporate social performance som kommer fra?n ett offentligt index av Kinder, Lydenberg, Domini & Co.

Bakgrund: Sjukligt feta mÀnniskor upplever ofta ohÀlsa eller minskad livskvalité i form av fysiska komplikationer, stigmatisering och diskriminering. En metod att hjÀlpa sjukligt feta personer att gÄ ner i vikt Àr obesitaskirurgi. Majoriteten av mÀnniskorna som vÀljer obesitaskirurgi Àr kvinnor. Detta tros bero pÄ att kvinnor blir mer stigmatiserade Àn mÀn och att de blir psykiskt pÄverkade vid relativt lÄgt BMI. Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnliga patienters upplevelser efter obesitaskirurgi.

Problemformuleringen som ligger till grund för studien Àr följande: Hur uppfattar förskollÀrare vad pedagogisk dokumentation Àr? Syftet med studien Àr att fÄ en inblick i hur verksamma förskollÀrare uppfattar samt arbetar med pedagogisk dokumentation. Genom detta skapas möjligheter till att se pedagogisk dokumentation ur ett annat perspektiv som kan bidra till nya insikter och kunskaper om pedagogisk dokumentation som en integrerad del i arbetet som förskollÀrare. Det sociokulturella perspektivet har prÀglat arbetssÀttet med pedagogisk dokumentation vilket innebÀr att lÀrande och utveckling sker i olika sociala sammanhang dock har Àven det konstruktivistiska samt pragmatiska perspektiven pÄverkat arbetssÀttet kring pedagogisk dokumentation. Syftet med den pedagogiska dokumentationen Àr att synliggöra barns och pedagogers utveckling och lÀrande som sker i verksamheten Àr nÄgot som mÄnga litteratörer anser.

I denna studie har syftet varit att ta reda pÄ hur chefer ser pÄ hÀlsofrÀmjande arbete i sitt yrke. För att ta reda pÄ chefernas upplevelser i sitt ledarskap grundas denna studie pÄ kvalitativa intervjuer. Den teoretiska ramen utgÄr frÄn begreppet hÀlsofrÀmjande ledarskap samt Lee G. Bolman och Terrence E. Deals olika perspektiv pÄ organisation och ledarskap.