En kvalitativ studie med utgångspunkt i den ohälsa som är dokumenterad bland hbt-ungdomar där skolan pekas ut som en betydande arena. Syftet var att undersöka hur gymnasieskolor i förhållande till för skolan rådande styrdokument valde att konkretisera det förebyggande arbetet med värdegrundsfrågor kopplade till sexualitet och könsidentitet/-uttryck samt undersöka Skolkuratorers attityder, normer och upplevelser i förhållande till detta arbete. Empirin bestod av en fokusgruppsintervju med Skolkuratorer samt en litteraturstudie med grund i ett urval av likabehandlingsplaner. Slutsatser blev att heteronormativitet präglar Skolkuratorers arbete med dessa frågor och att det förebyggande arbetet ej upplevs prioriterat. Avseende transpersoner aktualiseras detta i relation till att diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet och uttryck ej hade ett omfattande skydd av diskrimineringslagen.

Syftet med studien är att förstå hur Skolkuratorerna skapar sin yrkesroll utifrån sina erfarenheter. Studien är en kvalitativ intervjustudie med en fenomenlogisk ansats.I resultatet framgår det att Skolkuratorerna värdesätter det enskilda samtalet med eleven. Samverkan på olika nivåer i samhället och kunskap om hur samhället fungerar beskrivs av Skolkuratorerna som viktiga i arbetet med elever och föräldrar. Samarbetet i skolans arbetsgrupper har enligt Skolkuratorerna en avgörande betydelse för handlingsutrymmet med eleverna.Det förebyggande arbetet med eleverna är enligt Skolkuratorerna viktigt. Att använda hjälpmedel som till exempel en trollstav kan hjälpa till i det förbyggande arbetet med elever.

The aim of this essay was to describe how school social workers can help and support students with parents who abuse alcohol or other drugs. We wanted to see how school social workers room for action is presented and how it affects their work with students living with parents who are abusing. We used a qualitative method to elucidate how school social workers handle this issue in a more profound way. By conducting semistructured interviews with six school social workers in one province in southern Sweden we gained exhaustive and detailed answers. In the analysis we used street level bureaucracy and theory of recognition.

The purpose of this study was to examine the school counsellors and social service workers experience of how the child psychiatry manage their authority in the collaboration concerning children with mental health problems. The study was conducted using qualitative interviews with school counsellors, social service workers and one former employee of the Swedish child psychiatric care. Our results are divided into two themes: Collaboration and distribution of responsibility and Children who fall between the cracks. Examples of groups of children who according to our study are at risk of falling between the cracks are those who apart from mental issues have substance abuse issues or social issues, those whose parents are in a child custody dispute, children who are acting out and children with self-harm issues. The study also reveals that it's easier for children whose parents are active and knowledgeable to get help from the child psychiatric care and that it's a requirement for both parents and children to be highly motivated.There are established social hierarchs between agencies who partake in collaboration regarding children with mental illness.

Sweden has an obligation to report child abuse suspicions to Social Services. According to Socialtjänstlagen (swedish constitution) 1 § Chapter 14, all employees in agencies affecting children, such as schools, have a responsibility to report their suspicions. Research shows that many abuses are not reported. The consequence of this is that Social Services does not hear about all cases of abused and harmed children. One profession where reporting is mandated is school counselors.

The aim of this study was to increase our understanding of how secondary schools handle the different forms of bullying in different arenas. The questions we were asking us was how schools work to prevent and treat against bullying based on plans of action, how the schools are responsible in the bullying issues and how the schools and welfare officers have taken account of sex linkage in bullying issues. Our study is based on the result from seven qualitative semi- structured interviews with secondary school welfare officers in Sweden.  The study results show that traditional form of bullying takes place through verbal assault, physical violence, ostracism and glances. Welfare officers coincide that there are gender differences in the approach of bullying.

Vårt syfte är att undersöka motivet till att en socialarbetare väljer att ta med hästen som del i sitt arbete. Detta försökte vi finna svar på genom intervjuer med sex stycken utövare av hästunderstött socialt arbete (HUSA). Vår tanke var att försöka förstå varför man väljer att tillföra hästen i ett redan komplext område. Det vi ville få reda på var vilka faktorer som är avgörande för valet att arbeta med häst? Vilka kunskaper ligger till grund för valet att arbeta med HUSA? Och Påverkar tidigare erfarenheter valet att börja arbeta med HUSA? Vårt datamaterial vi fått ut av de semi-strukturerade intervjuerna har vi sedan tolkat utifrån den tidigare forskningen men också genom perspektiv som beskriver komplexiteten i socialt arbete, kunskap och kunskapsformer men också evidensbaserad praktik.

The purpose of this essay was to examine six high school welfare officers' experiences and work with students suffering from social phobia and discuss the welfare officers' view on social phobia from a psychiatric, cognitive and a knowledge theory. The study consists of qualitative interviews with welfare officers from several different high schools and attempts to answer the following questions: What previous experiences do welfare officers have of students with social phobia? How do welfare officers become aware of students with symptoms of social phobia and bring forth their problems? How do welfare officers describe their social work with students suffering from social phobia?The welfare officers' experiences of students with social phobia varied but turned out to be less salient than the amount of research in the area would suggest. The theoretical knowledge also varied, as did the acquiring and use of theory. These findings were then analysed on the basis of Rosmari Eliassons thoughts on knowledge, leading to the conclusion that the interviewed welfare officers do not construct their work on praxis-knowledge.

Syftet med uppsatsen är att analysera vilka faktorer Skolkuratorerna anser påverka ungdomars psykiska ohälsa. Vår ambitition är att visa på faktorer som kan tänkas ha påverkande betydelse för ungdomars psykiska ohälsa utifrån deras förändrande livsvillkor och möjligheter. Vi anser att deras position i skolan och den dagliga kontakt som de har med elever utgör en viktig del i att få ökad kunskap om problematiken ifråga. Följande frågeställningar kommer behandlas i uppsatsen.? Vilka är de centrala samhällsfaktorer som påverkar ungdomars psykiska ohälsa?? Vilka effekter har dessa på ungdomars livsvillkor och deras möjligheter att bli vuxna?Datainsamlingen har skett genom kvalitativa, strukturerade djupintervjuer med sex stycken Skolkuratorer på fem gymnasieskolor i en större och en mindre stad i mellan Sverige.

As a school welfare officer you are often alone of having your perspective and must struggle to preserve that perspective. At the same time, there are very little defined what role a social worker should have in a school. This makes it nessesary to form and develop your role of profession independently. According to the Swedish school law, the schools are not required to employ a welfare officer. This makes the school welfare officer inferior to the other branches of occupation in school.

Undersökningen behandlar slavleken samt boss och flygareföreteelsen och undersöker endast pojkar på högstadiet. Det är två olika fenomen som verkar på skolor, där den första betraktas vara en lek och den andra som en allvarligt strukturerad brottslig verksamhet. Undersökningen redogör för vad slavleken är och vad det medför för de inblandade samt vad boss och flygareföreteelsen innebär och vilka faror det kan leda till för de inblandade. Sedan redogörs en möjlig koppling mellan de nämnda företeelserna och en inkörsport till kriminalitet. Avslutningsvis presenteras polisens och en högstadieskolas åtgärder mot de två nämnda företeelserna.Slavleken inleds med ett kortspel för att avgöra rollerna kung och slav, där sedan kungen får befalla slaven att utföra uppdrag åt honom.

AbstractSverige ligger i topp bland EU-länderna när det gäller ungdomar med psykosomatiska besvär. Detta medför frågan om vilka stödinsatser som finns tillgängliga för eleverna i den svenska skolan, samt hur Skolkuratorerna arbetar med frågor som psykisk ohälsa och stressrelaterade problem. Skolkuratorns fokus är inställt på ett socialt arbete med individ, grupp och organisation, och förutsättningarna för Skolkuratorns arbetsuppgifter är beroende av skollagen, som reglerar skolans verksamhet. Syftet med denna studie är att söka kunskap och förståelse för hur Skolkuratorer arbetar med högstadieelevers psykiska hälsa i skolorganisationen. Vi har även som målsättning att finna lösningsförslag på den problematik som studien finner inom det specificerade området.I den nya skollagen, som börjar gälla från och med 1 juli, 2011, står det att det ska finnas "tillgång" till en elevhälsa för eleverna, vilket även innefattar bland annat Skolkuratorer.

Vårt syfte med studien var att belysa Skolkuratorernas, på låg ? och mellanstadie-nivå, upplevelse av anmälningsskyldigheten enligt SoL 14:1§. Syftet var även att belysa Skolkuratorernas erfarenheter, liksom upplevelser av hinder och möjlighet-er i kontakten med föräldrarna till det barn som misstänks fara illa. Vidare var vårt syfte att undersöka om och i så fall hur Skolkuratorerna kommunicerar sin oro till föräldrarna. Vi använde oss av ett målinriktat urval, eftersom vi var intresserade av en särskild målgrupp.