Studiens syfte är att belysa om elever i grundskolans år åtta känner sig delaktiga i sina studier, och vad som påverkar deras delaktighet, samt om undervisningen främjar delaktighet utifrån skolans styrdokument. I denna studie redogör vi för begreppet delaktighet för att på så sätt skriva fram olika tolkningar av begreppet. De frågor som informanterna i vår studie, elever i årskurs 8, framförallt fått fundera över är hur de uppfattar begreppet delaktighet och när de känner sig delaktiga. Utöver dessa frågor så har de även ombetts redogöra för vilken betydelse läraren har för upplevelsen av delaktighet.Vi belyser i vår bakgrund även begreppet delaktighet ur olika perspektiv och vad skolans läroplaner säger om begreppet delaktighet. Studien är en kvalitativ studie, med forskningsfrågor som uppmanar till en kvalitativ ansats.

Bakgrund Under den verksamhetsförlagda tiden på lärarutbildningen har jag vid flertalet tillfällen sett lektioner inom ramen för livskunskap eller EQ (emotionell intelligens). Genom övningar, rollspel och diskussioner tränar man eleverna att utveckla sina sociala och emotionella förmågor. Syftet är, att med hjälp av dessa lektioner, påverka eleverna, inte bara till bättre medmänniskor, utan också förebygga mobbing och skapa ett bättre klassrums- och arbetsklimat. Men hur ser diskursen ut gällande skolans värdegrundsuppdrag och hur talar och tänker lärare om deras socioemotionella arbete med elever i grundskolan? Syfte Syftet är att finna diskursen om skolans värdegrundsuppdrag samt ur ett lärarperspektiv, studeras lärares arbetssätt och tankar kring läroplanens värdegrundsuppdrag i grundskolan, med fokus på socioemotionellt arbete med elever. Metod Genom en enkätundersökning, vänd till grundskollärare, undersöktes arbetssätt och attityder kring ovan nämnda syfte.

Syftet med denna studie är att få en inblick i den elektroniska mobbningen utifrån de fyra klasser där jag har genomfört min undersökning, samt den litteratur som finns att tillgå inom ämnet. Som utgångspunkt för detta utgår jag ifrån följande frågställningar: I vilka arenor visar sig den elektroniska mobbningen? Kan man se skillnader/likheter mellan den elektroniska och den traditionella mobbningen utifrån mina enkätfrågor och tidigare forskning? Hur kan man som lärare och förälder motarbeta och förebygga elektronisk mobbning? Vilken plikt har man, både moraliskt och rättsligt, som lärare i kampen mot elektronisk mobbning? Min studie bygger delvis på tidigare litteratur inom ämnet. Men då denna litteratur fortfarande är ganska fattig på grund av att fenomenet fortfarande är relativt nytt, bygger studien även på en kvantitativ enkätundersökning gjord på en medelstor skola i Östergötland. Undersökningen skedde i fyra klasser inom årskurserna 7-9.

Sammanfattning Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur kreativt tänkande utvecklas i skolan samt hur lärarna uppmuntrar eleverna att utveckla denna förmåga främst i icke estetiska ämnen. Skolans styrdokument Lgr 11 ställer krav på utveckling av den kreativa förmågan, ett uppdrag som uppmanar till att främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem inför framtiden. Eleverna måste uppmuntras att utveckla och använda sin kreativitet, vilket för med sig eleven till nytänkande och sökande efter nya lösningar, först i skolarbetet och senare i det framtida arbetslivet. Med hjälp av ny och äldre litteratur om temat kreativitet i skolan samt tidigare forskning har jag byggt upp en kunskapsgrund för förståelse och tolkning av den kreativa processen i allmänhet och i skolan i synnerhet. Genom kvalitativa intervjuer och observationer har jag fått inblick i hur lärarna arbetar med kreativa processer i undervisningssituationer och därtill även hur de uppfattar begreppet kreativitet. Resultat från denna undersökning ska ses i relation till teorierna jag har läst och mina egna tolkningar av det samlade analysmaterialet. Denna uppsats visar att skolan brister i kontinuitet i kreativa arbetsmetoder, det finns några kreativa arbetsmodeller och rutiner för hur skolan lär ut det kreativa tänkandet. Läraren arbetar mest intuitivt och improviserar efter behov övningar i kreativt tänkande. Nyckelord: kreativitet, fantasi, kreativt tänkande..

IT är idag en naturlig och integrerad del av samhället, samtidigt påvisar flera rapporter och undersökningar att IT inte fått fullt genomslag i skolan och att användning ofta är i form av en ersättare till ett annat verktyg snarare än ett medel för att utveckla undervisningen och pedagogiken. För att påvisa intentionen har styrdokumenten, såsom skollag och läroplan, reviderats och regeringen tillsatt en Digitaliseringskommission vars identifierade delmål är att digitalisera skolan. Dagens skolsystem är decentraliserat, vilket gör att varje kommun beslutar vilka satsningar de vill göra på IT.Syftet med studien är att beskriva på vilket sätt skolans lokala tolkningar av de nationella besluten gällande IT-användning i skolan (i exempelvis läroplanen), eventuellt påverkar hur och i vilken utsträckning lärare integrerar IT i det pedagogiska arbetet.  Följande frågeställningar formulerades:Hur lyder skolledningens lokala tolkning av de nationella besluten kring IT i skolan?Påverkar dessa tolkningar lärarnas syn på IT i det pedagogiska arbetet?Hur och i vilken utsträckning använder lärarna IT i sin undervisning?Undersökningen har följt en kvalitativ metod med en deduktiv ansats. Totalt genomfördes åtta stycken personliga intervjuer med informanter på två kommunala gymnasieskolor.

Syftet med denna jämförande studie är att ta reda på vilka slags svårigheter elever i grundskolans tidigare år kan ha och hur undervisningen för dessa ser ut. Jag har utgått från två skolor i Stockholmsområdet: en ?invandrartät förort? samt en stadsdel i Stockholms innerstad för att även ta reda på hur elevers möjligheter att klara skolans mål påverkas av deras uppväxtmiljö, föräldrars bakgrund och social tillhörighet. Den likvärdiga skolan som beskrivs i skollagen ? vad innebär den i praktiken?För att svara på detta har jag genomfört intervjuer med tre lärare och en specialpedagog samt utgått från tidigare forskning inom området och Bourdieus kapitalbegrepp.

Studiens syfte är att synliggöra fritidspedagogers funktion i skolan. Vilka arbetsuppgifter får de? Hur de upplever att deras kompetens tas till vara? Påverkar deras utbildning vilka arbetsuppgifter de får? Studien har genomförts med både kvantitativa och kvalitativa metoder. Vi har insamlat våra data genom enkäter med fyra öppna frågor. Enkäterna har analyserats med meningskategoriserings- och ad hoc metoden.

Titel: Förändringsarbete i skolans värld - en fallstudie av Spjutspetsskolan i TrelleborgSeminariedatum: 2007-06-04Ämne/kurs: FEK582 Kandidatuppsats 10 poäng (15 ECTS)Författare: Carina Nertlinge & Johan NordgrenHandledare: Per-Hugo SkärvadNyckelord: Organisationsförändring, skola, konflikt, kultur, projekt Syfte: Syftet är att undersöka om förändringsprocessen bidragit till den kritik som Spjutspetsskolan har mött.Metod: Studien grundar sig på en kvalitativ ansats och har som empiri ett flertal intervjuer med inblandade i förändringen.Empirisk grund: Trelleborgs kommunala skola Teoretiska perspektiv: Organisationsförändring, kultur, konflikterSlutsatser: Det är vår slutsats att förändringsarbetet har varit bristande i vissa aspekter, vilka sedermera har skapat och bidragit till den kritik som uppkommit. Title: School change ? a case study of SpjutspetsskolanAuthors: Carina Nertlinge & Johan NordgrenAdvisors: Per-Hugo SkärvadDate: 2007-06-04Course: FEK582, Bachelors thesis in Business Administration, 10 Swedish credits, (15 ECTS)Key words: Organisational change, school, conflict, culture, projectPurpose: The purpose of this study is to examine if the the organisational change itself has contributed to the criticism against the project Spjutspetsskolan. Methodology: The study is based on a qualitative approach, and has as its empirical foundation several interviews with individuals involved in the project. Empirical foundation: Trelleborg municipal schoolTheoretical perspectives: Organisational change, culture, conflictsConclusions: It is our conclusion that the project has been lacking in certain respects, which has both created and contributed to the criticism against it..

Syftet med denna studie är att undersöka införandet av begreppet värdegrund i den ursprungliga Lpo 94 samt dess förändrade betydelse i de senare läroplanerna för grundskolan: den reviderade Lpo 94 samt Lgr 11.Studien undersökte tre forskningsfrågor: Finns det en entydig värdegrund i de studerade läroplanerna och texter? Hur förändras begreppet värdegrunds innebörd från Lgr 80 fram till Lgr 11? Varför förändras innebörden av begreppet värdegrund i de studerade texterna? En variant en begrepphistorisk metod som gav möjlighet att se kontexten och begreppets förändrade innebörd över tid för att uppfylla syftet. Vad som kunde konstateras är att begreppet som infördes i debatten under tidigt 1990-tal hade föregångare i tidigare läroplaner och var därmed inte unikt. Vad som däremot var mer unikt var begreppets diffusa natur, liksom den diffusa formuleringen kring värdena som skall ingå. Försök att konkretisera begreppet värdegrund och värdena som ingår där har ökat allt eftersom åren går och fick sin kulmen runt sekelskiftet i Utbildnings-departementets Värdegrundsprojekt.

Syftet med denna studie var att få en djupare förståelse för hur idrottslärare uppfattar hälsobegreppet samt hur de utformar undervisningen för att främja elevernas hälsa. Som metod för studien användes den kvalitativa intervjun. Resultaten som framkommer visar att idrottslärarna tycker att hälsa är ett samspel mellan fysiska, psykiska och sociala aspekter. Vidare framkommer det att skolans undervisning i hälsa bör baseras på fysisk aktivitet, för att utifrån denna plattform förgrena sig i hälsobegreppets och kursplanens övriga beståndsdelar..

Dialekter jämnas allt mer ut och utpräglade dialekter är sällsynta i dagens samhälle. I denna utjämning har skolan spelat en stor roll då det under 1800-talet förespråkades en utrotningspedagogik på grund av språkliga fördomar. Trots att det idag finns en större medvetenhet om dialektens betydelse för den enskilda individen är skolans språknorm ännu rikssvenska. Denna studie har för avsikt att undersöka hur lärare hanterar motsättningen mellan skolans språknorm och elevers identitetsutveckling i sin yrkesroll. Deras egna dialektbruk och dialektattityder studerades för att få en uppfattning om hur de förhåller sig till dialekter i klassrummet.För att undersöka hur verksamma lärare i de lägre årskurserna på Gotland förhåller sig till dialekter genomfördes en enkätundersökning och en intervjuundersökning.

Ämneskunskaper och språkkunskaper är på många sätt tätt sammanknutna och att språket har en viktig roll i lärandeprocessen betonas i såväl skolans styrdokument som i forskning på området. Detta samband mellan ämne och språk är utgångspunkten för den här studien där jag undersökt hur ett antal elever upplever lärarnas arbetsmetoder ur ett språkligt perspektiv genom att ställa deras erfarenheter i relation till de metoder som forskningen kring språkinriktad undervisning förespråkar. Studien är gjord i form av en kvalitativ intervjuundersökning där jag intervjuat fem gymnasieelever i årskurs tre utifrån två teman: ?Då lär jag mig bäst ? elevernas uppfattning om god undervisning? och ?Språket i ämnet?. Utifrån de gemensamma drag som framkommit i min studie kan god undervisning enligt de intervjuade eleverna sammanfattas som: en undervisning som präglas av delaktighet, interaktion och variation, där läraren har ett tydligt engagemang för eleverna och ämnet och kan förmedla detta engagemang vidare bland annat genom att knyta an till elevernas tidigare erfarenheter.

Kommunikation och ett bra samarbete mellan skola och arbetsmarknad är nödvändigt för att få till professionella utbildningar för våra elever, så kallad arbetsplatsförlagt lärande (APL). Detta examensarbete inriktar sig på att undersöka samarbetet mellan lärare och handledare ute på arbetsplatser samt undersöka vilka faktorer som kan bidra till att samarbetet blir bättre och härigenom förbättra kunskapsutvecklingen för eleverna.Fyra arbetsplatser samt två skolor i olika delar av Sverige, där handledare och lärare i varierande åldrar med yrkeskunskaper präglar respektive bransch, utgör resultatdelen i denna studie. Främst har fokus legat på hur kommunikation mellan skola och arbetsliv fungerar och om eller hur förbättringar mellan skola och arbetsliv skulle kunna ske utifrån arbetsplatsernas perspektiv och erfarenhet av APL.Av de tillfrågade lärare, som besvarade frågor kring hur kommunikation mellan skola och arbetsliv upplevs, svarade majoriteten i runda ordalag att den känns tillfreds men att mycket kan göras för att förbättra denna samverkan. Handledarnas uppfattning om samarbetet kunde liknas vid lärarnas, att arbeta för en bättre samverkan, men de saknade även kontinuerlig uppföljning från skolans sida på de bedömningar som de utför på eleverna efter avslutad APL-period för att veta om huruvida deras praktiska undervisning motsvarat skolans förväntningar eller inte.Genom denna rapport har vi fått veta att handledarna önskar att eleverna får en undervisning i skolan och ökad förståelse för hur viktigt beteende och förhållningssätt är ute på arbetsplatserna. Dessa faktorer är kanske de viktigaste att få gehör för ute på skolorna och på så sätt skapa ett framgångsrikt samarbete mellan skola och arbetsliv..

Abstract Abstract Hultqvist, Erik & Sköld, Johan (2011). Debatten om ordning reda. The debate on order in school. Syftet med studien är att beskriva och analysera den skolpolitiska debatten om ordning och reda. Den tidigare forskningen har visat att media ger en bild av skolan där oordning har tilltagit samt att läraryrket har tappat i status.

Syftet med denna studie är att synliggöra några lärares uppfattningar kring etik och moral samt hur läraren förmedlar etik och moral till sina elever. Därtill beskrivs några faktorer som dessa lärare uppfattar har betydelse för förmedlingen av etik och moral i skolan.Litteraturdelen består av källor från tidigare forskning, teoriböcker i ämnet samt statliga utgåvor kring skolans samhällsuppdrag. Den empiriska undersökningen bygger på en kvalitativ studie med utgångspunkt i den fenomenografiska ansatsen. Intervjuer från nio stycken lärare på grundskolans olika stadier har blivit underlag för studiens resultat. Studiens resultat visar att lärarens samhällsuppgift som värdegrundsförmedlare är både svår och komplex.