Skolan styrs av styrdokument vilka alla lärare måste anpassa sin undervisning efter. I dessa finns emellertid ett tolkningsutrymme, och syftet med denna studie är att klarlägga hur ett antal lärare i svenska tolkar och arbetar med ett av målen från kursplanen i detta ämne. Genom att belysa hur en liten del av det regelverk som omger skolan kan tolkas kan förståelsen för vad det innebär att arbeta efter nationellt ställda mål och kriterier öka. För att åstadkomma detta intervjuades fem lärare, alla från samma skola, angående deras syn på uppnåendemålet att kunna läsa, reflektera över och sätta in i ett sammanhang några skönlitterära verk och författarskap med betydelse för människors sätt att leva och tänka. Resultatet av intervjuerna visar på en viss spridning i hur målet uppfattas då alla lärare exempelvis inte menade att målet i sig innebar något krav på läsning.

Våra styrdokument som ska länka i varandra från förskola till skola gör att det blir nödvändigt att reflektera över vilken roll förskolan har när det gäller att utveckla ett intresse för matematik. Vi har valt att kalla vårt arbete ?Den röda tråden? för att tydliggöra sammanlänkning. Vi ville ta reda på hur pedagoger arbetar med grundläggande matematik i förskolan och i förskoleklass. Vi ville också titta på undervisningen sett ur ett genusperspektiv.

Denna undersökning syftar till att ta reda på om man arbetar ämnesintegrerat i år 7-9 i de samhällsorienterade ämnena samt vilka pedagogiska och vetenskapliga teorier/teoretiker man stödjer sin undervisning på I arbetet framgår också vilka möjligheter och/eller svårigheter pedagoger ser med detta arbetssätt samt om de använder sig av det i sin undervisning. För att få svar på frågorna har vi gjort en kvalitativ undersökning i form av åtta intervjuer med fyra kvinnliga samt fyra manliga So-pedagoger på två 7-9 skolor i två skilda kommuner i södra Sverige. Genom litteratur om pedagogiska teorier och lärande vill vi med detta arbete förmedla kunskap om ämnesintegration/tematiskt arbetssätt. Vidare utgår vi från skolans olika styrdokument för att få veta vad dessa säger om tematiskt arbete. För att få en djupare kännedom om ämnesintegration har vi även gjort en historisk tillbakablick gällande läroplaner och kursplaner.Resultatet av undersökningen visar att samtliga åtta pedagoger använder sig av tematiskt arbetssätt, om än i varierad utsträckning.

Syftet med studien är att ur barns perspektiv undersöka hur skolan på ett bra sätt kan bemöta barn med separerade föräldrar. Frågeställningarna har även vidrört hur de separerade föräldrarna vill att deras barn ska bli bemötta av pedagoger i skolan. Studien är kvalitativ och vi har använt oss av en projektiv intervjumetod där barnen har fått projicera sina åsikter mot olika situationer rörande andra barn med separerade föräldrar. Forskning från bland annat BRIS och Rädda Barnen har fastställt att barn som genomgår en kris ofta saknar vuxna stödpersoner inom skolan. Vår studie visar att barnen har varit ledsna i skolan och saknar en vuxen person som finns där för dem.

En skola där kretsloppstanken fått genomsyra både konstruktion, system och pedagogik. Med hänsyn till området och Annedalsparkens betydelse för de boende har byggnaden infogats som ett hänsynsfullt tillägg. Delar av skolans lokaler, takterass samt kulturcenter, är tillgänglig för allmänheten och fungerar därför som en sammanbindande länk mellan områdets invånare.  Privata innergårdar, takterassen och kontakten med den allmänna parken ger en stor variation för skolbarnen utan att parkens yta tas i anspråk.Utformningen av skolans lokaler skapar en trygg och hälsosam miljö för skolbarnen både rumsligt och materialmässigt. De obehandlade mjuka träytorna nöts av barnens närvaro och ger barnen möjlighet att sätta sitt märke på historian.

Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger i förskolan beskriver sitt arbete med barnen vid utevistelse samt hur pedagogerna ser på utevistelsens betydelse för barns lärande. I studien studeras vilka styrdokument förskolan arbetar med i utevistelsen, hur pedagoger beskriver sina planerade aktiviteter med barn utomhus och hur pedagoger upplever att de kan utveckla utevistelsen. Deweys tankar om hur barn lär sig genom att praktiskt tillämpa kunskaper i utevistelsen beskrivs också.  Intervjuer av fyra pedagogers syn på utevistelse genomfördes. I resultatredovisningen analyseras likheter och skillnader mellan pedagogernas svar.

Inom queerteorin och den intersektionella forskningen söker forskning påvisa de normsystem som verkar inom olika diskurser. Genom en normkritisk analysmetod som bygger på queerteori och intersektionalitet och med stöd av den kritiska diskursanalysens perspektiv undersöker denna uppsats hur sexualitet och könsidentitet framställs i läroböcker för samhällskunskapens a-kurs på gymnasiet. Problemformuleringen bygger vidare på Skolverkets omfattande studie från 2006 och resultaten jämförs med Skolverkets resultat, för att se om det skett någon förändring i beskrivningen. Resultatet i föreliggande studie visar på en viss förskjutning till ett mer inkluderande och synliggörande förhållningssätt i några av de studerade läroböckerna men att främst transperspektivet och ett mer genomgående normkritiskt perspektiv ännu saknas i läroböckerna. Genom detta resultat påvisas att de intentioner som finns i de styrdokument som reglerar skolans verksamhet inte är helt genomförda i de studerade läroböckerna.

Studien är genomförd inom ramen för Magisterutbildning med inriktning på Utbildningsledning 40 p, Karlstads universitet. Uppsatsen utgörs av en kartläggning av elevers möjligheter att påverka skolans förbättringsarbeten på olika nivåer. Metoden som använts för studien är intervjuer med fyra rektorer, fyra lärare och enkäter med 85 elever i år 5, år 6 och år 9. Intervjuer och enkäter har genomförts på tre skolenheter i två kommuner i Sydsverige. Resultatet visar på att förbättringsarbeten är en ständigt pågående process, att formellt elevinflytande fungerar väl på de undersökta skolorna.

Syftet med föreliggande undersökning har varit att analysera de övergripande målen för svenska som andraspråks- och svenskundervisningen på svensk gymnasieskola, kunskapskraven för kurserna Svenska som andraspråk 1 och Svenska 1 samt frågor ur ett läromedel för respektive kurs. De läromedel som har analyserats är Svenska etc.: kursbok i svenska och svenska som andraspråk (2006) samt Svenska rum 1 (2012). Objekten har analyserats genom att de har kategoriserats in i Jim Cummins Modell för andraspråkselevernas språk- och kunskapsutveckling (Holmegaard & Wikström, 2004. s.545). Detta för att svara på frågan ?Går det att samordna undervisning som uppfyller mål och kunskapskrav för ämnena svenska som andraspråk och svenska enligt Gy11??.

Bakgrunden till vårt val av ämnesområde har uppkommit eftersom vår uppfattning är att den undervisning som sker i värdegrundsfrågor, många gånger fungerar i klassrummen, ändå uppstår konflikter av olika slag utanför klassrummet, till exempel på skolgården eller i korridorerna. Syftet är att, genom en kvalitativ studie, undersöka lärares uppfattningar av villkor för värdegrundsarbetets betydelse för eleverna i skolans tidiga år. I studien analyseras hur lärare förstår samspelet mellan å ena sidan undervisning i värdefrågor och å andra sidan elevers tillämpning i deras praktik. Metoden baseras på enskilda intervjuer med sex lärare som arbetar i skolans tidiga år. I studien redogörs kortfattat för tre perspektiv på lärande, vilka är tolkade ur respondenternas utsagor.

Vårt syfte med denna uppsats var att ta reda på barns tankar kring döden, samt skolans beredskapsplan vid en eventuell olycka eller dödsfall. För att ta reda på detta har vi gjort intervjuer med 20 barn varav 10 sjuåringar och 10 tioåringar. Vi intervjuade även 2 rektorer på olika skolor. Vi har studerat litteratur om hur barn reagerar på sorg och hur de bearbetar den. I vår diskussion har vi tagit upp hur vi skulle vilja arbeta med detta tabubelagda ämne i skolan.

Syftet med den här erfarenhetsbaserade och vetenskapliga essän är att genom reflektion kring erfarenheterna, relevant litteratur och forskning undersöka olika arbetssätt för lärare och fritidspedagoger att kunna hjälpa och stötta barn i svåra livssituationer. Essän tar sin början i tre berättelser om barn i svåra livssituationer, efter det följer ett tydliggörande av dilemmat i berättelserna. I undersökningen kopplas problematiken i berättelserna ihop med olika arbetssätt för hur lärare och fritidspedagoger kan hjälpa barn i svåra livssituationer. För- och nackdelar med de olika arbetssätten behandlas och diskuteras. Genom reflektion kring problemområdet uppstår kunskap och medvetenhet om hur det är lämpligt att lärare och fritidspedagoger stöttar och hjälper barn i svåra livssituationer.

Matematikundervisningen på gymnasiet skall enligt Skolverkets styrdokument vara färgade av den programinriktning eleven valt. En stor del, mer än hälften, av gymnasiets matematik A-kurs skulle gå att avhandla med yrkesmatematik på ett fordonsprogram med inriktning mot skogsmaskin- förare/mekaniker. Inom dessa nämnda yrken förekommer matematik i form av geometri, procent, statistik samt ekvationer och formler i stor utsträckning. Bland annat negativa tal och potensfunktioner förekommer däremot i ringa eller ingen utsträckning alls. Dessa resultat framkom efter att några personer inom angett yrket intervjuats varefter den framkomna yrkesmatematiken jämfördes med den matematik som enligt styrdokument och läromedel ingår i gymnasiets matematik A-kurs. Syftet med undersökningen var att frambringa vilken matematik som användes inom yrket och hur stor del av matematik A-kursen som direkt kan överföras till yrkesmatematik. Detta för att sedan, i ett vidare syfte, användas till önskvärd programinfärgning och göra matematiken meningsfull för eleverna..

SammanfattningSyftet med denna studie är att undersöka förekomst, styrning och tillämpning av fysisk aktivitet för äldre på äldreboenden i Stockholms län. Syftet utmynnar i följande frågeställningar:·        Hur ofta och i vilken form utövas fysisk aktivitet på äldreboenden?·        Hur motiveras vikten av fysisk aktivitet på äldreboenden?·        Vilka argument finns för att fysisk aktivitet inte används i större utsträckning på äldreboenden?·        Hur iscensätts fysisk aktivitet på följande tre nivåer: lagar, kommunala styrdokument samt tillämpning på äldreboenden? Metod: Studien har utförts på äldreboenden i fyra kommuner i Stockholms län. Materialet har samlats in med hjälp av enkäter som skickats ut till enhetschef eller motsvarande på 45 äldreboenden. Av dessa svarade 71 procent på enkäten.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka pedagogernas förhållningssätt till bild och användning av bild som en uttrycksform vid undervisningen av de teoretiska ämnena i skolår 1-5. I undersökningen vill vi även diskutera om pedagogernas intresse, erfarenheter eller kunskaper inom bildområdet kan styra eller påverka deras val av implementering av bilden i undervisningen. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med sex pedagoger bestående av fyra lärare och två fritidspedagoger alla verksamma inom skolår 1-5. Analysen tolkas med hjälp utav forskarna Skinner, Piaget och Vygotskijs olika teorier om barns utveckling, lärande och inlärning samt av andra teorier relevanta för ämnet och av Skolans styrdokument. I undersökningen framgår att alla pedagogerna har en positiv inställning till bild som uttrycksform och att alla pedagogerna arbetar i någon utsträckning med bild i undervisningen.