Syftet med studien är att i tre kommuner kartlägga specialpedagogers/speciallärares uppfattningar om tillgången till och kompetensen kring kompensatoriska hjälpmedel för elever med dyslexi, ur ett likvärdighetsperspektiv. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning när det gäller kompensatoriska hjälpmedel för elever med dyslexi. Vi har gjort en kvantitativ undersökning i form av enkäter. Sammanlagt har vi delat ut  enkäter till 37 specialpedagoger och speciallärare vid 15 skolor i 3 kommuner, varav 35 svarade. Studien visade att tillgången på kompensatoriska hjälpmedel är någorlunda likvärdigt i de tre kommunerna. Dock finns det skillnader när det gäller hemlån, vilket kan ge eleverna med dyslexi olika förutsättningar att lyckas med sitt Skolarbete, eftersom kompensatoriska hjälpmedlen kan behövas vid läxläsningen. Det framkom att kompetensen kring de kompensatoriska hjälpmedlen var otillräcklig, vilket är något som vi måste arbeta med att förbättra i vår framtida yrkesroll.

Syftet med arbetet var att som blivande historielärare lyfta fram kunskaper om Lejonströmsbron för att väcka intresse kring den som en lämplig utgångspunkt i Skolarbete och i undervisande form. En viktig händelse inom kommunikationsområdet var att det år 1686 kom en kyrkolag i Sverige som sade att alla måste vara medlemmar av statskyrkan, besöka gudstjänsterna regelbundet och närvara med de husförhör som prästerna höll för att kontrollera kristendomskunskaperna hos sina församlingsbor. Kristendomens spridning bidrog på det sättet till bättre vägar eftersom människor var tvungna att ta sig till kyrkan och att röja väg och bygga broar ansågs vara en religiös handling. En annan sida på satsningen att utveckla kommunikationerna under 1600-talet var att främja integrationen av landets olika delar men också för att underlätta transporter. Manskap, material och inte minst information till och från slagfälten kan utgöra exempel på sådana transporter.

Syftet med mitt examensarbete var att skapa ökad förståelse för de organisatoriska förutsättningarna för lärare att göra didaktiska prioriteringar vid arbete med utomhuspedagogik vid två olika skolformer. Avsikten var även att undersöka hur lärare på ett medvetet sätt inom ramen för den lokala skolplanen kan undervisa elever utomhus. Undersökningen har skett genom intervjuer med fyra grundskolelärare från två grundskolor, varav en Montessoriskola och en kommunal skola. Mina två frågeställningar var: Hur kan man som lärare arbeta med utomhuspedagogik på ett medvetet sätt för att elever ska lära sig ett bestämt innehåll i olika ämnen? Hur kan man som lärare arbeta med utomhuspedagogik på ett medvetet sätt för att elever ska lära sig en metod om hållbar utveckling med fokus på miljö och natur? Viktiga resultat och slutsatser utifrån intervjuerna är att intervjupersonerna framhöll utomhuspedagogik som något positivt i grundskolan eftersom eleverna får möjligheten att använda alla sina sinnen och se saker i sina rätta sammanhang.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på faktorer som är av betydelse för elevers motivation och hur dessa påverkar motivationen i lärandet hos eleverna på Barn och fritidsprogrammet vid den skola i södra Sverige där jag är verksam lärare. Uppsatsen baseras på svaren i de personliga intervjuer som genomförts med 8 stycken elever, varav 4 pojkar respektive 4 flickor som går sista året på Barn och fritidsprogrammet. Eleverna i undersökningen tar studenten vid vårterminens slut 2010. Studien visar att en förutsättning att eleverna skall känna sig motiverade är att utbildningen görs spännande och intressant och bidrar till utmaning att nå de mål som sats upp för Skolarbetet. En tillfredsställelse utvecklas hos eleverna då de når sina mål med studierna vilket gynnar motivationen, men att inte nå upp till målen utvecklar en känsla av frustration och uppgivenhet. Det som enligt undersökningen bland annat främjar motivationen är den familjära anda som upplevs bland eleverna i skolan. Den sociala kontakten och att tillsammans med både lärare och andra elever arbeta mot målet att få ett arbete alternativt skaffa sig en grund för fortsatta studier efter gymnasiet tycks främja motivationen. Lärarens roll är enligt intervjupersonerna väldigt viktig och påverkar deras motivation. Läraren bör vara engagerad, positiv, aktiv och samtidigt visa eleverna respekt. Samtliga svarade att den mest avgörande faktorn till positivt skolresultat är den enskilde elevens egna individuella inställning och förmåga att genom inre motivation arbeta med sitt Skolarbete.

Bakgrunden till denna studie är att resultaten, för elever på en F-9 skola, i ämnet svenska har försämrats de senaste åren. Resultaten från PISA, Programme for International Student As-sessment, 2009, visar också att elever i den svenska skolan har uppnått sämre resultat än de gjorde på PISA 2000. Det är många faktorer som påverkar skolresultat varav vilka vi endast kan påverka en del från skolans håll. I såväl Lpo 94 som i Lgr 11, som träder i kraft sommaren 2011, framkommer att undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Syfte med studien är att ta reda på hur det har gått för sex elever som inte uppnådde målen i svenska i årskurs fem när de kom upp i årskurs nio samt att ta reda på vilka faktorer elever och lärare upplever kan förbättra undervisningens utformning så att fler elever uppnår målen.

Tanken med undersökningen var att ta reda på hur läxläsningssituationen, för ämnet kemi, i hemmen upplevs av vårdnadshavare och elever i årskurs 7-9 och vilken inställning vårdnadshavare och elever har till läxor i kemi. Eftersom den forskning som är gjord främst är inriktad på de lägre årskurserna är det intressant att titta lite närmre på läxläsningssituationen för de högre årskurserna, då nivån på kemiundervisningen höjts och vårdnadshavare kanske inte har samma möjligheter att hjälpa sina barn med läxan. Studien gjordes med hjälp av enkäter som delades ut till alla vårdnadshavare och elever på en skola. Alla elever som deltog i studien hade samma undervisande lärare och totalt deltog 60 st. hushåll i enkätstudien.

Att kunna läsa och skriva är en fråga om demokrati. Utan information kan ingen människa känna sig delaktig i dagens informativa samhälle. Det är lika självklart som att det utan anpassade läroböcker kan vara svårt att känna sig delaktig i sin skolundervisning. Av Sveriges vuxna befolkning är det 25% som inte uppfyller kunskapskraven i svenska för grundskolan. Kursplanen säger att alla elever efter årskurs nio ska "kunna läsa till åldern avpassad skönlitteratur, saklitteratur och dagstidningarnas artiklar med god förståelse".Syftet med C-uppsatsen är att undersöka en anpassad lärobok i gymnasiets A- och B-kurs i svenska.

Anmälningar av barnmisshandel ökar för varje år. I många av dessa fallen är det misshandel i hemmiljö som gör att barnet tillsammans med sin mamma måste fly till en kvinnojour. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur barns vardag ser ut när de bor på en kvinnojour. För att undersöka detta har följande fyra frågeställningar använts: Hur ser personalen på barnens vardag i allmänhet? Hur arbetar personalen med att hjälpa barnen med Skolarbete, aktiviteter och kontakter? Hur anser personalen att deras kunskapsnivå är för att möta barnen i deras vardag? Hur fungerar barns vardag när de bor på kvinnojour?För att finna svar på detta har enskilda intervjuer genomförts med personalen vid sex olika kvinnojourer i Göteborg och i några av de angränsande kommunerna.

Syfte: Att undersöka och jämföra det specialpedagogiska stödet på två sektioner i samma skola, utifrån elevernas perspektiv. I förlängning syftar studien till att kunna öka kunskap om hur stödinsatserna fungerar och kan förbättras på skolan.Tidigare Forskning: Specialpedagogik anses vara en tvärvetenskaplig förlängning till pedagogik som handlar om att följa samhällets riktlinjer och sätts in där den vanliga pedagogiken inte räcker till. Historiskt sätt beskrivs tre perioder sedan folkskolans införande; icke- differentiering, differentiering och integrering, som leder fram till nutiden då stor vikt läggs på specialpedagogiskt stöd i skolan. Alla skolor anses dock inte möta elevernas behov. Utifrån elevens syn beskrivs lärarens roll som ett viktigt inslag i skolupplevelserna samt i elevens självvärdering.

Vikten av utbildning och livslångt lärande är betydelsefulla faktorer för att den ekonomiska tillväxten i vårt land ska stimuleras, för att välfärden ska kunna tryggas och för att motverka ytterligare samhällsklyftor. Statistik från Skolverket visar på en konstant andel, ca 10 % de senaste fem åren, av elever i årskurs 9 som inte är behöriga att söka till gymnasiet. Det beror på att de inte har uppnått kursplanemålen för att få godkänt i kärnämnena svenska, matematik och engelska. Detta är bakgrunden till att vi har valt att redogöra för och belysa lärares utsagor och resonemang kring hinder och förutsättningar för elevers måluppfyllelse i kärnämnena.I denna kvalitativa studie har vi använt oss av intervjuer som teknik. Vi har intervjuat sex lärare, på fem olika skolor i en mellanstor kommun i sydvästra Sverige.

Klassrummet är den självklara arenan för inlärning i skolan. Men vilka motiv finns det till att kliva ut ur det traditionella sammanhanget och istället använda skolans utemiljö som lärandemiljö? I min undersökning fokuserar jag på skolträdgården som en plats för lärande, men också på vilken social betydelse den kan ha. En skolträdgård som anläggs och bedrivs av lärare och elever tillsammans kan betraktas som ett pedagogiskt verktyg. Hur ser kunskapsinhämtningen ut där? Förändras relationer mellan lärare och elever när man förflyttar sig från den konventionella lärandemiljön? Förs praktiska och teoretiska kunskaper närmare varandra?Idag är det ovanligt att skolor har en skolträdgård men i folkskolans Sverige var det ett vanligt fenomen.

HÖGSKOLAN FÖR LÄRANDE OCH KOMMUNIKATION (HLK) Högskolan i JönköpingD-uppsatsVårterminen 2011SAMMANFATTNINGLars JohannessonPoängen med en-till-en?Sex lärares uppfattningar av den personliga datorns roll i lärprocessen.Antal sidor: 40En trend i skolans teknikutveckling ären-till-en, vilket innebär att varje elev får en egen bärbar dator att dis-ponera för Skolarbete. Många skolor har eller planerar en-till-en-satsningar och det finns stora förväntningar på resultaten. Nya förhållanden i en verksamhet innebär förändringar och dessa är viktiga att undersöka och beskriva. Det behövs ökad kunskap om hur en-till-en påverkar elevernas lärande, lärarnas undervisning och de effekter som en-till-en för med sig.

Denna uppsats tar upp en annan vinkel på frukostätande och högstadieelevers tankar kring frukostätande och deras skolprestation. Målsättningen med uppsatsen är att redovisa och analysera tankar bakom ungdomars uteblivna frukost med hjälp av tidigare forskning av både för - och nackdelar med frukosten. Fältarbetet gjordes bland elever i årskurs sju: enkätundersökning med två klasser och djupintervjuer med fyra elever som inte åt frukost varje dag på skoldagarna. Hälsopedagogik och skolans roll tas också upp. Resultatet av undersökningen har visat att majoriteten av eleverna åt frukost varje dag och tre elever åt frukost endast på helgerna.

Malmö Högskola Lärarutbildningen 60 p Skolutveckling och ledarskap Höstterminen 2006 ABSTRACT Annette Karlgren (2006). Lärmiljöns betydelse för elever i behov av särskilt stöd. (The significance of the learning environment for students with special educational needs). Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen 60 p, Malmö högskola. Syfte Jag har under det senaste året kunnat stifta bekantskap med en friskola i södra Sverige. Friskolan ifråga inriktar sig mot elever i grundskolans senare del.

En dator till varje elev blir allt vanligare i den svenska skolan. Att alla elever ska ha en egen dator är idag något som politiker, skolledare och lärare tycker är en självklarhet. Argumenten för detta har sin grund i politik på EU nivå men vi finner även starka teknikdeterministiska, ekonomiska och pedagogiska skäl till att alla elever ska ha en egen dator i skolan. Men är det alltid bra med datorn i undervisningen? Lärare och rapporter vittnar om att datorn ofta används till något helt annat än till Skolarbete som exempelvis Twitter, Facebook, Youtube eller olika former av datorspel.