Syftet med min studie är att genom att studera frånvarostatistik, betygstatistik, nationella prov åk 5 och intervju med elever och skolpersonal försöka hitta ett mönster i orsakerna till Skolk samt metoder för att motverka Skolk..

Syftet med min studie är att beskriva och förstå ungdomars perspektiv på Skolk i relation till skolan som social kontext. Under hösten 2008 har Sveriges utbildningsminister ett förslag till att stoppa Skolket då man anser att den svenska skolan är i kris på grund av Skolk och sena ankomster. Enligt tidigare forskning kan Skolk kopplas till riskbeteenden som droganvändning och brottslighet. Utgångspunkten i denna studie är att skolan är mer än en plats där läroplaner bedrivs, det är också en plats för ungdomarnas socialisationsprocesser. I studien har jag undersökt hur ungdomar ser på Skolk och om skolan som social interaktionsarena har någon betydelse för deras beteenden.

Syftet med min studie är att genom att studera frånvarostatistik, betygstatistik, nationella prov åk 5 och intervju med elever och skolpersonal försöka hitta ett mönster i orsakerna till Skolk samt metoder för att motverka Skolk..

Uppsatsen problematiserar elever i grundskolans år 9 och gymnasieelevers individuella handlande, när det gäller att Skolka, i relation till den pedagogiska verksamheten. Vilka anledningar att Skolka uppger eleverna? Vad anser de om skolans åtgärder mot Skolk? Syftet med arbetet är att belysa och öka förståelsen för elevers olika anledningar att Skolka och deras åsikter om skolpolitikens dominerande åtgärder mot Skolk. Tjugo elever har intervjuats och deras åsikter har kategoriserats och teoretiskt benämnts enligt en metod inspirerad av grundad teori. Resultatet visar att en majoritet av eleverna Skolkar på grund av att de flyr obehagliga situationer som uppstår i skolan och att skolan behöver öka sin relationskompetens och organisationskompetens för att eleverna ska Skolka i mindre utsträckning, nå bättre resultat och må bättre.

SammanfattningJag vill med min studie ta reda på om indraget studiebidrag ger avsedd effekt i form av minskat Skolk. Jag vill också veta elevernas syn på hur indraget studiebidrag påverkar deras Skolkande, och, bortsett från studiebidragets inflytande på Skolk och närvaro, om det finns andra orsaker i skolan till att elever i vissa situationer väljer att inte Skolka. Utifrån detta syfte har jag formulerat följande frågeställningar: Har skärpningen av tolkningen av CSN,s frånvaroregler (CSN 2012), som trädde i kraft årsskiftet 2011/12, haft avsedd effekt på ogiltig frånvaro? Vilken effekt anser eleverna att indraget studiebidrag har på Skolk? Vilka faktorer inom skolan gör att Skolkande elever väljer att inte Skolka, och vad motiverar dessa elever till att närvara? Studien bygger på en kvalitativ forskningsansats, med sex intervjuer som grund och ett utdrag ur skolans närvarorapporteringssystem. I resultatet framkom att eleverna Skolkar av flera olika orsaker, där trötthet och brist på motivation framträder tydligt.

Skolk innebär olovlig frånvaro från skolan och det finns undersökningar som visar på att Skolk är ett uttryck för ungdomens en i hög grad riskfylld livssituation där misslyckandet med skolan ofta leder till missbruk och kriminalitet. Det har visat sig att bland Skolkarna finns både kriminalitet, droger, tobak, ungdomskriminalitet och andra problem överrepresenterat jämfört med icke Skolkande elever. Det finns olika svar på var Skolk beror på enligt vad som framkommer vid undersökningar bland elever, men den vanligaste orsaken är att bland eleverna som Skolkade är det vanligt med bristande tillsyn från föräldrarna och missbruk hos föräldrarna, så kallade familjerelaterade faktorer. När det gäller skolrelaterade faktorer till Skolk är bristen på uppmuntran att närvara i skolan en faktor som påverkar och andra förklaringar är missnöje med skolpersonal, lektioner och attityder hos personal och andra elever. Syftet med detta examensarbete är att utifrån kvalitativa intervjuer med rektor, lärare och personal inom elevhälsan undersöka hur Skolkproblematik hanteras och vilka tankar som finns kring Skolk.

LinnéuniversitetetInstitutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap  Arbetets art: Examensarbete, 15 hp                                     LärarprogrammetTitel: Skolk på gymnasienivå ? varför då?                                                                Författare: Annika Jörbrink-Svensson        Handledare: Yvonne Berneke                     ABSTRAKT Skolverket (2009) har de senaste åren uppmärksammat den stora ogiltiga frånvaron i skolan. Efter att ha arbetat som lärare i snart femton år inom yrkesförberedande program på gymnasieskolan har jag märkt att tendensen av Skolk bland eleverna har ökat. Jag har länge ställt mig frågan vad orsakerna är till att eleverna stannar hemma från lektioner, eller bara driver omkring i korridorerna istället för att delta i undervisningen? Syftet med den här studien är att i kvalitativa intervjuer ta reda på varför elever Skolkar från en frivillig skolform.

Vårt syfte med den här studien är att undersöka varför gymnasieelever Skolkar, och se hur man kan förstå detta utifrån de socialpsykologiska begreppen attityder, socialisation och roller. Studien är kvalitativ och omfattar tre fokusgrupper med sammanlagt 21 ungdomar som går på Angeredsgymnasiets estetiska program. Vi utgår från elevernas egna berättelser i vårt resultat. De tre huvudsakliga frågeställningarna som studien grundas på är: Hur påverkas ungdomarnas Skolk av deras syn på gymnasiet? Vilken roll spelar människorna i elevernas omgivning för deras Skolk? Vilken betydelse har elevernas syn på Skolk för deras frånvaro?Resultatet av vår studie visar att ungdomarna har en positiv attityd till gymnasiet och de anser att det är viktigt för deras framtid.

Syftet med studien är att undersöka i vilken omfattning gymnasieelevers Skolk är ett uttryck på brister inom skolans verksamhet. Utifrån syftet har två frågeställningar framkommit: Hur påverkar skolan som institution frekvensen av Skolk? Vilket förändringsarbete bör ske inom skolan för att minska frekvensen av Skolk? De perspektiv studien utgår ifrån är, kontextuellt samt ungdomskulturellt. Rapporten bygger på fem utförda fokusgruppsintervjuer med elever från årskurs två och tre på gymnasiet, samt sex enskilda semistrukturerade intervjuer med skolledning, elevhälsa och lärare. Materialet har bearbetats genom noggrann avlyssning av ljudinspelningar, med fokus på att finna likheter och olikheter i det empiriska materialet.

Syftet med detta arbete har varit att belysa kriminellas syn på den egna skoltiden. Genom intervjuer har jag velat få fram vad de intagna själva säger om sin skoltid för att kunna se vilka faktorer i skolan som kan ha påverkat den framtida, kriminella banan. Intervjuer har gjorts där fyra intagna själva har svarat på frågor om den egna skoltiden. Litteraturstudier och forskningsrapporter har använts för att jag ska kunna finna gemensamma påverkansfaktorer. Resultatet visar att Skolk är en av de faktorer som finns med i många kriminellas bakgrund.

Romer är oftast överrepresenterade när det gäller Skolk. Syftet med den här fallstudien är att bidraga med kunskap om hur skolan kan arbeta för att minimera Skolket, vilket i sin tur resulterar i att de romska barnen kommer närmre målen i de olika skolämnena. Fyra frågor ställdes: Hur upplever romerna Skolket? Hur vill romerna att skolan ska arbeta för att de inte ska Skolka? Hur ser skolans pedagoger på Skolkproblemet? På vilket sätt anser skolans pedagoger de bör arbeta för att minimera Skolket? Som metod använde jag kvalitativa intervjuer samt enkäter, men även noggrann genomgång av skolverkets rapporter samt litteraturstudier. Fallstudien visar att skolan bör arbeta utifrån tre åtgärder.

Examensarbetet är en kvalitativ studie i form av intervjuer med erkänt duktiga tränare. Studien har på ett induktivt sätt undersökt hur dessa tränare praktiserar för att upprätthålla en positiv motivation hos sina aktiva. Resultatet visade att fyra av fem tränare är uppgiftsorienterade vilket innebär att de fokuserar på individens individuella framsteg, istället för på resultatet. Detta tillvägagångssätt bidrar till en högre inre motivation hos de aktiva, vilket forskning vidare har visat leder till att de aktiva fortsätter idrotta längre upp i åldern. Samtliga tränare arbetade med individuella samtal och påpekar att detta är ett viktigt instrument för att få aktiva att komma över förluster och bibehålla en positiv motivation.

Vad innebär det att tillhöra en subkultur och har det någon påverkan på ungdomars attityder idag? Är det lika utpräglat som under 70-talet när punken var som störst och man visade sin tillhörighet genom klädsel och en viss musiksmak? Eller har mainstreamkulturen tagit över genom olika medier som TV, film och internet? Studiens syfte är att undersöka om attityd till skolan kan härledas till subkultur. Frågeställningen är följande: Går det att härleda elevers attityd till skolan till deras subkultur? I hur stor utsträckning förekommer subkulturer idag? Finns det ett samband mellan subkultur och geografiskt/sociokulturellt område? Som metod valde vi att göra en enkätundersökning genom ett bekvämlighetsurval. Studien omfattade ungdomar som gick sitt första år på gymnasiet. 171 ungdomar besvarade enkäten i fyra skilda områden i stockholmsregionen. Vi analyserade materialet med hjälp av regressionsanalys och frekvenstabeller.

Utifrån OECDs analys av PISA (2012) är svenska elever bäst i Norden på att Skolka.Syftet med min studie är att belysa hur elever och föräldrar i en årskurs 6 upplever skolans arbete med att främja skolnärvaro och identifiera faktorer som kan främja skolors arbete med elevers närvaro. Mina frågeställningar är följande.Hur upplever föräldrar och elever skolans rutiner vid ogiltig frånvaro?Hur anser föräldrar och elever att rutinerna fungerar?Vad motiverar eleverna att gå till skolan?Vad tror eleverna är orsaker till Skolk?Vad anser eleverna att skolan kan göra för att öka skolnärvaron?För att få svar på frågorna valde jag att intervjua 5 elever i årskurs 6 och föräldrarna fick besvara en enkät.Resultatet av intervjuerna visade att eleverna tyckte att lektionernas innehåll och utformning bidrog till huruvida det var roligt att gå till skolan eller inte. Eleverna kände till skolans rutiner vid ogiltig frånvaro och sen ankomst. Skolan kontaktade elevernas föräldrar samma dag om eleverna var frånvarande utan giltiga skäl och den sena ankomsten rapporterades in i skolans plattform.

I denna kvalitativa studie undersöker vi vad som ligger till grund för elevers olovliga frånvaro på ett gymnasium i Västerås utifrån elevperspektiv. Delvis i denna studie undersöker vi sen ankomst och vad det får för konsekvenser för studiemiljön i klassrummet. I den tidigare forskningen tar vi upp de två huvudteman om olovlig frånvaro/Skolk, Skolk på grund av skolans brister samt Skolk på grund av kriminell livsstil. Dessutom tar vi upp de riskfaktorer som den tidigare forskningen tar upp kring elevers riskbeteenden och elevernas vanligaste förklaringar som anges som skäl till olovlig frånvaro. Den metod vi använts oss av är Grundad teori (GT) där vi valt Glasers sätt att arbeta på.