Mitt intresse för PBL (problembaserat lärande) som arbetsform, och hur Skolbarn i de tidiga åldrarna kan utvecklas med hjälp av detta sätt att arbeta har inspirerat mig att i mitt examensarbete skriva om detta. Jag ville också ta reda på ifall elever i de tidigare skolåren, och i detta fallet elever i årskurs 1, kunde arbeta problembaserat där moment ingår såsom ansvar för det egna kunskaps-inhämtandet, träning att arbeta i grupp samt medinflytande. Det PBL-arbete som beskrivs och presenteras i uppsatsen har genomförts med elever i årskurs 1 på en skola i Lund under vårterminen 2003. Jag vill poängtera och betona att det är lärandeformen som sådan samt eleverna som studeras i examensarbetet, inte mitt sätt att leda eller styra arbetet. Resultatet av undersökningen visar att elever i årskurs 1 på ett alldeles utmärkt sätt klarar av att genomföra och sedan redovisa ett PBL-arbete. Vad som däremot framkommit under studien bl a genom intervjuer med olika grundskollärare, och som är beklagligt speciellt med tanke på att PBL inte är något nytt fenomen utan har en över trettio år lång historia, är att problembaserat lärande nästan inte alls förekommer i årskurserna 1 till 3.

Barn som insjuknar i en onkologisk sjukdom och som genomgår en medicinsk och kirurgisk behandling vistas oftast flera månader och år på sjukhus. När behandlingen är avslutad fortsätter sjukvårdens uppföljning under flera års tid för att utvärdera biverkningar, seneffekter samt för att kontrollera barnets fortsatta utveckling och tillväxt. Under denna tid är barnet oftast tillbaka i skolan och försöker leva ett så normalt liv som möjligt. Syftet med denna studie var att undersöka unga vuxnas, som överlevt akut lymfatisk leukemi (ALL), upplevelser av stöd under och efter sin sjukdomstid av hälso-och sjukvården. Data insamlades från en rikstäckande kohort av patienter som behandlats för ALL i Sverige mellan 1985?1997 (n=416).

Oro, ångest och depression är ett allt vanligare och återkommande problem hos många Skolbarn. Syftet med denna studie var att undersöka hur KBT-baserad gruppbehandling i skolmiljö kan påverka barns upplevda oro, ångest och depression. Självskattningsformulären PSWQ-C (oro), MASC (ångest) och CDI-S (depression) användes som mätinstrument. Behandlingen omfattade barn i årskurs 3 vilka delades in två behandlingsomgångar och randomiserades till metoden Tillämpad Avslappning respektive metoden Medveten Närvaro. De frågeställningar som undersöktes var; fanns någon behandlingseffekt och/eller vidmakthållandeffekt; fanns någon skillnad mellan de två behandlingsmetoderna; fanns någon skillnad mellan de två behandlingsomgångarna? Skillnader mellan de två behandlarna och skillnader mellan hur pojkar och flickor svarade på behandling undersöktes även.

In a school for children from 6-9 years in a small town in the southeast of Sweden, is areading activity program in progress since 8 years. The original purpose of this program wasto enhance the student?s reading interest. All of the students read at least one book a week andthen they review the book in front of the class.The purpose of the present study was to examine vocabulary, word retrieving, narrative skillsand grammatical abilities in children in this school. The objectives were to investigate if thechosen language abilities in these children were different compared to normative data andearlier studies in children at comparable ages.

Vi har i Sverige idag en bättre folkhälsa jämfört med tidigare, trots detta så kan man se att vanliga problem som ryggvärk, ledvärk, smärta och trötthet är vanliga besvär i befolkningen. Andelen överviktiga Skolbarn och diabetes blir alltmer vanligt lägre ner i åldrarna, många ungdomar är inaktiva och en tendens har kunnat ses att ryggsmärta ökar alltmer i lägre åldrar. Sjukgymnasten har en viktig roll i arbetet mot en bättre folkhälsa. Idag råder remissfrihet i de flesta landsting vilket ställer större krav på patientens kunskap om vart man ska vända sig vid problem. Syftet med denna studie var att göra en kartläggning av ungdomars kännedom och kunskap om sjukgymnasters arbetsområde samt ta reda på när de kan ha behov av att vända sig till sjukgymnast.

Detta examensarbete belyser hur svenska skolor arbetar mot mobbning. Mobbning är ett stort problem som orsakar stor oro bland Skolbarn. 1969 ville läkaren Peter-Paul Heinemann uppmärksamma mobbning då han upptäckte att många barn blev mobbade och att vuxna inte brydde sig. 1973 forskade psykologen Dan Olweus kring pojkars beteende kring mobbning. Detta var början till antimobbningsarbetet.Det finns ett flertal antimobbningsprogram och jag har valt att undersöka Friendsprogrammet och Olweusprogrammet.

Bakgrund: Barn tillbringar mycket tid i skolan. Många studier visar att föräldrar till barn med diabetes inte känner sig trygga med stödet som skolpersonalen ger till deras barn under skoltiden.Syfte: Att beskriva skolpersonalens stöd till elever med diabetes, om handlingsplaner finns och hur skolans personal ser på sin kompetens relaterat till sjukdomen diabetes.Metod: Studien genomfördes med en kvantitativ ansats. Datainsamlingen gjordes med en enkät på webben. Ett randomiserat och stratifierat urval av skolor gjordes. Totalt deltog 19 skolor från 19 olika län fördelade över Sverige.

SammanfattningSyftet med denna studie var att beskriva hur sjuksköterskor kan förebygga och lindra smärta i samband med smärtsamma procedurer hos Skolbarn 7-12 år. Metoden som användes var en beskrivande litteraturstudie. Litteratur har sökts i databaserna Medline via PubMed, Academic Search Elite och Blackwell Synergy. Materialet i litteraturstudien begränsades till 14 artiklar. I resultatet presenteras de faktorer som påverkar barns upplevelser av smärtlindring i två kategorier: ?Förberedelser inför smärtsamma procedurer? och ?Lindring av smärta under proceduren?.

Bakgrund: Skilsmässor är vanligt förekommande och barns upplevelser av föräldrarnas separation handlar ofta om att de känner sig stressade och förvirrade. Tidigare studier visar, att skilsmässan medförde stora förändringar för barnen. Påfrestningar i familjesituationen efter skilsmässan påverkade barnens känslor, vilket ofta yttrade sig i en sorg efter förlusten av att inte vara en hel familj längre. Syfte: Syftet med studien var att beskriva skolsköterskans erfarenheter av Skolbarns hälsa och hälsofrämjande arbete i samband med föräldrars separation. Metod: Metoden som användes var en intervjustudie med kvalitativ ansats.

Syftet med denna kvalitativa studie var att beskriva föräldrars erfarenheter av kommunikation med skolsköterskor. Skolsköterskor arbetar med hälsofrämjande och förebyggande omvårdnad och möter barn i deras vardagsmiljö i skolan flera gånger under barnens skolgång. Den hälsofrämjande omvårdnaden är som mest effektiv om det finns ett samarbete mellan skolsköterskor och föräldrar och det är viktigt att kommunikationen dem emellan fungerar väl. Intervjuer genomfördes med en grupp föräldrar för att få kunskap om hur de erfor kommunikationen med skolsköterskor. Genom en innebördsanalys av innehållet i intervjuerna framkom fyra innebördsteman: Skolsköterskors förmåga att förmedla engagemang och omtanke, Skolsköterskors tillgänglighet för Skolbarn och föräldrar, Oklarheter kring skolsköterskeprofessionen kan påverka kommunikationen samt Informativ kommunikation- positiva och negativa erfarenheter.

I vår kurslitteratur fann vi att Skolbarn inte har kännedom om dem vanligaste arterna i närmiljön, vilket gav oss en tankeställare och inspirerade oss att skriva detta examensarbete. Syftet med vår studie är att undersöka en grupp fem-åringars artkunskap och vilka erfarenheter barnen har av olika arter. Vi vill även ta reda på om det finns några skillnader på barnens artkunskap vad gäller djur respektive växter, samt vilka dessa i så fall är.Eftersom vi vill få fram barnens erfarenheter så valde vi att göra semistrukturerade intervjuer. Då har intervjuaren färdiga frågor, men den intervjuade får möjlighet att svara öppet och utveckla sina svar. Intervjuerna utfördes med elva fem-åringar på en förskola i en liten ort med ungefär 500 invånare i södra Sverige.Resultatet av studien visar att denna grupp förskolebarn har bättre kännedom om djur än om växter.

Vårt syfte med studien var att undersöka vad sex olika lärare på lågstadiet har för uppfattningar kring ämnesintegrerad undervisning som inkluderar fysisk aktivitet. För att besvara vårt syfte har vi som författare utfört en kvalitativ undersökning där det genomfördes totalt sex intervjuer med sex stycken lärare från tre olika skolor. Eftersom urvalsgruppen är begränsad kan vi inte dra några generella slutsatser. Resultatet i vår studie visar att samtliga respondenter anser att fysisk aktivitet är viktigt för Skolbarn där respondenterna kopplar ihop fysisk aktivitet med inlärning på olika sätt. De tar upp faktorer som ökad motivation, ökad koncentration och större möjlighet till individualisering i undervisningen för eleverna. Det visar sig även att ämnesintegrerad undervisning med rörelse förekommer i samband med olika ämnen, men undervisningen är oftast inte planerad.

Ohälsa på arbetsplatsen utgör en stor riskfaktor beträffande folkhälsa. Jag har valt att undersöka hur anställda på en myndighet beskriver dess innebörd av socialt stöd och hurvida det är en viktig faktor för arbetslivet att kunna uppleva någon form av socialt stöd. Tidigare forskning har visat att bristande socialt stöd på arbetsplatsen ger en ökad risk för stress, vilket kan resultera i att arbetsglädje och välmående försämras. Med hjälp av socialt stöd från arbetskollegor skapas det arbetsglädje och ett ökat välmående. Syftet: med denna uppsats var att undersöka hurvida handläggare på en myndighet upplever soicalt stöd i arbetet.

Kan naturstudier och informationsteknologi ge förutsättningar för ett lärande på ett sådant sätt att barns kunskaper, hälsa och sociala utveckling ökar? Denna uppsats undersöker hur Skolbarns användning av två olika IT ? verktyg i naturen, påverkar deras naturkontakt på olika nivåer. Resultatet pekar på; att arbeta med en digital bildberättelse är en aktivitet som bör genomföras ensam, om ambitionen är att låta Skolbarn uppleva direkt naturkontakt. Under arbetet med bildberättelsen kan dock det estetiska uttrycket ge andra dimensioner i lärandet. De barn som använde Geocaching som IT-verktyg i denna studie motiverades till rörelse och lärandet bestod i flera nya kunskaper om avstånd, väderstreck och matematik.

Anette Dalling. (2007). Uppfattningar om sambandet mellan fonologisk försening och läs- och skrivsvårigheter (Perceptions of the link between phonological speech delay and reading and writing difficulties). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syfte Syftet med följande arbete är att förklara sambandet mellan fonologisk försening och läs- och skrivsvårigheter. Metod Arbetet ger en dels en historisk överblick av fonologi och dels en översikt av den forskning som finns i dag om sambandet mellan fonologisk försening och läs- och skrivsvårigheter. Med hjälp av intervjuer ville jag se vilka kompetenser, erfarenheter och metoder specialpedagoger med vidareutbildning inom tal- och språk har för att upptäcka och förebygga för de fonologiskt försenade barnen.