Syftet med denna studie har varit att belysa inkluderingsfrågor ur skolledarens perspektiv. Vi har studerat hur två kommuner genomför det förändringsarbete som krävs för att skapa en inkluderande skola. Vår studie bygger på en kvalitativ undersökning med intervjuer. Vi har undersökt hur skolledare i respektive kommun tolkat inkluderingsuppdraget, identifierat påverkansfaktorer, belyst hur beslut implementeras samt påvisat vilken kompetens som krävs. Åtta skolledare ingår i studien.

I rapporten redovisas en undersökning av hur den svenska nationella läroplanen i grundskolan blir till den genomförda läroplanen i en skolas undervisning/praktik. Frågeställningarna gäller lärares uppfattningar av och skolans arbetssätt för att genomföra målen om elevers ansvar och inflytande. Undersökningen är en fallstudie. Dataunderlaget kommer från intervjuer med lärare och skolans dokumentation. Detta har analyserats med tillämpning av kvalitativ metod.

När en organisation väljer att implementera ett affärssystem, leder det till en stor teknologisk förändring, men även en stor organisationsförändring. Det faller sig då naturligt att implementeringen kommer att ge intryck på organisationens övriga verksamhet. Uppsatsen redogör för om och hur de anställda i en organisation, som implementerat ett affärssystem, upplever förändring i sina arbetsroller samt i organisationens styrning. Arbetsroller inkluderar både de anställdas arbetsuppgifter samt deras relationer till kollegor. En fallstudie har gjorts på Lantmännen Cerealia Uppsala, där detta undersökts ur ett lednings- och avdelningsperspektiv.

Den enskilde revisorn förväntas genomföra revisioner på ett kostnadseffektivt sätt och samtidigt upprätthålla revisionens kvalitet både ur konkurrenssynpunkt och för att säkerställa yrkets fortsatta legitimitet. När kostnadseffektiviteten och kvaliteten styrs på olika sätt menar tidigare studier att det kan förekomma en konflikt där den enskilde revisorn kan tvingas till kvalitetshotande kompromisser. Studien syftade därför till att bidra med ökad förståelse för vilka föreställningar som kan finnas hos den enskilde revisorn och revisionsbyrån om tillämpad styrning av revisionens kvalitet och kostnadseffektivitet. Den genomfördes som en flerfallstudie där kvalitativ data samlades in genom djupgående intervjuer med sex representanter från tre revisionsbyråer. För att bidra med både ett revisors- och ett byråperspektiv deltog en kvalificerad revisor och en kontorschef från varje revisionsbyrå.

Bakgrunden till denna undersökning är den eskalerande ohälsan bland barn och ungdomar. Syftet är att visa skolans möjligheter att förebygga hälsoproblem.Resultat: På de skolor som vi undersökte fattades det en lokal arbetsplan gällande hälsa. Trots detta var rektorerna väl medvetna om hälsans betydelse i skolan. Ett ökat hälsoarbete i skolorna leder till att eleverna har lättare för att koncentrera sig. Detta leder i sin tur till ett bättre resultat i undervisningen..

Syftet med denna uppsats var att få en inblick i vad som styr lärarnas planering av skolämnet historia i grundskolans senare år och vilka faktorer som påverkar stoffvalet i ämnet. För att få reda på detta har jag valt att intervjua sex SO-lärare på olika skolor. Resultatet av undersökningen visade att elever och styrdokument har den största påverkan på undervisningen. Även lärarens eget intresse har ett visst inflytande, då över hur mycket uppmärksamhet ett arbetsområde får och vari tyngdpunkten ska ligga. Lärarens lärarutbildning och skolledningen har inte något direkt inflytande medan läroboken har inflytande på när ett arbetsområde ska läggas in i schemat.

Examensarbete som bestod i att rita en låg- och mellanstadieskola i det nybyggda området Annedal. Skolan är programmerad för cirka 600 elever, sex årskurser med fyra klasser i varje årskurs, 25 elever i varje klass. Utöver de olika klassrummens hemklassrum breddades skolans program genom att låta specialklassrummen (slöjdsalar, idrottshall, mm) rita sig utåt och bli offentliga lokaler efter skoltid. Skolans program består alltså av 24 klassrum med tillhörande hemvister, två musiksalar, sal för träslöjd, sal för syslöjd, bibliotek, fullskalig idrottshall med fyra tillhörande omklädningsrum, en aula som rymmer hela skolan samt andra mer serviceinriktade skollokaler såsom matsal, skolkök och kontor för skolans administration.För att ta sig an skolans stora program användes en metod där skolan fick komma till som i ett collage. Olika väl fungerande rumsligheter från andra projekt blev inspirationskällor som införlivades och fogades in i byggnaden.Tanken om collaget blev även vägledande i utformningen av byggnadens estetik samt dess tekniska detaljer.

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka hur pedagoger förhåller sig till de erfarenheter och kunskaper som elever tillägnar sig utanför skolans ramar, inte minst från populärkulturen, och hur detta tar sig uttryck i skolan.Intervjuer genomfördes med pedagoger i grundskolans tidigare år. För att få en motpol till resultatet som intervjuerna med pedagogerna gav, valde vi att göra två gruppintervjuer med elevinformanter..

Studien är kvalitativ och utgörs av halvstrukturerade gruppintervjuer med olika yrkeskategorier verksamma i en f-6 skola (förskoleklass till och med årskurs 6). De olika yrkeskategorierna är alla pedagoger men verksamma inom olika områden, vilka är årskurs 1-3, årskurs 4-6, specialundervisning, förskola/fritidshem och elevvård. Syftet med studien är att undersöka hur olika yrkeskategorier verksamma i en f-6 skola ser på kunskap, skolans organisation och specialundervisning, i förhållande till de i läroplanen (Lpo 94) fastställda strävansmålen, att verka för en skola för alla I andra kapitlet i läroplanen (Lpo 94) talas det om strävansmål och uppnåendemål, där strävansmålen anger inriktningen på skolans arbete och där uppnåendemålen anger vad eleverna minst ska ha uppnått när de lämnar skolan. Strävansmålet är samhällets uppdrag till skolan och ska vara utgångspunkten för skolans planering. Det ska leda till diskussioner om kunskap och organisation i en skola för alla.

I rapporten ges förslag på hur arbetsmiljön och säkerheten kan förbättras på Skanskas byggarbetsplatser i Värmland genom att integrera säkerheten i den visuella styrningen.På skyddsrondsprotokollen finns det vissa anmärkningar som ofta återkommer, nämligen fallskydd, allmän oreda och personlig skyddsutrustning. Bakom dessa anmärkningar och många olyckor som sker ute på byggarbetsplatserna ligger ofta den mänskliga faktorn, vilket innebär att många av olyckorna som skett skulle ha kunnat förebyggas.Visuell styrning är en metod som tidigare provats på Skanskas arbetsplatser med syftet att öka produktiviteten genom kommunikation och synlighet för arbetarna. Genom deras delaktighet i visuell styrning ökar engagemanget och det skapas en ?vi-känsla? ute i produktion, något som skulle kunna lösa många av de problem som finns på arbetsplatserna.Visuell styrning hos Skanska fungerar praktiskt så att en whiteboardtavla sätts upp ute på byggarbetsplatsen, där man samlar ihop medarbetarna framför tavlan varje morgon innan man börjar producera och går igenom det som är prioriterat i produktionen på tavlan.Vår idé är att integrera säkerheten i den visuella styrningen genom att sätta upp punkter på tavlan som är viktiga ur säkerhetssynpunkt. Till dessa kan en skala sättas där man enkelt kan se hur den aktuella säkerheten för varje punkt är på bygget.

Tidigare forskning finner det angeläget med vidare studier gällande lokala organisationsförhållanden för anmälningspliktigaprofessioner. Studien syftar därför till att kartlägga hur rektorer som ansvarar för årskurs 7-9 på kommunala grundskolor ien kommun i norra Sverige ser på skolans ansvar när barn far illa eller då det finns misstanke om att ett barn far illa. Utöverdetta studeras även hur rektorerna resonerar kring barn som far illa eller misstänks fara illa samt skolans rutiner ochtillvägagångssätt i samband med detta. Fyra kvalitativa intervjuer av semistrukturerad karaktär ligger till grund för studienoch intervjuerna har därefter analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att barn som far illa ansesvara ett brett begrepp och att det i många situationer är svårt att avgöra om ett barn far illa eller inte.

Hälsa och livsstil spelar en stor roll i dagens samhälle. Folksjukdomar och ohälsosamt leverne blir allt mer förekommande. Skolan har en viktig uppgift att utbilda eleverna till att inse vikten av ett hälsosamt och sunt liv. Syftet med studien är att uppmärksamma och belysa hur och om en gymnasieskola arbetar med hälsa och kost mot eleverna. Litteratur kring hälsa, kost och livsstil har behandlats där skolans roll har varit i fokus.

ART, Aggression Replacement Training är en multimodal behandlingsmetod som bygger på tre samverkande komponenter. Dessa är: Interpersonell färdighetsträning där sociala färdigheter tränas, ilskekontrollträning som lär individen att handskas med sin ilska samt moralträningen som ska höja det moraliska resonerandet. 1987 började ART att användas på ungdomsvårdsskolor i USA, metoden har spridit sig och idag används ART inte enbart inom den institutionella vården utan allt mer i skolans värld.Syftet med uppsatsen är att undersöka vilket eller vilka teoretiska perspektiv på inlärning som metoden stödjer sig på och hur väl dessa stämmer överens med skolans styrdokument (Lpo 94). Studien är baserad på en kvalitativ textanalys av ART Aggression Replacement Training A Comprehensive Intervention for Youth, en bok av grundarna till metoden, samt skolans styrdokument (Lpo 94).Reultatet visar att ART vilar på flera olika teorier om inlärning, och att olika teorier finns representerade inom de olika komponenterna. I förhållande till Lpo 94 visar de delar jag analyserar på en överensstämmelse, även om någon punkt kan tolkas annorlunda..

I dagens stressade samhälle gör man sig alltför ofta påmind om tidens påverkan, man pratar om tiden i all dess bemärkelse vilket har lett till att vi velat se hur detta fenomen hanteras inom företagsvärlden. Därför har vår uppsats baserats på vad tiden har för inverkan på styrning av företag genom att undersöka hur chefer inom olika branscher ser på tidsbegreppet och i vilken omfattning tiden påverkar styrningen av ett företag samt hur man som ledare väljer att utnyttja och avgränsa sin tid. Syftet är att se hur man handskas med tidsbegreppet, det vill säga något man inte kan påverka, inom företagsvärlden.Vi har valt att använda oss av en induktiv metod för att göra en kvalitativ ansats för att få fram primärdata. Detta har till en början resulterat i en naiv återberättande del för att sedan inta en mer kritisk ställning. Det som är viktigt att påpeka är att vi varit ute efter chefernas personliga åsikter och inte företagets åsikter.Det vi kom fram till var att tidens påverkan på styrning av företag och ledarnas ledarskap visar sig i olika skepnader beroende på bland annat titel, ansvarsområde, bransch och personliga egenskaper.

Det här examensarbetet handlar om skolorganisation och styrning, och är en fallstudie av Kramfors kommun. Vi har utgått från frågeställningar som handlar om vilken typ av styrning av skolan som finns i Kramfors kommun och vilka strategier kommunen har för att hantera de problem som uppstår i och med den låga befolkningstätheten och det minskande elevantalet. Vi har använt kvalitativa intervjuer som metod och intervjuat rektorer, lärare och en politiker som har ansvar för gymnasiet. Intervjuerna gjordes under en veckas fältstudie i Kramfors. Våra resultat är att kommunen styr skolverksamheten med hjälp av olika styrningsverktyg, främst den ekonomiska och ideologiska styrningen. Vi uppfattar att politikerna styr skolverksamheten utifrån ett bytänkande, där tätorter bedöms på olika sätt beroende på i vilken del av kommunen de ligger. Den tydligaste pedagogiska konsekvensen av den låga befolkningstätheten är elevernas pendling.