Ett mindre område i norra Sverige är finskt förvaltningsområde. I de fem kommunerna som omfattas gäller utökade rättigheter att använda finska i kontakt med myndigheter, samt i förskola och äldrevård. Eftersom flertalet finsktalande i Sverige bor utanför det befintliga finska förvaltningsområdet gjordes en utredning för att se vilka konsekvenserna skulle bli av ett utökat finskt förvaltningsområde. Det skulle omfatta Mälardalen, där Eskilstuna är en av kommunerna med stor finsk befolkning.I en jämförande studie av hur Eskilstuna synliggör sin finsktalande befolkning och hur arbetsgivare ser på finska språket visade sig några intressanta skillnader. Eskilstuna kommun hade den enda helt finska hemsidan men samtliga undersökta kommuner hade mycket lite finsk närvaro på hemsidan.

The aim of this report has been to investigate the use of electricity energy before and after a conversion of foodservice. The ambition was also to highlight the food safety and the retention of nutrients in relation to the conversion. The methods being used were qualitative interviews, case studies, study visits and literature. The equipment and the use of energy was the same in 2008 as in 2011 for hot-holding of the tested component, sauce with ham. The chilled system used more than three times the energy and cost for one portion than one portion in the hot-hold system.

Genom en enkätundersökning studerades det vilka vanor elever i årskurs 9 i den kommunala skolan på Gotland har angående att äta lunch i Skolmatsalen eller välja att avstå den. 327 användbara enkäter samlades in. 87 % av dessa svarade att de åt skollunchen 3-5 dagar per vecka och delades in i grupp Ofta, medan 17 % angav att de åt skollunchen 0-2 dagar per vecka och delades in i gruppen Sällan.Mindre än hälften av alla tillfrågade niondeklassare åt lunch i Skolmatsalen 5 dagar i veckan. Det är mycket lägre siffra än andra svenska undersökningar från Stockholm, Göteborg och Arjeplog/Arvidsjaur som resultat jämförts mot.Andra undersökningar har visat att faktorer som miljö och lunchtider påverkar besöksfrekvensen i Skolmatsalen och det överrensstämmer med vad som framkommit i denna undersökning.Denna studie har också visat att det finns en skillnad i vad grupperna Sällan och Ofta anser om Skolmaten och den ligger i att gruppen Sällan tycker mycket sämre om maten. Det identifierades också signifikant skillnad i vad man tycker om miljön i matsalen.

Syftet med studien är att kartlägga vad som serveras, vad elever väljer för mat och huruvida riktlinjerna följs i en svensk respektive engelsk skola. Undersökningen gjordes i form av observationer på vad som serverades i matsalen och elevernas val av mat. Valet av mat observerades vid ett lunchtillfälle och med en klass på 20 elever. Forskning visar att vart femte barn i Sverige har tendenser till övervikt. Denna siffra är vart fjärde i England som också räknas till ett av de länder i Europa med högst andel överviktiga barn och ungdomar.Resultatet av undersökning visar att man i den svenska skolan serverar en mer hälsosam kost med ett stort utbud av grönsaker.

I denna uppsats undersöks elevinflytande ur ett elevperspektiv, detta för att öka lärares förståelse för hur elever upplever och ser på begreppet elevinflytande. Vi diskuterar också hur elevernas erfarenheter av begreppet elevinflytande ser ut samt vilka positiva respektive negativa tankar det finns hos eleverna kring begreppet. Den bild som framkommer i undersökningen jämförs sedan med tidigare forskning. Teoridelen baseras på begreppen intresse och makt. Undersökningen utgörs av enkäter gjorda i en årskurs 4, en årskurs 5 och en årskurs 6, samt en gruppintervju i varje årskurs.

Sverige är, tillsammans med Finland och Estland, unikt i att servera avgiftsfria skolmåltider till alla elever. I Sverige har gratis Skolmat serverats till elever i grundskolan sedan 1946, vilket gör att många av oss har en relation till skolmåltiden. Måltiden ska vara näringsriktig, men ska även fungera som ett pedagogiskt verktyg, och kallas därför för den pedagogiska måltiden. Syftet med studien har varit att undersöka på vilket sätt lärare och elever i grundskolans tidigare år kan tänkas uppfatta den s.k. pedagogiska måltiden.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur elever och lärare uppfattar sambandet mellan lunchsituationen och undervisningen samt vilka faktorer det är som påverkar elevernas lunchvanor. Undersökningen gjordes i form av elevenkäter och uppföljande intervjuer med lärare.Enkäterna besvarades av elever i mellanstadiet på två olika skolor i två olika kommuner.De flesta elever har en positiv inställning till Skolmaten och tycker att den är god. Dock svarar en del av eleverna att de inte alltid äter sig mätta under lunchen.  Eleverna tror att de skulle äta mer och oftare äta sig mätta om det fanns två olika rätter att välja mellan varje dag.Enligt lärarna kan de ibland märka skillnad på eleverna beroende på vad det är för mat som serveras till lunch. Är det något eleverna tycker om äter de mer och är piggare på eftermiddagarna är det något de inte tycker om äter de mindre och det kan leda till konflikter under eftermiddagarna. Lektionerna som påverkas mest under dagen är lektionen precis innan lunch då eleverna kan vara trötta och hungriga men även den sista lektionen på dagen. Lektionen precis efter lunch känner eleverna sig piggast. Miljön i matsalen inverkar också på hur elevernas lunchvanor ser ut, de svarar att de har tillräckligt med tid att äta på men kan bli stressade av att mycket folk kommer och går samt när kompisar sitter och väntar. .

Uppsatsens syfte är att undersöka vad eleverna vill vara med och påverka i skolan, vad eleverna har inflytande över och när det ges tillfälle för elevinflytande? Dessutom ville vi även få reda på hur eleverna känner för elevinflytandet i skolan. Vår teoridel bygger på John Dewey teori om socialiseringsuppdrag där pedagogen och elever förverkligar utbildningen tillsammans och förankrar den i elevens verklighet och på så sätt möjliggör individens fria utveckling. Vi har valt att använda oss ut av kvalitativa intervjuer som undersökningsmetod. Uppsatsen bygger på intervjuer med 16 elever i årskurs sex på en skola i en större stad i södra Sverige.

Vi äter allt för lite frukt, grönsaker och baljväxter samtidigt som konsumtionen av kött och charkprodukter ökat kraftigt de senaste decennierna. En större del vegetariska måltider bestående av mycket grönsaker och baljväxter skulle ha många positiva effekter på hälsan. Matens klimatpåverkan står för 25 % av de totala växthusgasutsläppen där kött är den största miljöboven, vilket även gör frågan aktuell ur ett globalt hållbarhetsperspektiv. Skolan utgören betydelsefull arena i det hälsopromotiva arbetet då matvanor läggs i tidig ålder. Syftet medexamensarbetet är att belysa faktorer som påverkar implementeringen av mer vegetariska luncher i grundskolan.

Syftet med studien var att identifiera inställningar till vegetarisk mat bland ungdomar. Genom studien vill vi även uppmärksamma hur elever ställer sig till att det serveras vegetarisk mat i skolan. Intresset väcktes efter att ha märkt problematik och stort motstånd kring vegetarisk mat i olika skolor efter våra verksamhetsförlagda utbildningar.För att kunna arbeta med Skolmaten ur ett hållbarhetsperspektiv med fokus på miljö och ekonomi behövs kunskap om vad ungdomar tycker om vegetarisk mat och även hur många dagar i veckan som de skulle kunna tänkas äta vegetarisk mat i skolan. Det kan vara av vinning för planering, inköp och miljömål vid arbete med skolmåltider.Vi använde oss av en kvantitativ metod i form av enkäter som delades ut till 120 gymnasieelever på en gymnasieskola i centrala Göteborg. Resultatet gällande inställningar visar att en majoritet av respondenterna är medvetna om vilken påverkan våra matval har på exempelvis miljön och djurens levnadsvillkor.

Idag så har Skolmaten i alla kommunala skolor enligt lag krav på att den ska vara näringsriktig och kostnadsfri för eleverna. Skolmåltidsverksamheten har utvecklats mycket sedan den utformades. Någonting som är ett förekommande moment i dagens skola är pedagogisk måltid. För ett bra utövande av den pedagogiska måltiden är det relevant att pedagogerna följer riktlinjer som Livsmedelsverket har tagit fram men även som kommuner i många fall vidare utformar. För att undersöka den pedagogiska måltiden har många tidigare studier valt att sätta pedagogerna i fokus.

Elofsson, Sofie och Lundgren Persson, Maria (2009). Elever och Skolmaten. [Students and the school lunch] Lärarutbildningen Malmö högskola. Syftet med vårt examensarbete är att diskutera elevernas lunchvanor i skolan och deras lärande ur ett elevperspektiv och även ur ett lärarperspektiv. Detta görs genom att ställa frågor i form av enkäter samt genom observation. Vi studerar hur lärarna och eleverna själva ser på och upplever matsituationen i skolan och om de anser att kostintaget kan påverka lärandet hos eleverna.

I Sverige serveras sedan 1946 gratis Skolmat till alla elever på grundskolan, och från 2011 är det lag på att Skolmaten som serveras även ska vara näringsriktig. Skolmåltiderna ses som ett lärtillfälle och kallas pedagogisk måltid. Studiens syfte var att belysa hur lärare och annan pedagogisk personal som arbetar på högstadieskolor och äter lunch tillsammans med eleverna utnyttjar måltiden som ett pedagogiskt verktyg. Kvalitativ studie i form av ett frågeformulär med öppna svarsalternativ användes. Inslag av kvantitativa metoder finns i studien utifrån informanternas bakgrundsfakta.

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett växande folkhälsoproblem i Sverige. Från 1980 till 2010 ökade andelen personer med övervikt eller fetma från 30.7 procent till 46.6 procent. I dagsläget har 15-20 procent av barnen i Sverige övervikt och tre till fem procent fetma. Det senare är förenat med låg livskvalitet. Övervikt och fetma är också riskfaktorer för ett flertal allvarliga sjukdomar som till exempel diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och belastningsproblem i rörelseapparaten, vilket i sin tur leder till höga kostnader för samhället.

Måltiden är viktig för äldreomsorgens brukare. Undersökningar visar att måltidens näringssammansättning prioriteras i högre grad än att brukaren ska få sina önskemål kring måltidsutformningen uppfyllda. Vårdpersonalens önskemål prioriteras högre än brukarens. I särskilt boende har brukare en begränsad och i vissa fall obefintlig möjlighet att påverka sina egna måltider. Brukare inom äldreomsorgen vill, enligt flera undersökningar, kunna påverka sin måltidsmiljö och välja mellan olika rätter.