Syftet med denna uppsats var att undersöka hur erfarenhet påverkar valet av läsinlärningsmetod. Vilka skillnader kan man se mellan mer erfarna lärarna och nyutbildade? Vi ville även undersöka vilka övriga komponenter det är som påverkar undervisningen i läsinlärning.Metoden för vår undersökning har varit kvalitativa intervjuer. Vår målgrupp var lärare som arbetat mindre än 5 år och lärare som arbetat mer än 30 år.Resultatet pekar på att de erfarna lärarnas utbildning fortfarande spelar en stor roll i läsundervisningen. För de mindre erfarna är skolans undervisningsmetoder den enskilt största faktorn när man väljer metod.

Jag har gjort en bok som handlar om fem vanliga småkryp samt några av deras närmaste släktingar (fluga och mygga, spindel, geting, bi och humla, myra samt silverfisk). Boken kan klassas som en populärvetenskaplig bilderbok med faktainnehåll. Då en antropocentrisk syn på djur, i detta fall småkryp, är vanlig i skolans värld vill jag försöka skapa diskussion kring småkrypens egenvärde, istället för att endast se vilken nytta vi människor kan ha av dem. När jag efter många om och men valt vilka småkryp som boken skulle handla om plockade jag ut ett antal fakta om dem, och varvade då den mest basala faktan med lite mer udda information som kanske inte återfinns i varje uppslagsverk. Efter att ha skissat upp mina bilder på vita A4-papper skannade jag in dem i datorn och bearbetade dem i ett bildbehandlingsprogram..

Orden motivation och motivationsarbete är två ord som hör hemma i skolans värld men även utanför skolans väggar. De är i synnerhet viktiga inom ämnet idrott och hälsa, då många elever inte deltar i idrottsundervisningen. Det är lättare att prata om motivation än att utföra det praktiskt. Elevers attityd till ämnet är det som är grunden till deras deltagande i idrottsundervisningen. Det är även den inställningen som är avgörande för om elever fortsätter med fysisk aktivitet efter avlutad skolgång.

Syftet med mitt arbete har varit att undersöka hur textilläraren kan arbeta tematiskt tillsammans med andra lärare på sin skola. Jag har använt mig av den kvalitativa forskningsmetoden och genomfört intervjuer. Sex lärare har intervjuats på kommunala såsom privata grundskolor. Underökningen omfattar elever i åk 5-6. Mitt resultat visar sex olika exempel på hur ett ämnesintegrerat temaarbete kan utföras.

Under vår praktik på ett flertal skolor har vi upplevt att matematikundervisningen inte har verkligheten som utgångspunkt. Vi har emellertid uppfattat det som att många av lärarna anser att deras undervisning är verklighetsbaserad. Genom litteraturstudier och en enkätundersökning har vi undersökt om lärare och elever upplever undervisningen som verklighetsbaserad och om eleverna ser kopplingen mellan skolmatematiken och vardagsmatematiken. Vi fann att lärare och elever inte har samma uppfattning, elever (år 6) har svårt att se något samband mellan skolans matematikundervisning och den matematik de använder i sin vardag. Eleverna inser inte att deras matematikkunskaper kommer till användning utanför skolan, detta trots att lärarna anser sig bedriva en verklighetsbaserad undervisning..

I detta arbete fokuseras förhållandet mellan barn och kartor. Litteraturstudien behandlar vad en mental karta är, hur den formas och vilken funktion denna har. Här belyses också kartans roll i undervisningen. Möjligheter och svårigheter i arbetet med kartan lyfts fram. Vidare redovisas resultatet från studier gjorda i år fem och sju där elever på fri hand ritat kartor över olika områden.

Detta utvecklingsarbete undersöker hur man genom behavioristiska metoder, så som betingning, försöker öka elevernas studiemotivation inför historieämnet. Eleverna har fått jämföra resultaten från två prov, ett före och ett efter momentets genomgång. De har därefter svarat på en enkät angående deras motivation och hur de upplever stress. Det vi kom fram till var att när eleverna ser sin egen kunskapsutveckling så blir de motiverade till ökade studier i historieämnet. Eleverna upplevde det även som positivt att de fick möjlighet att veta innan momentet vad det är som de skall kunna när momentet är slut.

Eliasson, Vivi-Ann & Tinz, Susse (2012). ?Jag blir inte snead hela tiden? ? Gymnasieelever med diagnos dyslexi resonerar kring datorn som lärverktyg i klassrummet [So I won?t be eyeballed all the time ? Students in secondary school, diagnosed with dyslexia, reason about the computer as a learning tool in the classroom]. Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Handledare: Lisbeth Ohlsson.

Vi har gjort en undersökning där vi studerat värdegrundsbegreppet. Syftet var att undersöka hur en skola arbetar för att uppnå en god värdegrund hos eleverna. De frågor vi ville få besvarade var, vilket innehåll ger pedagogerna begreppet värdegrund samt hur och när pedagogerna arbetar med värdegrunden. I arbetets bakgrund har vi studerat litteratur som behandlar värdegrundsbegreppet. Som undersökningsmetod valde vi kvalitativa intervjuer.

Jag har i mitt examensarbete intervjuat fem lärare i samhällskunskap som representerar tre olika gymnasieskolor. Via intervjuerna har jag försökt reda ut vad lärarna anser om det friutrymme som den mål- och resultatstyrda skolans kursmål i samhällskunskap ger. Mitt syfte med undersökningen har varit att ställa det faktum att kursmålen i samhällskunskap är abstrakta och därmed ger ett stort friutrymme för lokal tolkning mot det faktum att en likvärdighet enligt läroplanen skall kunna garanteras över hela landet. Utifrån intervjuerna har jag kommit fram till att arbetssätt, åsikter och uppfattningar om kursmål, friutrymmet och likvärdighet skiljer sig åt mellan lärare och skolor. Med hjälp av övrig litteratur har jag tagit med aspekter som visar att en likvärdighet kan vara problematisk att uppnå i en decentraliserat styrd skolverksamhet..

Sedan år 2000 är romer tillsammans med fyra andra grupper erkända som etniska minoriteter i Sverige, vilket fått konsekvenser bland annat för modersmålsundervisningen i skolorna runt om i landet. Genom examensarbetets intervjuer framkom att det finns en paradox kring bevarandet av kulturell särart och samtidig integration, där skolans personal ställer sig frågande till hur man ska möta en främmande tradition. Trots preciseringen av alla varianter av romani chib som etniska minoritetsspråk visar sig flera informanter ha en oklar bild av skillnaderna mellan de olika språken, vilket leder till att den garanti som finns för att romska elever ska få undervisning på rätt variant inte uppfylls..

Denna uppsats undersöker vad som påverkar lärares upplevda problem med arbetsförhållanden samt deras upplevda arbetstillfredsställelse. Tidigare forskning visar att faktorer som kön, ålder samt upplevt stöd från rektorn ofta är prediktorer för dessa begrepp. Datan är hämtad från Trends in International Mathematics and Science Study (TIMSS) från 2011. Utifrån dessa data utförs multipel regression samt jämförelser av medelvärden och andelar med hjälp av makron för att söka svar på frågeställningarna. Studien finner bland annat att kön, elevers socioekonomiska bakgrund och skolans betoning på akademisk framgång har betydelse för lärares upplevelser..

Det här examensarbetet handlar om hur tre lärare uppfattar ett problembarn och hur de sedan väljer att bemöta och arbeta med dem. Syftet har varit att försöka hitta några metoder för hur man som lärare kan bemöta dessa barn och se vad man som lärare behöver kunna. Det har jag gjort genom att läsa litteratur som förklarar skolans och gruppens konstellation vilket jag i diskussionen satt i samband med lärarnas definition av problembarn och hur de väljer att jobba med dem. Min tyngdpunkt i undersökningen ligger i att se vad som gör att en elev blir ett problembarn och se hur man kan motverka att eleven blir eller förblir det. Vilket sätt man på bästa sätt bemöter dessa barn för att kunna göra något åt situationen..

Det här arbetet belyser svensklärares och skolbibliotekariers arbete med skönlitteratur på två skolor i Skåne. Undersökningen har fokus på elevers läsning av skönlitteratur. Arbetet syftar till att skapa förståelse för hur samarbetet mellan de två yrkesgrupperna kan se ut samt vilka fördelar respektive nackdelar som kan uppstå som ett resultat av dessa samarbeten. Arbetet bygger på fyra ostrukturerade kvalitativa djupintervjuer med svensklärare och skolbibliotekarier. Intervjuerna har analyserats och tolkats utifrån ett sociokulturellt perspektiv.

Syftet med denna studie är att bidra till ökad kunskap om kommunikationsbrister inom en utbildningsförvaltning och hur man kan synliggöra dem. I denna uppsats har valet av genomförande grundat sig på den kvalitativa metoden genom intervjustudie. Utifrån de elva intervjuer har i resultatet kommit fram att kommunikations begrepp är svårt att definiera men att en rak kommunikation och öppenheten mellan parterna är väsentlig för en god kommunikation. Mejl är den kommunikationskanalen som används mest men det finns även andra kanaler såsom formella och informella möte, telefon och anslagstavla. Kommunikationen inom utbildningsförvaltningen kan alltid bli tydligare.