Denna uppsats har velat belysa hur fem unga föräldrar utifrån egna erfarenheter har upplevt sin skolgång men även hur ett återupptagande av studier kan möjliggöras. Undersökningen baseras på elevernas egna livsberättelser där inte bara de direkt studierelaterade frågorna berörts, utan också en del allmänmänskliga/sociala aspekter. Även två professionella har blivit intervjuade: en kurator och en studie-och yrkesvägledare. Bemötandet från skolans professionella har framstått som viktigt eftersom detta påverkar elevernas självbild och härigenom också elevens förutsättningar att fullfölja utbildning. Resultaten visar att skolans organisation och samhällets övriga insatser är mycket viktiga när det handlar om att uppmärksamma denna elevgrupp och att erbjuda det särskilda stöd den kan behöva..

I dagens visuella samhälle är det medierna som skapar och förstärker föreställningar om vad som är rätt och fel, manligt eller kvinnligt, naturligt och onaturligt. Skolans styrdokument betonar vikten av arbete med medier i grundskolan. Syftet med denna studie är att få en inblick i hur läroplanens och kursplanernas intentioner med medieundervisning i grundskolan kan omsättas i praktiken. Min empiriska undersökning grundar sig i observationer och intervjuer med lärare på två skolor som har valt att satsa på en utveckling med hjälp av mediearbete. Den problematik som finns kring medieundervisning går att utläsa även på dessa skolor.

Hållbar utveckling är ett område som berör oss alla på ett eller annat sätt. I denna uppsats har två delstudier utförts. I den första har syftet varit att undersöka vilka förutsättningar blivande lärare på Lärarprogrammet på Campus Norrköping får med sig för att i sin framtida yrkesprofession lyckas med undervisningen i hållbar utveckling. Det andra syftet har varit att få en uppfattning om hur lärare på en miljöprofilerad grundskola arbetar inom området hållbar utveckling. Undersökningsmetoden som har använts är ostrukturerade kvalitativa intervjuer.

Vi har gjort en undersökning om den svenska skolans bemötande av muslimska barns och föräldrars behov. Upplever muslimska barn och föräldrar att deras behov tillgodoses av den svenska skolan? Är vissa behov och diskussioner mer vanligt förekommande än andra? På vilket sätt bemöts de behov och diskussioner som kan uppstå av den svenska skolan?Litteraturdelen behandlar de områden i svensk skola som för vissa muslimer kan komma bli svåra att delta i samt ger exempel på hur lärare kan bemöta detta. Det vi har kommit fram till är att många föräldrar känner bristande engagemang från lärarens håll när det gäller att sätta sig in i olika religioner. Vi har också kunnat se att det inte fanns någon skolplan om hur muslimska barn och föräldrars behov bör bemötas, i kommunen där vi genomförde vår undersökning..

Syftet med denna litteraturstudie är att hitta likheter och skillnader mellan waldorfskolans grundtankar och den kommunala skolans grundtankar samt idéer om textilslöjd inom de båda verksamheterna. Dessutom vill jag hitta kvaliteter inom båda skolformerna som jag kan använda mig av i min kommande undervisning. För att hitta likheter och skillnader har jag använt en komparativ analys. Studien beskriver de båda skolformernas grundtankar samt idéer kring slöjd utifrån litteratur som behandlar verksamheternas grundläggande människosyn, kunskapssyn och skolans roll samt syn på slöjd. Resultatet visar att likheterna är fler och skillnaderna färre än jag från början trodde, men de skillnader som finns är relativt stora..

Hållbar utveckling är en viktig utmaning i vår tid och folkhälsa har betydelse för begreppets alla tre dimensioner. Det finns många styrdokument om vikten av att integrera folkhälsa i arbetet med hållbar utveckling men forskning saknas om hur folkhälsoaspekter integreras in i hållbar utveckling. Studien syftade till att undersöka folkhälsans betydelse i arbetet med hållbar utveckling i kommuner utifrån ett underifrånperspektiv. En singel case-studie har genomförts i Sörmlands län och data samlades in med hjälp av styrdokument och intervjuer. Resultatet visar att folkhälsobegreppet inte används i samband med arbetet kring hållbar utveckling.

Denna uppsats syfte är att ta reda på om barn till homosexuella hämmas i det sociala, med det menar vi barnets utveckling av självkänsla, empati, ansvarskänsla och samspelet med andra.  Vi ska även försöka ta reda på pedagogernas tankar om deras arbete angående detta i skolans verksamhet. Genom intervjuer har vi fått fram att föräldrar med yngre barn inte ser sina barn som några som kommer bli hämmade i framtiden, medan de föräldrar som har äldre barn, tillsammans med forskningen, påpekar att i situationer där barnen blir tvungna att söka nya kontakter kan det uppstå svårigheter. Pedagogerna påpekar även att det kan uppstå problem under perioden då barnen identifierar sig sexuellt. Intervjuerna har skett med totalt tio personer, fem av dessa är homosexuella föräldrar och de andra fem är pedagoger som kommit i kontakt med regnbågsbarn ett begrepp som används för att förklara barn som lever tillsammans med homosexuella föräldrar, i förskolans/skolans verksamhet. Resultatet av intervjuerna visade att föräldrarna och pedagogerna pekade på hur viktigt det är med öppenhet, både gentemot pedagoger i förskolan/skolan, andra föräldrar men speciellt mot barnen. Det visade sig även att pedagogerna har fördomar men att de är noga med att de inte försöker att påverkar barnen utan de bearbetar fördomarna själva eller tillsammans i sitt arbetslag. Vi har kommit fram till att barn till homosexuella föräldrar inte hämmas mer än ett barn till heterosexuella föräldrar, dock ser vi att i vissa situationer kan det vara svårare att vara barn till homosexuella än till heterosexuella, men att det på samma gång inte behöver vara något negativt..

Syftet med uppsatsen var att undersöka elevdemokratins möjligheter och begränsningar genom intervjuer med elevers erfarenheter och upplevelser av inflytande på en gymnasieskola, som erbjuder elever boende på internat. Undersökningen av deras inflytande gällde även boendet.Uppsatsen bygger på elevernas berättelser och på observationer som gjorts under mina vistelser på skolan. Valet av kvalitativa intervjuer gjordes för att göra undersökningen mer djupgående. Det var hur eleverna resonerade kring demokrati och inflytande som uppsatsen fokuserade. Tio informanter valdes från olika nivåer av utbildningen.Undersökningen säger inget om hur olika åsikter fördelades bland skolans alla elever.

Syftet med detta arbete är att undersöka vad barn lär sig utöver det musikaliska kunnandet i en musikklass. Jag har intervjuat två musikpedagoger och den biträdande rektorn på en profilskola med inriktning musik. Jag har även genomfört observationer för att kunna styrka det som intervjupersonerna har sagt och dokumenterat vad som händer under musiklektionerna. Jag har kommit fram till att barnen lär sig huvudsakligen tre saker utöver det musikaliska. Social utveckling, som är den starkaste av de tre, språklig utveckling och motorisk utveckling..

Diskussionen och arbetet för hållbar utveckling är ett högaktuellt och omdebatterat ämne. Skolmyndigheterna anser emellertid att hållbar utveckling bör vara ett centralt begrepp i skolverksamheten och därför menar vi att det är viktigt att undersöka hur man i skolan använder sig av och förhåller sig till hållbar utveckling. Uppsatsens syfte är att fånga upp lärares och elevers syn på begreppet hållbar utveckling samt belysa hur väl förankrat undervisning för hållbar utveckling är i samhällskunskapsämnet, men även att lyfta fram vilka miljöundervisningstraditioner som dominerar i praktiken. Resultaten bygger på undersökningsmetoden triangulering och studien är även knuten till en teoretisk utgångspunkt i form av Habermas samhällsteori om det kommunikativa handlandets betydelse för en demokratisk samhällsutveckling, något som överensstämmer med den syn på lärande för hållbar utveckling som skolmyndigheterna framhåller i sina skrifter. För att urskilja hur väl förankrat ett lärande för hållbar utveckling är i samhällskunskapsundervisningen har vi använt oss av ett analysredskap bestående av tre olika miljöundervisningstraditioner.

Förskoleklassen beskrivs i styrdokumenten som en bro mellan förskola och skola, här ska förskolans och skolans pedagogik och arbetssätt mötas för att hjälpa barnen till en enkel övergång in i skolans värld. Syftet med detta examensarbete har varit att få en utökad förståelse för hur elevskapandet sker i förskoleklassen ur ett barnperspektiv. Detta är en kvalitativ studie som bygger på barnintervjuer och teckningar gjorda av barnen i en förskoleklass i södra Sverige. De teoretiska perspektiven som jag använder mig av är identitet, kategoriseringar och skolkultur. Slutsatsen av denna studie är att formandet av elever sker på olika nivåer. Disciplinering både fysiskt och mentalt krävs av förskoleklassbarnen för att passa in i rollen som god elev.

Denna studies syfte var att undersöka hur rektorer, trä- och metallslöjdlärare och hem- och konsumentkunskapslärare tar sig an utmaningen ?hållbar utveckling? i skolan och i respektive ämne. För att ta reda på detta har jag utgått från en kvalitativ metodansats där jag intervjuat fyra rektorer och sex lärare i ämnena trä- och metallslöjd och hem- och konsumentkunskap. Rektorer och lärare delade med sig om sina tankar kring begreppet ?hållbar utveckling? och vad begreppet betydde för dem personligen.

Det här är en undersökning om hur skolans värdegrund idag förhåller sig till barnlitteratur skriven under olika delar av 1900-talet samt början av 2000-talet. För att ge en bild av hur barnlitteraturen har växt fram före 1900-talet har vi även gjort en historisk bakgrund för barnlitteraturens framväxt.Som metod valdes textanalys av kända utvalda barnböcker. Analysen gjordes med utgångspunkt i värdegrunden utifrån ett analysschema baserat på vad läroplanerna säger om värdegrunden.Slutsatsen blev att de äldre böckerna låg längre från dagens värdegrund än de nyare böckerna och att man tydligt kan se en utveckling mot dagens värdegrund i böckerna..

(Tiden, minnet, kriget och dess följder. Studier i Eyvind Johnsons verk, särskilt noveller. Fredrik Smeds, D-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2004.) Författaren undersöker berättartekniken i fyra av Eyvind Johnsons noveller om nutida krig och deras följder. Det indirekta skrivsättet om kriget studeras särskilt. Minnet och tiden uppmärksammas.

(Tiden, minnet, kriget och dess följder. Studier i Eyvind Johnsons verk, särskilt noveller. Fredrik Smeds, D-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2004.) Författaren undersöker berättartekniken i fyra av Eyvind Johnsons noveller om nutida krig och deras följder. Det indirekta skrivsättet om kriget studeras särskilt. Minnet och tiden uppmärksammas.