Sammanfattning:Framför dig har du nu en uppsats som handlar om hur fyra nyexaminerade speciallärare upplevde den nya speciallärarutbildningen och hur denna har format deras yrkesroll. Med nyexaminerade menas de speciallärare som tagit ut en speciallärarexamen efter att speciallärarutbildningen återinfördes år 2008. De nyexaminerade speciallärarna kan således sägas utgöra en ny kollegial yrkesgrupp inom skolans pedagogiska verksamhet. Detta är vad som ligger till grund för denna kvalitativa studie. En ambition med studien är att problematisera speciallärarnas nya yrkesroll.Resultatet har kommit till genom intervjuer med fyra nyexaminerade speciallärare.

Syftet med uppsatsen är dels att försöka se vilka frågor eller argument som kommit fram i debatten kring det uppdrag som Forum för levande historia (FFLH) har fått av regeringen se hur olika historielärare ser på informationskampanjen. Undersökningen inriktar sig på att genom användandet av de teoretiska verktygen historiemedvetande och historiebruk, försöka se om det finns en diskrepans mellan den akademiska världen och skolans värld, mellan forskare på våra universitet och historielärare ute på våra skolor och det utifrån den debatt som uppstått kring Forum för levande historias senaste uppdrag ? att belysa och informera om brott mot mänskligheten under kommunistiska regimer. Det resultat som undersökningen kommer fram till, är att utifrån mitt undersöknings-material kan det påvisas att det finns en synlig diskrepans mellan den akademiska världen och grund- och gymnasieskolan. På frågan om man kan härleda de olika inblandades agerande utifrån olika historiebruk, så tror jag också att jag har fått fram att så är fallet..

Syftet med vår studie är att undersöka och beskriva elevassistentens uppdrag i en inkluderande skola, d.v.s. i en skola för alla. Vidare syfte är att undersöka om det finns en relation mellan elevassistenten och specialpedagogen och hur den relationen i så fall ser ut. Fokus ligger på elevassistentens uppdrag samt elevassistentens samarbete med specialpedagogen. ? Vad omfattas i elevassistentens uppdrag? ? Hur genomförs uppdraget? ? Vilken relation finns mellan elevassistenten och specialpedagogen? Det teoretiska ramverk som vi utgår ifrån i vår studie är Antonovskys KASAM-teori och systemteori.

Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, UKK  Sammanfattning Arbetets titel:Lärande i förskoleklass ? 12 år efter reformens införandeÅr: 2010Antal sidor: 25 Syftet med detta arbete var att få en inblick i hur synen på lärande i förskoleklass kunde se ut tolv år efter reformens införande. Fyra skolor medverkade, förskollärare, lärare för de tidigare åren och lärare 1-7 var de yrkeskategorier som var represent­erade. Både intervjuer och observationer användes som datainsamlingsmetoder i undersökningen. Respondenterna fick välja en situation där de tyckte att lärande kom till uttryck.

          Skolan är alltid under förändring och utveckling och ständigt debatterad. De allra flesta har en åsikt om skolan och eftersom den är en viktig samhällsinstitution får den utstå mycket kritik. Som lärarstudenter har vi under vår utbildning följt diskussionen om skolan och vill nu ta en närmare titt på debatten, som vi upplever som mycket onyanserad. Vi har genomfört en artikelstudie av Dagens Nyheters rapportering av skolan under 2004 och 2007. Vår uppsats grundar sig i ett hermeneutiskt perspektiv och vi har använt vågrät textanalys som metod för materialbearbetning. Vårt fokus har legat på följande fyra teman: Skolans uppdrag/ansvar/uppgift/roll, Kursplan/läroplan/mål, Begreppet kunskap och Den allmänna bilden av skolan.

I Lpo 94 står det klart och tydligt att ingen elev får utsättas för mobbning, men trots det drabbas cirka 100 000 elever varje år i skolan för mobbning. Vi har valt att skriva om förebyggandet av mobbning för att vi vill öka vår förståelse, kunskaper och medvetenhet om problematiken kring mobbning. Syftet med vårt examensarbete är att studera lärares syn på skolans och lärares förhållningssätt till ämnet mobbning. För att få svar på vår problemprecisering samt vårt syfte har vi valt att använda oss av den kvalitativa metoden. Vi har gjort intervjuer med högstadielärare i en medelstor kommun i södra Sverige.

I detta examensarbete beskriver jag FMT-metoden och visar på dess möjlighet att bidra till en ökad livskvalité. Jag beskriver mitt arbete med två barn med hjärnskada och deras utveckling med FMT som stöd. Frågan jag ställde mig var om FMT stämmer med Svenska Kyrkans uppdrag. Min slutsats är att FMT har en plats i Svenska Kyrkans verksamhet och stämmer helt med Svenska Kyrkans uppdrag/Diakoni..

I detta arbete undersöks några lärares föreställningar om kopplingar mellan språk, klass och skolframgång. Med utgångspunkt i skolans reflexiva förhållande till språket analyseras hur lärarna ser på arbetarklasselevers svårighet att förstå ett språk de inte är socialiserade i och hur denna syn påverkar undervisningen och elevernas möjlighet att lyckas i skolan. Tre lärare från två olika skolor har intervjuats och deras berättelser och upplevelser har tjänat som grund till analysen och teorierna. Två av intervjuerna har spelats in och sedan transkriberats medan den tredje intervjun har utförts skriftligt då informanten inte har kunnat närvara. Med utgångspunkt i aktuell statistik om klassrelaterad differentiering i skolan stödjer sig denna studie på Bernard Lahires (2008) teser om det dissonanta mötet mellan arbetarklasselevernas praktiska förhållande till språket och skolans krav på ett reflexivt, objektifierat språk, samt på Basil Bernsteins (1975) kodteori kopplad till skolframgång och på Ann Runfors (2010) diskussion kring kategoriseringen och underkännandet av vissa elever i namn av utjämning.

Abstract Denna uppsats syftar till att undersöka grundskolelärares uppfattningar av begreppet mångfald, för att förstå hur detta kommer till uttryck i mötet med eleverna och därmed påverka lärandet.  Då skolans styrdokument, Läroplan för de obligatoriska skolformerna (Lpo ? 94) inte gör en större satsning på att definiera begreppet ställs följaktligen ett stort krav på enskilda lärare att tolka.Arbetet ger en översikt över forskningsläget och tidigare litteraturen, vilka kan bli aktuella och av betydelse för lärarnas uppfattningar. Denna bakgrund möjliggör en jämförelse och analys av lärarnas uppfattning kring begreppet med vad som i ämnesdebatten skrivs om begreppet.Uppsatsen är inspirerad av fenomenografins metodiker, där jag utfört kvalitativa intervjuer med fem verksamma lärare i Halland län.I resultatet framkom det att begreppet mångfald uppfattades av lärarna som ett ytterst omfattande och relativt abstrakt begrepp som kan separeras mellan en abstraktnivå (teoretiska innehållet) och en praxisnära nivå (praktiska arbetet). Kärnan i begreppet beskrevs som begreppets funktion, nämligen arbetet med värdegrunden.Ämnesord: Mångfald, lärande, interkulturell pedagogik, Skolans uppdrag och värdegrund, lärarrollen,.

SammanfattningSkolan är alltid under förändring och utveckling och ständigt debatterad. De allra flesta har en åsikt om skolan och eftersom den är en viktig samhällsinstitution får den utstå mycket kritik. Som lärarstudenter har vi under vår utbildning följt diskussionen om skolan och vill nu ta en närmare titt på debatten, som vi upplever som mycket onyanserad.Vi har genomfört en artikelstudie av Dagens Nyheters rapportering av skolan under 2004 och 2007. Vår uppsats grundar sig i ett hermeneutiskt perspektiv och vi har använt vågrät textanalys som metod för materialbearbetning. Vårt fokus har legat på följande fyra teman: Skolans uppdrag/ansvar/uppgift/roll, Kursplan/läroplan/mål, Begreppet kunskap och Den allmänna bilden av skolan.

Syfte: Denna studie syftar till att ta reda på vad barn på ett fritidshem tycker om att göra på sin fritid. Det stora fokuset i undersökningen är att se vilka aktiviteter som barnen väljer att göra när de befinner sig på sitt fritidshem och vad de väljer att göra när de inte är där. Den tar också reda på huruvida personal tolkar sitt uppdrag om hur barn ska få en meningsfull fritidshemsvistelse.Frågeställningar:Vad tycker barnen om att göra på sin fritid? (både utanför och på fritidshemmet)Vilka aktiviteter, som fritidshemmet erbjuder, tycker barnen om att delta i/ inte delta i?Vilka aktiviteter gör att vissa barn väljer att inte vara på fritids och vilka gör att de vill vara där? (gäller de som får gå hem själva)Hur tolkar personalen sitt uppdrag?Metod: Det empiriska materialet i uppsatsen består av enkäter som är ifylla av en skolas mellanstadiebarn samt av personal som arbetar i skolans olika fritidshem.Sammanfattning: Resultaten pekar på att många mellanstadiebarn som får gå hem själva efter skoltid väljer att göra det och har sin fritid utanför fritidshemmet. Det visar sig att det finns många aktiviteter utanför fritidshemmet som barnen utför när de är lediga och som inte utövas på fritidshemmet.

Syftet med studien är att undersöka lärares inställning till omprov och hur det tillämpas. Det sätts i relation till Skolverkets riktlinjer. Syftet är också att se hur omprov påverkar bedömningsprocessen. Teoribakgrunden bygger på olika bedömningsaspekter samt faktorer som kan påverka omprovets funktion. Undersökningen baserar sig på kvalitativa intervjuer med fyra gymnasielärare i samhällskunskap.

Följande undersökning utgår ifrån intervjuer med föräldrar till elever som saknar fullständiga grundskolebetyg. Dessa föräldraintervjuer speglar på så sätt skolans vardagsproblem och de utvecklingsbehov som föreligger inom gymnasieskolans frirum. Framför allt betonas att föräldrarna bör ses som en resurs i skolans kartläggning av elever, men också att skolan bör ha ett processinriktat förhållningssätt. Att läs- och skrivsvårigheter kan ligga till grund för en stor del skolproblematik betonas, men också att goda relationer bereder stora möjligheter att arbeta konstruktivt kring dessa elever..

Studien undersöker sambandet mellan skolans resurser och elevresultaten i engelska år nio i en medelstor stad i Mellansverige. Syftet är att genom enkätundersökningar och intervjuer studera vilken inverkan skolans resurser har på elevernas studieresultat i engelska. Studien utfördes genom intervjuer med rektorer på ett antal skolor, samt genom analyser av resultatstatistik från Skolverket.Resultaten som presenteras visar att det går att se ett samband mellan elevernas resultat och skolornas resurser såsom tid, gruppstorlek och organisation. Vidare framgår att verksamheten i engelskundervisning varierar stort och att kontinuiteten överlag är dålig.  .

I detta examensarbete beskriver jag FMT-metoden och visar på dess möjlighet att bidra till en ökad livskvalité. Jag beskriver mitt arbete med två barn med hjärnskada och deras utveckling med FMT som stöd. Frågan jag ställde mig var om FMT stämmer med Svenska Kyrkans uppdrag. Min slutsats är att FMT har en plats i Svenska Kyrkans verksamhet och stämmer helt med Svenska Kyrkans uppdrag/Diakoni..