En skola där kretsloppstanken fått genomsyra både konstruktion, system och pedagogik. Med hänsyn till området och Annedalsparkens betydelse för de boende har byggnaden infogats som ett hänsynsfullt tillägg. Delar av skolans lokaler, takterass samt kulturcenter, är tillgänglig för allmänheten och fungerar därför som en sammanbindande länk mellan områdets invånare.  Privata innergårdar, takterassen och kontakten med den allmänna parken ger en stor variation för skolbarnen utan att parkens yta tas i anspråk.Utformningen av skolans lokaler skapar en trygg och hälsosam miljö för skolbarnen både rumsligt och materialmässigt. De obehandlade mjuka träytorna nöts av barnens närvaro och ger barnen möjlighet att sätta sitt märke på historian.

Bokstavsdiagnosen ADHD/ADD är omdiskuterad i Sverige. Neuropsykiatrerna och sociologerna kommer inte överens. Men, vad tycker pedagoger när de arbetar med barnen? Vad tycker barnen? I detta arbete behandlar jag två pedagogers, två föräldrars och två barns syn på diagnosen ADHD/ADD. Syftet med arbetet är att synliggöra problemet med att ha ADHD/ADD för att kunna undersöka och diskutera åtgärderna samt få en större beredskap att arbeta med olikheter.

BAKGRUND:Här ger vi läsaren en bakgrund i vad tidigare forskning och vad våra styrdokument säger kringden skönlitterära läsningen i skolan.SYFTE:Vårt huvudsyfte är att ta reda på hur pedagoger talar om att de använder skönlitterär läsning iundervisningen. Med hjälp av delfrågorna: Vilken litteratur läser man i skolan? Hur serpedagogerna på relationen mellan skönlitteratur och lärande? Hur samarbetar skolan medbiblioteket och hemmet?METOD:Vi har en kvalitativ metod inspirerad av fenomenografi. Vi har intervjuat 10 pedagoger för atthöra deras uppfattning kring skönlitterär läsning och hur de använder sig av den.RESULTAT:Pedagogerna anser att skönlitterär läsning i skolan är av stor vikt. Det är något de användersig av och något de tycker är viktigt både ur ett kunskapsperspektiv och ur ett lustfylltperspektiv.

Inkludering och integrering är begrepp som kommer på tal allt oftare i skolans värld. Nästan hela Europa är på väg mot en mer heterogen skola där alla elever vistas tillsammans. De elever som tidigare har varit differentierade från sina klasskamrater på grund av till exempel handikapp ska vara inkluderade i undervisningen. Frågan är vad personalen i skolan tycker om inkludering. I denna studie har en enkätundersökning gjorts för att ta reda på skolpersonalens attityder till inkludering av elever med utvecklingsstöning.

Den här uppsatsen handlar om värderingar och om synen på litteratur och litteraturläsning i grundskolan under åren 1980-2011 och syftet är att undersöka dessa. Uppsatsen är en litteraturstudie där skolans styrdokument i form av läroplaner och kursplaner i ämnet svenska utgör undersökningens primära källmaterial. Frågor som kommer att beröras i uppsatsen är hur synen på litteratur förändrats genom åren och hur introduktioner av nya läroplaner under den aktuella tidsperioden påverkat litteratursynen? Restultat som den här undersökningen ger är att det generellt råder en positiv syn på läsning och litteratur i alla de undersökta dokumenten. Lgr 80 skiljer sig från de övriga två läroplanerna genom att det här finns aspekter som talar för att man vill styra vad eleverna ska läsa genom att ge exempel på boktitlar.

Studien är genomförd inom ramen för Magisterutbildning med inriktning på Utbildningsledning 40 p, Karlstads universitet. Uppsatsen utgörs av en kartläggning av elevers möjligheter att påverka skolans förbättringsarbeten på olika nivåer. Metoden som använts för studien är intervjuer med fyra rektorer, fyra lärare och enkäter med 85 elever i år 5, år 6 och år 9. Intervjuer och enkäter har genomförts på tre skolenheter i två kommuner i Sydsverige. Resultatet visar på att förbättringsarbeten är en ständigt pågående process, att formellt elevinflytande fungerar väl på de undersökta skolorna.

Bakgrunden till vårt val av ämnesområde har uppkommit eftersom vår uppfattning är att den undervisning som sker i värdegrundsfrågor, många gånger fungerar i klassrummen, ändå uppstår konflikter av olika slag utanför klassrummet, till exempel på skolgården eller i korridorerna. Syftet är att, genom en kvalitativ studie, undersöka lärares uppfattningar av villkor för värdegrundsarbetets betydelse för eleverna i skolans tidiga år. I studien analyseras hur lärare förstår samspelet mellan å ena sidan undervisning i värdefrågor och å andra sidan elevers tillämpning i deras praktik. Metoden baseras på enskilda intervjuer med sex lärare som arbetar i skolans tidiga år. I studien redogörs kortfattat för tre perspektiv på lärande, vilka är tolkade ur respondenternas utsagor.

Vårt syfte med denna uppsats var att ta reda på barns tankar kring döden, samt skolans beredskapsplan vid en eventuell olycka eller dödsfall. För att ta reda på detta har vi gjort intervjuer med 20 barn varav 10 sjuåringar och 10 tioåringar. Vi intervjuade även 2 rektorer på olika skolor. Vi har studerat litteratur om hur barn reagerar på sorg och hur de bearbetar den. I vår diskussion har vi tagit upp hur vi skulle vilja arbeta med detta tabubelagda ämne i skolan.

Syftet med denna studie var att undersöka sexåringars upplevelser och erfarenheter av att börja i förskoleklass. Detta syfte konkretiserades med hjälp av två forskningsfrågor: Vilka förändringar upplever sexåringar vid sin övergång från förskola till förskoleklass? Vilka uppfattningar har sexåringar kring förskoleklass syfte och innehåll? Studien grundades på en kvalitativ undersökningsmetod i form av semistrukturerade barnintervjuer. 20 barn i två olika förskoleklasser intervjuades. Resultatet visade att övergången till förskoleklassen upplevdes som en spännande och utmanande förändring i barnens liv.

Denna uppsats undersöker om avslappning och massage kan ha en positiv effekt på gymnasieelever. Undersökningen har som mål att ta reda på om det finns ett behov för avslappning och massage i gymnasieskolan. Undersökningen är av kvalitativ form där fokus ligger på intervjuer som sker både innan undersökningen start och efter undersökningens avslut. Under två veckors tid får en klass på en gymnasieskola avslappning och massage i femton minuter varje dag. Utifrån projektets material och en litteraturstudium som innehåller tidigare forskning kommer uppsatsen att diskutera vikten av avslappning och massage i vardagen samt hur den påverkar kroppen.

SammanfattningI och med den senaste läroplanen (Lpo 94) och att skolledningen decentraliserats har lärarna fått ett större ansvar för de didaktiska frågorna i skolans verksamhet. Vårt syfte med denna uppsats är att belysa relationen mellan lärares uppdrag och arbete. De frågeställningar vi valt att fokusera på är: Hur uppfattar lärare vad som ligger till grund för deras didaktiska val och vilka påverkansfaktorer uppfattar lärare har störst betydelse för deras didaktiska val? Detta undersökte vi genom en enkätundersökning med 40 lärare och genom att läsa tidigare forskning. Resultatet av vår undersökning visade att påverkansfaktorerna är många och uppfattas olika, vissa medvetet och direkt påverkande, andra uppfattas indirekt och omedvetet.

Syftet med vår studie är att, inom skolämnet SO, undersöka huruvida bearbetade lärobokstexter kan underlätta läsförståelsen hos elever i år 9.För att uppnå vårt syfte har vi, i vår undersökning, använt oss av flera forskningsmetoder. Vi har gjort en s.k. triangulering bestående dels av en kvantitativ upprepad mätning och dels en kvalitativ hermeneutisk metod med enkätfrågor. Vårt urval har bestått av 6 elever i år 9 från en 6-9 skola. De deltagande eleverna har ej uppnått godkänd nivå gällande läsförståelse i Nationellt prov i svenska för år 9.Resultatet pekar på att skolans faktatexter kan göras mer tillgängliga för eleverna om texterna bearbetas med olika språkliga faktorer, såsom t.ex.

Syftet med detta arbete var att studera på vilket sätt skolans organisation samt barns närmiljö kan bidra till stress, men även hur skolans personal och vuxna i barns liv, aktivt kan arbeta för att förebygga stress. Studien bygger på fem intervjuer med vuxna som arbetar med barn i olika sammanhang och under olika förutsättningar samt 65 enkäter med barn i År2. Arbetets fokus ligger på barns stress i skolan men man kan konstatera att källan till barns agerande i skolan inte alltid behöver finnas i skolans verksamhet utan kan ha sitt ursprung i barnens övriga närmiljö. Därför bör även närmiljön uppmärksammas för att man ska få en helhetsbild av barnens situation. Resultatet i enkäterna visade att barnen hade få eller inga kunskaper om stress som begrepp men efter en begreppsförklaring visade sig att många barn själva hade upplevt eller sett stress hos personer i deras närhet.

Syftet med studien är att undersöka hur verksamma pedagoger uppfattar dokumentationens betydelse för den pedagogiska verksamheten och hur de arbetar med dokumentation i det dagliga arbetet för att främja elevernas lärande. Som metod använde vi oss av kvalitativa intervjuer där två pedagoger i förskolan, två pedagoger i förskoleklass och två pedagoger i grundskolans tidigare år (år 1-5) deltog. Resultatet åskådliggör att pedagogerna visar både kunskap och intresse vad det gäller pedagogisk dokumentation samtidigt som det framgår att det finns dilemman i dokumentationsarbetet. Tidsbristen ses som ett problem och det framkommer även att skolans dokumentation till stor del är resultatstyrd..

Syftet med vår studie är att visa på hur lärares syn på ämnesintegrerad undervisning ser ut. Vår studie visar vad som kan ses som för- och nackdelar gällande ämnesintegrering samt hur lärare kan ämnesintegrera i undervisningen. Tidigare forskning ställs mot lärarnas aktuella åsikter i verksamheten gällande ämnesintegrering. Sexton lärare i årskurs 1-5 från två olika verksamheter blev tillfrågade, att delta i en ostrukturerad enkät undersökning gällande deras syn på ämnesintegrering. I vår studie väljer vi att samla empiri genom en kvalitativ forskningsmetod för att förstå och förklara ämnesintegrering.