Syfte: Syftet är att studera informationsöverlämning mellan lärare i åk 3 och åk 4. Målet är att få veta hur lärare uppfattar informationsöverlämning i svenskämnet och om de anser att information som lämnas gynnar möjligheterna att anpassa undervisningen efter gruppens och enskilda elevers behov.Teori: Skolan genomsyras av tanken om en ?skola för alla? och i det finns en pedagogisk utmaning. Att utveckla läs- och skrivförmågan är en av skolans viktigaste uppgifter eftersom det ger möjligheter till ny kunskap. Enligt det sociokulturella perspektivet sker all inlärning i ett socialt sammanhang och genom att delta i olika sociala och språkliga processer är man medskapare i de kulturer man lever i.

Studien syftar till att genom kvalitativa intervjuer och fokusgruppsintervjuer undersöka hur begreppet hållbar utveckling tolkas av lärare och elever i gymnasieskolan. De frågeställningar som används är Vilka miljöpolitiska diskurser går att skönja i de olika tolkningarna av begreppet hållbar utveckling? samt Finns det någon dissonans mellan lärare och elevers sätt att tala om och uppfatta begreppet hållbar utveckling? För att svara på frågeställningarna har den kritiska diskursanalysen använts som metod och begreppet hållbar utveckling som teoretisk inramning. Begreppet hållbar utveckling är vagt definierat och innehåller inga tillvägagångssätt som behövs för en hållbar utveckling. Innebörden av begreppet ligger snarare i uppfattningen om hur ekonomiska, ekologiska och sociala delar interagerar med varandra och därför är det fruktbart att se begreppet som en diskurs.

Syftet med följande arbete är att ta reda på hur pedagoger arbetar med sagor i förskolan och skolans tidigare år. Vår undersökning baseras på kvalitativa intervjuer som genomfördes med sex pedagoger verksamma i förskolan och skolans tidigare år. Utgångspunkten i denna undersökning är Vygotskij utvecklingsteori. De pedagoger som vi har intervjuat har olika syn på sagans betydelse, men samtliga håller med om att det är väldigt viktigt att läsa för barnen. I resultatet kan man bland annat urskilja att pedagogerna anser att sagor är kulturarv och att genom sagor får barnen ett rikt ordförråd.

Denna studies syfte har varit att undersöka hur relationerna mellan skolans olika agenter (lä-rare, elever m.m.) och mellan skolans olika diskurser (ämnesdiskurser m.m.), och deras inne-hållande makt- och kontrollprinciper, kan beskrivas i en specifik skolas diskursiv praktik. Samtidigt har studien dragit parallell till hur de ovanstående relationerna symboliserar relat-ionerna mellan de olika samhällsgrupperna. Den har gjort ett försök att förstå hur skolans praktik bidrar till reproduktionen av den specifika ideologi som står för upprätthållandet av dessa relationer. Studien har dessutom gjort en koppling till uppdragets demokratiska dimens-ioner, dimensioner om likvärdig utbildning och dess intentioner av individens finnande av sin egenart, som tar sig till uttryck genom styrdokumentets texter, i relation till skolans funktion som, enligt en del forskning (jmf. Bourdieau, Bernstein m.fl.) går ut på att reproducera sam-hällsvillkoren.

Nilsson, Johan (2007) Nödvändigt men inte tillräckligt ? En studie om sambanden mellan infrastruktur och regional utveckling. [Necessary but not sufficient ? a study about the connections between infrastructure and regional development]D-uppsats 10 poäng, fördjupningskurs i kulturgeografiHandledare: Bo MalmbergSpråk: SvenskaKORTFATTAD SAMMANFATTNINGUppsatsens syfte är att återge diskussionerna kring de påstådda sambanden mellan infrastruktur och regional utveckling samt att undersöka om sådana samband finns. Teorierna grundar sig på konvergens och divergens samt hypoteser kring nätverk.

Syftet med undersökningen är att få en bild av hur ett antal skolkuratorer arbetar med eventuellt förekommande mobbningsproblematik vid sina respektive skolor. I samband med detta hoppas vi få en inblick i hur arbetet mot mobbning ser ut rent organisatoriskt, det vill säga på vilken nivå beslut tas och vilka skyldigheter som ligger på kuratorn. Vår frågeställning är; Finns det någon handlingsplan mot mobbning i skolan, och i så fall, hur ser den ut? Vad är skolkuratorns roll i arbetsprocessen kring mobbning? Hur upplever skolkuratorerna att skolans organiserade arbete gällande mobbning fungerar i realiteten?Vi har använt oss av kvalitativ metod där vi har intervjuat åtta skolkuratorer inom och utanför Göteborg. Undersökningen utgår från ett fenomenologiskt perspektiv.

Syftet med vår studie är att få syn på hur fritidspedagoger uppfattar sin kompetens och arbete med hållbar utveckling. Vi inleder vårt arbete med en historik om fritidshemmet och hur arbetet med hållbar utveckling uppkommit i stort och hur detta ämne tog plats i läroplanen. För att få syn på vårt syfte har vi genomfört kvalitativa intervjuer med tre yrkesverksamma fritidspedagoger på tre skolor i en inlandskommun i Norrland. I denna inlandskommun ska alla skolor vara miljöcertifierade inom ramen för år 2010. Resultaten av intervjuerna visade på att alla fritidshem källsorterar och komposterar men det är bara ett fritidshem av tre som har ett aktivt och medvetet arbete inom området för hållbar utveckling, detta trots att alla skolor i denna kommun skall inneha eller validera upp sitt miljöarbete till en certifiering enligt Skolverkets ?skola för hållbar utveckling? eller certifieringen ?Grön Flagg?..

I studien genomförs en analys av begreppet hållbar utveckling och dess koppling till de tankar som brukar förknippas med ekologisk modernisering. Vidare beskrivs och diskuteras relationer och samband mellan den hållbara utvecklingens tre dimensioner; miljön, ekonomin och det sociala. Arbetet för hållbar utveckling på den regionala nivån sker utifrån nationella ramar men det är på den regionala och kommunala nivån som ansvaret för initiativtagande och prioriteringar ligger. Det är viktigt att ha kunskap om hur begreppet hållbar utveckling har kommit till och diskutera vad som menas med begreppet för att förstå vad begreppet syftar till och hur det bör tillämpas i det regionala utvecklingsarbetet. Med hjälp av indikatorer är det möjligt att följa och utvärdera arbetet för hållbar utveckling.

Syftet med vårt examensarbete var att sätta oss in i de olika organisationsformerna åldersindelat/åldersblandat, ur både lärar- och elev perspektiv. Detta har vi undersökt dels genom enkäter till elever i årskurs 5 som har gått i en åldersblandad skola och nu övergått till en åldersindelad klass. Vi har ställt frågor om vad elever har för erfarenheter av de olika organisationsformerna. Undersökningsgruppen bestod av 34 elever i årskurs 5. Vi har även använt oss av intervjuer med sex olika lärare där vi frågade om lärarnas uppfattning om skolans organisation, hur de såg på elevers sociala utveckling och lärande, elever med inlärningssvårigheter och lärarens arbetssituation.

Denna studie syftar till att granska forskning och litteratur kring skuld och skam med utgångspunkt i skuld- och skamkänslor och dess effekter. Problem som har uppkommit undervägs kommer att belysas, både hur studiens resultat formades och hur hela processen med studien påverkade mig rent personligen. Teorierna i studien är kopplade till skuld och skam med syfte att undersöka vad som påverkar och händer inom oss när vi känner och upplever skuld- och skamkänslor, samt vilka följder det kan medföra. Studien kommer att presentera metoder som skulle kunna bidra till skolans-, individens personliga- och samhällets utveckling, och avslutas med ett resonemang kring hur dessa metoder tillsammans med empati kan lösa upp känslor av skuld och skam..

Syftet med vår studie har varit att undersöka vad pedagogiskt drama kan bidra med i skolans värdegrundsarbete. Vi har valt att begränsa oss till elevernas upplevelser kring jämställdhet och allas lika värde. Där eleverna fått möjlighet att reflektera över drama passens innehåll, och komma med förslag till förändring genom fiktiva situationer. Vi har använt oss av kvalitativ metod där vi har varit deltagande observatörer, och använt oss av pedagogiskt drama i värdegrundsarbetet. Det vi har kommit fram till är att pedagogiskt drama är ett bra verktyg att problematisera och synliggöra normer, samt skapa forum för diskussion.

Som en del av allmänt utbildningsområde tre i lärarutbildningen ingår det att genomföra ett examensarbete. Syftet med det här examensarbetet är att granska hur stort utrymmet är för utomhusundervisning inom förskola, förskoleklass och skolans tidigare år, samt ta reda på pedagogernas tanke och syfte med verksamheten utomhus. Olika undersökningar visar på att barns kontakt med naturen minskar, vilket jag under mina verksamhetsförlagda utbildningsveckor inom lärarutbildningen märkt tendenser av.För att få svar på min frågeställning har jag använt mig av kurs och referenslitteratur inom ämnet utomhuspedagogik, samt tagit del av tidigare forskning och studier inom naturvetenskapsområdet (se referenser i den löpande texten).Syftet med mitt examensarbete är att ta reda på hur pedagoger i förskola, förskoleklass och skolans tidiga år arbetar med utomhuspedagogik. Jag har valt att göra en kvalitativ undersökning, där jag intervjuat fem pedagoger vilka i sin tur arbetar i förskolan, förskoleklassen eller i skolans tidigare år. I diskussionen lägger jag störst vikt vid och understryker betydelsen av pedagogens arbete utanför klassrummet.

Syftet med denna studie var att studera hur yrkesverksamma lärare i förskolan, och lärare i skolans tidigare år, resonerar kring och uppfattar kreativt arbete kopplat till verbal språkutveckling. För att nå detta syfte gavs enkätintervjuer ut till tio stycken lärare i vardera av dessa två yrkesgrupper. När dessa sammanfattats gjordes en jämförelse med bakgrunden för att se hur lärarnas uppfattningar relaterades till tidigare forskning i ämnet. Resultatet visade att de flesta lärarna arbetar medvetet med kreativitet och verbal språkutveckling kopplat till varandra och att de hade flera idéer om hur man arbetar på detta vis. Slutsatser vi dragit utifrån detta är att lärare är medvetna om hur kreativitet kan användas för att stödja språkutvecklingen och att de försöker arbeta på så vis..

Syftet med studien är att undersöka om och varför pedagoger som jobbar i skolans värld använder dramapedagogik i undervisningen. Av de pedagoger som ingår i undersökningen är tre fritidspedagoger och tre lärare i årskurs ett till tre. Genomförandet skedde genom kvalitativa intervjuer på olika skolor i Skåne. Det som blev tydligt i undersökningen och som vi fann intressant var att flera av de intervjuade talade om sitt användande av dramapedagogik i faktabaserade ämnen t.ex. svenska och matematik.

Syftet med det här arbetet är att ta reda på vad barn i åldrarna 4 och 5 år på en förskola har för tankar om användning av vatten ur perspektivet hållbar utveckling, samt att undersöka vilka dimensioner inom hållbar utveckling som barn på en förskola tar till sig då vi tillsammans genomför övningar inom temat användning av vatten. Eftersom övningarna genomfördes tillsammans med barnen utgår jag från de metoder som används vid aktionsforskning. De undersökningsmetoder som användes var kvalitativa intervjuer och deltagarobservationer. Resultatet visar att barnen som deltagit i undersökningen har tankar om vilket behov av vatten som finns samt tankar om användning av vatten utifrån de ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensionerna av hållbar utveckling. Störst andel barn har tagit till sig inom den sociala dimensionen av hållbar utveckling..