Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer och/eller förutsättningar rektorer uppfattar som avgörande för att kunna främja den samhälleliga integreringstanken i skolverksamheten och utveckla förutsättningarna för en inkluderande skola. En fördjupad förståelse kan vara av betydelse för att hitta bra och användbara arbets- och ledarformer. Det handlar om att lyfta fram vilka förhållanden och/eller faktorer, som rektorer uppfattar främjande eller inte. Skolans styrdokument säger bland annat att utbildningen i skolan ska vara likvärdig och att rektor ska garantera elevernas rättsäkerhet. Att garantera elevernas rättsäkerhet handlar för rektor om att se till att alla eleverna i grundskolan oavsett funktionshinder eller inte får de rättigheter som är fastställda i skolans styrdokument.

Det har konstaterats att i skolor där många elever har utländsk bakgrund är uppfyllelsen av skolans kunskapsmål låg. Ofta förklarar man detta faktum med att eleverna har bristande kunskaper i svenska. Genom min undersök-ning ville jag ta reda på om det var hela förklaringen. För att stödja elever-nas möjligheter att nå skolans mål pågår språksatsningar i Göteborg, där åtta skolor har fått förstärkta resurser i form av flerspråkig personal. Efter-som denna skolpersonal är indelad i team och arbetar i lokala projekt, såg jag en möjlighet att få insyn i hur samarbetsinriktade arbetsformer kan för-bättra villkoren för nyanlända elevers språkutveckling.

Examensarbetet undersöker hur ett antal lärare har valt att förverkliga kursplanen för gymnasieskolans kurs Svenska A ute i klassrummen. Följande frågor har fungerat som utgångspunkt för arbetet: ? Vilka arbetsområden tas upp vid olika kurstillfällen och hur stort utrymme ges de? ? Hur stora är skillnaderna mellan olika lärares planeringar vad gäller kursinnehåll och vilka är dessa skillnader? Som arbetsmetod valdes en enkätundersökning, riktad till svensklärare på gymnasieskolans estetiska program på skolor i Norrbottens län. En beskrivning av skolans styrsystem och en analys av den aktuella kursplanen tjänar som bakgrund till undersökningen och diskussionen. Resultatet av enkäten visar att de sex lärarna i undersökningen utnyttjat tolkningsutrymmet i kursplanens formuleringar på ett sådant sätt att de genomfört kurser som sinsemellan ser helt olika ut.

Denna uppsats är skriven i syfte att genom en värderande textanalys undersöka likheter och skillnader mellan två av svenska skolans läroböcker i religion. Erland EhnmarksVärldsreligionerna från 1955 samt Söka Svar från 2009, av Leif Eriksson, Malin Mattsson Flenngård och Uriel Hedengren. Denna jämförelse anser jag vara ett sätt att närma sig en förståelse för olika generationers sätt att se på religionen och att på så sätt få en inblick i hur generationsklyftan skapats. De frågeställningar jag har använt mig av är följande.? Tolkas religionerna opartiskt eller ur en kristen synvinkel?? Förändras texternas värderingar mellan de två böckerna?? I så fall, hur skiljer sig detta åt?Det resultat jag kommit fram till är att det har skett en utveckling både när det gäller genusperspektiv och centrering kring kristna begrepp i läroböckerna.

Sammanfattningvis visar resultaten på att barn och ungdomar är och upplevs mer stressade idag. Det finns många orsaker till barns stress och och den tar sig i olika uttryck. Skolans inre och yttre miljö är en stor stressfaktor som påverkar både yngre och äldre barn. För att kunna förebygga och motverka stress är det viktigt att identifiera stressen tidigt i livet..

Syftet med fo?ljande kvalitativa studie a?r att med hja?lp av intervjuer underso?ka la?rares arbete med och tankar om skolans va?rdegrund na?r det kommer till demokrati, fostran, ett ma?ngkulturellt samha?lle och ja?mlikhet. Fra?gesta?llningarna inkluderar a?ven en avsikt att studera hur undervisningen ga?r till, om denna enbart a?r planerad eller om de intervjuade la?rarna vittnar om icke planerade la?rsituationer. Metoden som anva?nds a?r semistrukturella intervjuer som sammansta?lls, transkriberas och analyseras genom att applicera Deweys teorier om intelligent action pa? resultatet.

Högskolan i Gävle    Examensarbete C Akademin för utbildning och ekonomi   15 hp Lärarprogrammet     Vårterminen 2011Titel: Språket i första eller andra hand? En uppsats om språkutveckling, modersmål och svenska som andraspråk.   Författare: Kajsa Hjelmblom Handledare: Daniel PetterssonSammanfattning Studiens syfte är att undersöka om lärare i grundskolans tidigare år känner till hela skolans språkutvecklande uppdrag och ta reda på hur klasslärare arbetar med att främja elevernas språkutveckling. Syftet är också att ta reda på om arbetet med elevernas språkutveckling skiljer sig mellan skolor med få eller många elever med invandrarbakgrund samt att undersöka om det finns något samarbete mellan klasslärare och modersmålslärare. Studien är en kvantitativ studie i liten skala.

Syftet med denna uppsats var att analysera instruktionsvideon som undervisningsform i ämnet Medieproduktion. Tidigare forskning visade att interaktiva läromedel på ett positivt sätt kunde bidra till lärande. Med det som utgångspunkt var den övergripande frågeställningen i den här studien ifall interaktiva läromedel kunde fungera som komplement till dagens undervisning och i så fall på vilket sätt? Påverkade användandet av instruktionsvideo lärarens roll i klassrummet? Vidare var meningen med studien att undersöka om det redan idag skedde en inlärning utanför skolans ramar via interaktiva läromedel. Samt om det i så fall togs i beaktande av skolans lärare.

Utgångspunkten för den här uppsatsen är att pedagoger idag står inför nya utmaningar på grund av ett allt mer mångkulturellt Sverige. Flera av skolans styrdokument har tagit det mångkulturella i beaktande genom att införliva ett interkulturellt perspektiv som ska genomsyra hela skolans verksamhet. Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera hur pedagoger reflekterar kring att arbeta i dagens mångkulturella samhälle och hur medvetna de är om de riktlinjer som finns. Vårt syfte är även att se hur pedagoger förhåller sig till elevernas religiösa tillhörighet samt om tillhörigheten integreras i undervisningen. Som underlag för undersökningen ligger en teoretisk litteraturorientering.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka och analysera hur specialpedagoger på sex olika gymnasieskolor i en kommun beskriver sin verksamhet. Arbetet ger i litteraturdelen en översikt över gymnasieskolans utveckling och tidigare forskning kring normalitet och avvikelse, olika perspektiv på specialpedagogik och lärande, stödundervisning i gymnasieskolan. Problem i dagens gymnasieskola belyses och även speciallärarens roll förr och specialpedagogens uppgifter idag. Den teoretiska utgångspunkten är utvecklingsekologisk och sociokulturell. Undersökningen är en semistrukturerad intervjumetod utförd i en kommuns sex gymnasieskolor där målgruppen har varit elva specialpedagoger.Resultatet av studien visar att specialpedagogens uppgift i gymnasieskolan är övervägande kompensatorisk med undervisning på individ eller gruppnivå.

Studiens syfte är att belysa om elever i grundskolans år åtta känner sig delaktiga i sina studier, och vad som påverkar deras delaktighet, samt om undervisningen främjar delaktighet utifrån skolans styrdokument. I denna studie redogör vi för begreppet delaktighet för att på så sätt skriva fram olika tolkningar av begreppet. De frågor som informanterna i vår studie, elever i årskurs 8, framförallt fått fundera över är hur de uppfattar begreppet delaktighet och när de känner sig delaktiga. Utöver dessa frågor så har de även ombetts redogöra för vilken betydelse läraren har för upplevelsen av delaktighet.Vi belyser i vår bakgrund även begreppet delaktighet ur olika perspektiv och vad skolans läroplaner säger om begreppet delaktighet. Studien är en kvalitativ studie, med forskningsfrågor som uppmanar till en kvalitativ ansats.

Bakgrund Under den verksamhetsförlagda tiden på lärarutbildningen har jag vid flertalet tillfällen sett lektioner inom ramen för livskunskap eller EQ (emotionell intelligens). Genom övningar, rollspel och diskussioner tränar man eleverna att utveckla sina sociala och emotionella förmågor. Syftet är, att med hjälp av dessa lektioner, påverka eleverna, inte bara till bättre medmänniskor, utan också förebygga mobbing och skapa ett bättre klassrums- och arbetsklimat. Men hur ser diskursen ut gällande skolans värdegrundsuppdrag och hur talar och tänker lärare om deras socioemotionella arbete med elever i grundskolan? Syfte Syftet är att finna diskursen om skolans värdegrundsuppdrag samt ur ett lärarperspektiv, studeras lärares arbetssätt och tankar kring läroplanens värdegrundsuppdrag i grundskolan, med fokus på socioemotionellt arbete med elever. Metod Genom en enkätundersökning, vänd till grundskollärare, undersöktes arbetssätt och attityder kring ovan nämnda syfte.

Studiens syfte är att synliggöra fritidspedagogers funktion i skolan. Vilka arbetsuppgifter får de? Hur de upplever att deras kompetens tas till vara? Påverkar deras utbildning vilka arbetsuppgifter de får? Studien har genomförts med både kvantitativa och kvalitativa metoder. Vi har insamlat våra data genom enkäter med fyra öppna frågor. Enkäterna har analyserats med meningskategoriserings- och ad hoc metoden.

Titel: Förändringsarbete i skolans värld - en fallstudie av Spjutspetsskolan i TrelleborgSeminariedatum: 2007-06-04Ämne/kurs: FEK582 Kandidatuppsats 10 poäng (15 ECTS)Författare: Carina Nertlinge & Johan NordgrenHandledare: Per-Hugo SkärvadNyckelord: Organisationsförändring, skola, konflikt, kultur, projekt Syfte: Syftet är att undersöka om förändringsprocessen bidragit till den kritik som Spjutspetsskolan har mött.Metod: Studien grundar sig på en kvalitativ ansats och har som empiri ett flertal intervjuer med inblandade i förändringen.Empirisk grund: Trelleborgs kommunala skola Teoretiska perspektiv: Organisationsförändring, kultur, konflikterSlutsatser: Det är vår slutsats att förändringsarbetet har varit bristande i vissa aspekter, vilka sedermera har skapat och bidragit till den kritik som uppkommit. Title: School change ? a case study of SpjutspetsskolanAuthors: Carina Nertlinge & Johan NordgrenAdvisors: Per-Hugo SkärvadDate: 2007-06-04Course: FEK582, Bachelors thesis in Business Administration, 10 Swedish credits, (15 ECTS)Key words: Organisational change, school, conflict, culture, projectPurpose: The purpose of this study is to examine if the the organisational change itself has contributed to the criticism against the project Spjutspetsskolan. Methodology: The study is based on a qualitative approach, and has as its empirical foundation several interviews with individuals involved in the project. Empirical foundation: Trelleborg municipal schoolTheoretical perspectives: Organisational change, culture, conflictsConclusions: It is our conclusion that the project has been lacking in certain respects, which has both created and contributed to the criticism against it..

Syftet med denna studie var att få en djupare förståelse för hur idrottslärare uppfattar hälsobegreppet samt hur de utformar undervisningen för att främja elevernas hälsa. Som metod för studien användes den kvalitativa intervjun. Resultaten som framkommer visar att idrottslärarna tycker att hälsa är ett samspel mellan fysiska, psykiska och sociala aspekter. Vidare framkommer det att skolans undervisning i hälsa bör baseras på fysisk aktivitet, för att utifrån denna plattform förgrena sig i hälsobegreppets och kursplanens övriga beståndsdelar..