Syftet med undersökningen var att undersöka behandlares uppfattningar om och erfarenheter av relationsskapande som en grund för förÀndring med klienter som blivit dömda för sexualbrott. Vi anvÀnde oss av en hermeneutisk utgÄngspunkt med kvalitativ ansats med intervju som metod eftersom respondenternas egna uppfattningar och erfarenheter var av relevans för frÄgestÀllningen. Vid analyseringen av resultatet anvÀndes meningskoncentrering som metod. Resultatet har tolkats utifrÄn von Wrights teori om det punktuella och relationella perspektivet. Resultatet visar att respondenterna anser att relationen mellan behandlare och klient Àr den viktigaste delen i behandlingsarbetet med klienter som blivit dömda för sexualbrott, och att den relationen pÄverkar klientens förÀndringsprocess.

Varför har Elfenbenskusten och inte Ghana skrivit pÄ ett interimsavtal med EU mellan 2008 och 2013?UtifrÄn ovanstÀllda frÄgestÀllning utreder föreliggande uppsats paradoxen om tvÄ förhÄllandevis lika lÀnder som har agerat olika i förhandlingar med EU om ekonomiska partnerskapsavtal (EPA). FrÄgan besvaras med hjÀlp av förhandlingsteoretiska förklaringar som belyser varför avtal sluts eller ej. För uppsatsen ÀndmÄl sammanfattas dessa som inrikespolitiska, miljömÀssiga och strukturella aspekter. Resultatet visar att inrikespolitiska förÀndringar i Ghana föranledde landets beslut att avstÄ frÄn att underteckna interimsavtal med EU.

   Personlig assistans Àr en relativt ny yrkesgrupp som skall utföra grundlÀggande behov Ät brukaren sÄ att denne har möjligheten att leva som alla andra. I arbetsmiljölagen (1977:1160; AML) finns regler om skyldigheter för arbetsgivare att verka för en god arbetsmiljö för sina arbetstagare samt att förebygga ohÀlsa och olycksfall. Denna lag utgör en rÀttighetslag för personliga assistenter. Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Àr en rÀttighetslag för brukare med stora och varaktiga funktionshinder. I denna lag Àr brukares sjÀlvbestÀmmande centralt.Det förekommer dock att bestÀmmelser i dessa lagar hamnar i konflikt med varandra, vilket medför att personliga assistenters rÀttigheter stÀlls mot brukares rÀttigheter.

Testikelcancer Àr den vanligaste cancerformen hos svenska mÀn i Äldrarna 25-40. Trots risk för metastaser överlever mer Àn 95%. Fysiska och psykosociala bieffekter försvÄrar dessa mÀns livssituation efter diagnosen. Syftet med denna studie var att belysa copingstratgier hos mÀn med testikelcancer. En litteraturstudie grundad pÄ kvalitativa och kvantitativa studier genomfördes.

Bakgrund: VÄrdrelaterade infektioner Àr en stor kostnad för sjukvÄrden och samhÀllet. Det Àr dock patienterna som drabbas vÀrst. FrÄgan har uppmÀrksammats lÀnge och endast smÄ förÀndring har skett i arbetet mot vÄrdrelaterade infektioner. Det finns bra underlag för att kunna utföra ett gott arbete kring att minska smitta och smittspridning ÀndÄ förblir antalet drabbade oförÀndrat. Sjuksköterskans roll Àr att ge god och sÀker vÄrd med hög kvalitet.

Sjukskrivningarna i Sverige har ökat drastiskt under det senaste decenniet, varför vi sÄg det som relevant att undersöka denna problematik. Syftet med studien var att kartlÀgga de psykosociala arbetsmiljöfaktorerna pÄ en produktionsavdelning med fokus pÄ vad som skapar hÀlsa och dÀrigenom ge företaget underlag för att kunna göra förbÀttringar. Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer, vilka genomfördes pÄ den nÀmnda avdelningen inom verkstadsindustrin. Resultaten visade att det rÄder ett öppet klimat pÄ företaget med en stark sammanhÄllning arbetskamraterna sinsemellan och en utprÀglad vi-kÀnsla inom arbetsgruppen, men att det krÀvs förÀndringar bÄde vad gÀller ledarskapet och arbetarnas möjligheter till delaktighet och pÄverkan av sin egen arbetssituation.

Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att undersöka beröringsytor mellan skolÀmnena svenska och bild och att lyfta fram aspekter av Àmnena som stÀrker och kompletterar varandra. Jag har utgÄtt ifrÄn tesen att man kan se pÄ svenskÀmnet som ett ?praktiskt-estetiskt? Àmne och bildÀmnet som ett kommunikativt sprÄkÀmne. Hur kan man utifrÄn det arbeta Àmnesintegrerat med Àmnena svenska och bild? Hur kan den undervisningen förstÄs i förhÄllande till estetiska lÀrprocesser? Sex lÀrare, tre svensklÀrare och tre bildlÀrare, intervjuas om deras tankar om dessa begrepp och aspekter av Àmnena och de fÄr berÀtta om hur de arbetar med dem i sin undervisning..

Uppsatsen handlar om hur förÀldrar talar om lÀrandet i förskolan. Syftet med vÄr studie Àr att förstÄ och tydliggöra hur förÀldrar talar om lÀrandet i förskolan samt vilka kunskaper och fÀrdigheter de lyfter fram som viktiga aspekter i barns lÀrande i förskolan. Vi har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar, hur talar förÀldrar om lÀrandet i förskolan? Vilka kunskaper/fÀrdigheter lyfter förÀldrar fram som viktiga aspekter i barns lÀrande i förskolan? PÄverkar förÀldrars habitus talet om lÀrandet i förskolan? Vi har intervjuat sex förÀldrar för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar. VÄr teoretiska ram utgörs av Bourdieus begrepp habitus och det sociala rummet.

En manifestation som Àgde rum i Göteborg 2012 visade att socialsekreterare i stor utstrÀckning sÀger upp sig frÄn arbetsplatsen, bland annat pÄ grund av en alltför hög arbetsbelastning. Syftet med denna studie var att i ljuset av detta undersöka socialsekreterares psykosociala arbetsmiljö och belysa riskerna med de tunga och i mÄnga fall motstridiga krav som socialsekreterare möter i sitt dagliga arbete. 261 socialsekreterare inom barn och unga, funktionshinder och ekonomiskt bistÄnd i Göteborgsregionen deltog i undersökningen, vilken var utformad som en kvantitativ tvÀrsnittstudie. Datainsamlingen gjordes med hjÀlp av en webbenkÀt som mÀtte socialsekreterarnas upplevelse av sin psykosociala arbetsmiljö samt graden av rollkonflikter och yrkesstolthet. Studien pÄvisade att var fjÀrde respondent under rÄdande förhÄllanden inte skulle vilja arbeta kvar pÄ sin arbetsplats om ett Är.

PÄ senare tid har det blivit alltmer vanligt för företag att agera i nÀtverk. Ett motiv till att samarbeta Àr att företag behöver resurser. Detta Àr speciellt pÄtagligt för smÄ och medelstora företag som ofta inte har tillrÀckliga interna resurser. Dock har det pÄvisats att nÀtverkssamarbeten ofta uppfattas som misslyckade, vilket kan ha sin förklaring i att beslutsfattare inte har tillrÀcklig kunskap om de positiva och negativa aspekter som samarbeten kan innebÀra. Viktiga aspekter dÄ det gÀller agerande i nÀtverk Àr teorier om kÀrnkompetenser, ordervinnare och kvalificerare samt transaktionskostnader.

UndernÀring hos Àldre personer kan ha flera orsaker. SÄvÀl fysiska, psykiska och psykosociala faktorer kan leda till undernÀring. Uppsatsen fokuserar pÄ undernÀring hos Àldre personer som bor i eget eller sÀrskilt boende. Syftet med uppsatsen Àr att belysa vilka orsaker som kan ligga bakom undernÀring hos Àldre mÀnniskor samt beskriva vilka ÄtgÀrder sjuksköterskan inom hemsjukvÄrden kan vidta för att motverka detta. Metoden som anvÀnts Àr litteraturöversikt.

Detta examensarbete Àr resultatet av arbetet under sista delen av min landskapsarkitektutbildning pÄ Alnarp, SLU. Arbetet riktar sig frÀmst till de med ett intresse för frÄgor som hÄllbar stadsbyggnad och stadsplanering. Arbetets grund ligger i en utvÀrdering av stadsdelen Bo01 i Malmö enligt ett certifieringssystem för hela stadsdelar ? BREEAM Communities. Som upptakt till detta görs en omvÀrldsanalys och introduktion av aktuella miljöfrÄgor, och dÄ i synnerhet sÄdana med relation till staden. Med hjÀlp av de bedömningsverktyg BREEAM Communities erbjuder görs en utvÀrdering av ett antal aspekter pÄ Bo01.

Den psykiska hÀlsan hos unga kvinnor har en orovÀckande utveckling. Psykisk hÀlsa Àr en subjektiv upplevelse oberoende av objektiva bedömningar. Den psykiska hÀlsans utvecklingbörjar under barndomen och pÄverkas av olika pÄfrestningar i livet. Ungdomstiden Àr en tid av förÀndring dÄ allt Àr instabilt.Hur personen klarar detta beror pÄ de förutsÀttningar individen fÄtt under uppvÀxten. Ibland kan psykosomatiska symptom vara första tecken pÄ psykisk ohÀlsa.

Den psykiska hÀlsan hos unga kvinnor har en orovÀckande utveckling. Psykisk hÀlsa Àr en subjektiv upplevelse oberoende av objektiva bedömningar. Den psykiska hÀlsans utveckling börjar under barndomen och pÄverkas av olika pÄfrestningar i livet. Ungdomstiden Àr en tid av förÀndring dÄ allt Àr instabilt. Hur personen klarar detta beror pÄ de förutsÀttningar individen fÄtt under uppvÀxten.

Genom att göra en undersökning försöker uppsatsen undersöka huruvida det gÄr att pÄverka aspekter som upplevd tidsperiod, upplevd miljö samt upplevd kÀnsla för en kort spelsekvens enbart genom att alternera musiken som Äterföljer denna. Det undersöks ocksÄ om Älder eller dator- och spelvana kan pÄverka hur en spelar uppfattar ett datorspel.Testpersonerna inkluderade i studien blev uppdelade i tvÄ grupper. Respektive grupp fick sedan spela spelsekvensen med olika musiklÀggning, och efter det svara pÄ frÄgor om deras upplevelser.Resultatet utav studien visar att man i viss mÄn kan pÄverka ovannÀmnda aspekter av en spelsekvens genom att enbart alternera musiken. Genom jÀmförelser med studier utav filmmusik görs ett antagande att dessa aspekter Àr betydligt lÀttare att pÄverka om musiken samspelar med övriga delar utav spelet. Kritiskt för hur vÀl spelaren uppfattar dessa förÀndringar Àr dennes vana utav spel och datorer.