Denna uppsats tar sin utgångspunkt i ungdomars identitetsarbete i konsumtionssamhället och hur detta identitetsarbete påverkas av massmedier med fokus på reklambilder och tv program.Massmedier är framträdande till största del under ungdomars fritid. Dessutom fokuserar reklam på att framhäva livsstilar och identiteter som kan sammanbindas med fritidens värden.Mina problem kretsar omkring hur konsumtionssamhället idag utnyttjar och påverkar ungdomars identitetsarbete och livsstilssökande för att sälja sina produkter. Utifrån denna ansats undersöker jag också hur detta kan leda till en kolonisation av den fria tiden. Syftet är å ena sidan att genom reklambilder och tv-program undersöka hur ungdomars livsstilsval, identitetsarbete och självförverkligande utnyttjas av konsumtionssamhället. Å andra sidan för jag en diskussion omkring hur detta utnyttjande skulle kunna tänkas leda till att ungdomar i det moderna samhället får allt svårare för att göra autentiska erfarenheter.De teoretiska utgångspunkterna är tagna ur diskussioner av främst Jürgen Habermas och Thomas Ziehe.

På Bravikens pappersbruk tillämpas idag ej skiftgående underhåll, istället används en underhållsjour som kallas ut vid problem. T.ex. om en motor havererat. I dagsläget sker en del av denna registrering på papper, vilket medför att hanteringen blir tidsödande och ineffektiv. I det här examensarbetet har vi utvecklat ett program som ska underlätta för vakten att registrera dessa jourtillfällen.Programspråket Java valdes för att utveckla programmet eftersom det går att skriva applikationer som är direkt körbara från en webbläsare ? sk.

Studiens syfte var att undersöka hur danselever vid en spetsutbildning och ett nationellt estetisk program på gymnasieskolan upplever att delaktighet, prestationskrav och betyg påverkar deras stress och välmående.Studien gjordes på två gymnasieskolor i två mindre städer i Sverige. En av skolorna hade en spetsutbildning, den andra skolan hade ett nationellt estetiskt program. Enkäterna delades ut till totalt fyra klasser, två på varje skola och sammanlagt 19 elever. Den teoretiska utgångspunkten i studien har varit hermeneutiken. Med hjälp av den hermeneutiska analysmodellen har vi tolkat och bildat oss en förståelse för svaren som enkäterna gett oss.Resultatet visade att dansen hade en stor betydelse för eleverna vilket innebar att dansutövandet var viktigare än betygsättningen.

Att det finns män som slår och kränker sina kvinnor som de lever ihop med är ett faktum. Denna handling känns främmande för de allra flesta i vårt samhälle. Men det finns män som inte vet hur de skall hantera sin ilska och frustration som de bär på. I situationer där de flesta av oss hade knutit handen i fickan och gått därifrån så väljer istället dessa män att ta till våld. Men det finns hjälp att få för dessa män.

I dagens gymnasieskola finns det programmål som signalerar att det finns en särskild tanke bakom varje program. Denna tanke ska genomsyra programmets samtliga kursen för att eleverna ska uppleva sin utbildning som en helhet. Om skolan lyckas skapa denna helhet så ökar elevernas motivation och därigenom deras kunskap. Samtliga elever läser ett program, men hur blir det för de elever som läser på ett idrottsgymnasium? Genomsyras deras utbildning förutom av programmålen också av idrott? Vi har undersökt detta genom att observera och intervjua historielärare som undervisar idrottselever.

The aim of this study is to examine physical education teachers? and students? views on the thesis and its part in the physical teacher education program at The Swedish School of Sport and Health Sciences.Does the view on the thesis differ between techers/students and the program with its curriculum and other policy documents?What does students/teachers value in a thesis?Does teachers/students have a mutual habitus concerning the thesis in the form of essay writing and how is this expressed?The study is based on a qualitative survey in which the respondents mainly answered open-ended questions with written answers. These answers have been categorized and analyzed with the aims of the study and the previous research in mind. The views on the purpose of the thesis differ, both within the group teachers/students and to a certain degree in relation to policy documents. The value of the thesis differs within the group.

The essay examines managers reflection after attending a leader development program. When examining their thoughts the author starts out from the assumption that leader development programs with reflecting elements can create reflection on management/leadership and the organisations management behaviour. The examination is done whit help of a case study on a company in the paint industry. To test the assumption the author uses a combination of questioners and interviews on eight managers who has finished a leader development program. The result is analysed by bringing forward the managers general assumptions an by finding relations between opinions on needs, existing norms and preferred management/leadership.

The purpose of this study is to investigate whether the employability of newly graduated social workers is affected by the Supervised Practical Work Experience performed during the educational program. Four main questions were developed in order to establish an educated and concise theory: Does the newly graduated social worker?s choice of a specific Supervised Practical Work Experience affect their employability? Does the structure of the Supervised Practical Work Experience affect newly graduated social worker?s employability? What specific skills do employers within social work consider important for their organization? Is there a difference in how the representatives of various organizations within social work answer the aforementioned questions? The study was conducted through six qualitative semi-structured interviews. The people being interviewed work either as employers or recruiters in organizations from different areas within social work. Theories concerning organization and symbolic interactions were used during the analysis of the results.

Syftet med föreliggande studie är att utforska vad några sångelever på estetiskt program på gymnasiet anser motiverar dem under sånglektionerna. Metoden som använts är kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer. Fyra gymnasieelever vid det estetiska programmet har intervjuats om deras motivation relaterat till de sånglektioner de får på respektive skola. Det teoretiska perspektivet som studien baseras på är ett motivationspsykologiskt perspektiv. I resultatet presenteras temat Att känna sig ?bra? som summerar informanternas berättelser om den ökade motivation de upplever då de känner sig bra på att sjunga.

AbstractPurpose / Aim: The purpose of this study is to find out why people look at K-1. I wanted to investigate what it was about looking at televised martial arts, specifically K-1, that attracts peoples attention and interest, and what it needs it satisfies within the viewer.Material / Method: This study consists of three separate parts, where I investigate and analyse the producer side of K-1, the receiver side, and the program in itself as a media text. For the producer part I performed interviews with the chairman of K-1 Sweden, the production manager at Eurosport Sweden and the Eurosport K-1 commentator. As for the receivers I interviewed six people who watch K-1 more or less regularly, in order to find out why the watch the show and what it gives them. The program text analysis I performed on two K-1 programs from Eurosport, and I based it on previous studies done of similar and other kinds of programs.

The purpose of this study was to examine the impact of the parent training The Incredible Years in clinical settings. The study included 33 families in clinical practice. There were two parts to the study; a main part with a before and after measurement, and a follow-up study on 12 children one year later. On baseline the children (3-9 years) as a group were on the borderline clinical range, (M = 61.8), with 70 % of the children in the borderline or clinical range. The childrens emotional and behavioral problems were measured with Child Behavior Checklist (CBCL).

Thanks to preschool Bamse and the entire literature I have related to in my degree work I have both got an explanation for my question at issue, and a clearer insight for my main question "The treating of bilingual children after acclimatization". I have within the investigation chosen to study on the basis of the educationalists perspective on bilingual way of working. My question at issue on this investigation has been to see how a regular day of language development looks and how the group of children developed the Swedish language.The purpose with my degree work was to be able to get an insight in the educationalists way of working and methods and also to see how the educationalists treats bilingually individuals after the acclimatization. I have when it concerns choice of method and material collections assumed from a qualitative investigation and gathered the material with help from participation notices and interviews.Down here I will sum up the investigation in poles and describe the aspect the informants have pointed out under the interviews.Bilingually children?s develop the Swedish language with the educationalists by:Converse and communicate with the childName word and objectsUsing the body language at conversationsBuilding security in the group of childrenIntegrate the playing to a language development in the regular dayConfirm the child?s meaning at different connectionsCreate a god relation with the individualTake part of the mother tongue in the program to name single wordsGiving the individual the opportunity to express their thoughts freelyPlace the child at the center of attention among the group of childrenTake part of the parents experience with the mother tongueGiving space to create own imagination with the playing for the individualHave the language as an approachEven the theories mediate that the educationalists shall promote the work with bilingual children so that they control the purpose and see the meaning of activity.

During the milling of Sandvik Coromant?s world leading Drill with replaceable inserts,the CoroDrill880©, burrs appear around the milled surfaces. The burrs are removedusing different methods, one of which is deburring with special brushing machines thatare integrated into milling cells. The machines of the type Sinjet, use a Siemensguidance system. The deburring results are not satisfying and manual deburring isrequired afterwards.

In this degree project a study of the importance of a graphic identity to companies has been done. A questionnaire among small companies in Dalarna has beenmade. From this, three sets of graphic profile-program have been formed andthese are suitable for new companies. Finally a practical application has been made on Greenfield in Mora, a graphic profile has been designed.To cause an identity is to prove that someone or something exists by individualizingand distinguish. Every individual or company has its qualities or charasteristics.The way to a desirable identity is going by a corporate identity-program that containsthe companies strategies, people, products, buildings, trademarks, graphic design.

Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka hur musik och drama integreras i svenskundervisningen, inriktat mot de tidigare skolåren. Vi som gjort arbetet har läst olika program i vår respektive utbildning där den ena av oss läst Svenska i ett mångkulturellt samhälle vilken varit mer teoretiskt inriktad medan den andra läst kultur, media och estetiska uttrycksformer som haft en mer praktisk inriktning. På detta sätt har vi upplevt undervisningen olika baserat på den utbildning vi fått i vårt respektive program. Detta har medfört att vi försökt att komplettera varandras sätt att uppfatta och utveckla undervisningen så att det blir en bra, rolig och utvecklande mix av teori och praktik. Utgångspunkt i vår studie har varit styr- och måldokument för grundskolan och svenskämnet och som stomme för den teoretiska delen har vi främst använt oss av begreppen radikal och modest estetik, samt funktionaliserat och formaliserat lärande.