Randowo, Linnea och Sjöbeck, Emelie (2013) Skolans värld i skönlitterära barnböcker Malmö: Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Detta arbete är en studie om hur förskolan samt skolan gestaltas i skönlitterära barnböcker. Undersökningen har gjorts genom att läsa och analysera tjugoen skönlitterära barnböcker. Resultatet har visat på hur den goda gentemot den mindre goda skolan och förskolan, lärare samt elever framträder i de olika böckerna. Detta presenteras i kapitel fem, ?Resultat, analys och teoretisk tolkning?.

Kursplanen för historia i årskurs 4?6 är till stor del utformad efter det västerländska och nordiska samhället. Denna studie har därför haft sin utgångspunkt i att undersöka hur elevers identitet påverkas genom en eurocentrisk historieundervisning. Målgruppen har varit elever med utomnordisk bakgrund. Syftet var att se elever och lärares erfarenheter och tankar kring mångkulturell historieundervisning samt hur denna bedrivs.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka lärares och rektors uppfattningar om att låta elever delta i planering av undervisning. Samt att diskutera vad det kan bero på att målet med att göra elever delaktiga i planering av undervisning inte uppfylls i enlighet med skolans styrdokument. Min förhoppning är att mitt arbete ska kunna fungera som underlag för vidare diskussioner inom skolan i syfte att göra eleverna mer delaktiga.   Metoden jag använt mig av är en kvalitativ metod där jag genomfört intervjuer med fyra lärare och en rektor på en och samma skola.    I mitt examensarbete kommer jag fram till att det beror främst på fyra orsaker, brist på diskussion om begreppen delaktighet och inflytande, brist på diskussion gällande begreppen demokrati och makt, att skolans kunskaps- och demokratiuppdrag hanteras fristående från varandra och att det beror på lärares och rektors egna inställningar, uppfattningar och kompetens..

Syftet med undersökningen är att ta reda på hur homosexuella föräldrar upplever sin tillvaro i ett heteronormativt samhälle samt hur de ser på skolans bemötande av dem och deras barn..

Denna uppsats behandlar skolans värld och införandet av informationsteknik (IT) i dess vardag.Skolverket i Sverige har lagt ned mycket resurser på att undersöka och utvärdera olika lösningar till ökat IT-stöd för skolan i allmänhet. Detta arbete skall belysa ett mer specifikt användningsområde, mötesanteckningar, för att underlätta införandet på sikt genom att ta mindre delproblem åt gången.Till grund för arbetet kommer flera rapporter från Myndigheten för skolutveckling att ligga. Arbetet går ut på att ta fram de krav skolpersonalen har till området, samt att utvärdera några olika verktyg på markanden. Sedan skall det undersökas för- och nackdelar med egenframtagning och färdiga verktyg till skolans krav. Som grund för utvärderingen kommer kraven, från personal på två olika referensskolor, att vara.Till hjälp för utvärderingen kommer en metod kallad 2G-metoden att användas och resultatet av arbetet blir de krav och önskemål som bör tillgodoses för att ett ökat användande skall ske..

Skolans och förskolans läroplan har tydligt fokus på att utveckla barns språk. Forskning säger att högläsning spelar en viktig roll i barns talspråksutveckling. Därför bör högläsning finnas som en central del av barns vardag. Syftet med vårt arbete är att jämföra hur det akti-va arbetet med högläsning ser ut i förskolan respektive grundskolans tidiga år. Vårt arbete syftar också till att ta reda på om pedagogerna i förskolan och skolan anser att högläsningen har betydelse för barns språkutveckling.

Examensarbetet handlar om normalitet och avvikelse i den svenska skolan. Utifrån de tester av läs- och skrivfärdighet som utförs på gymnasieeleverna i årskurs ett i Huddinge kommun, har vi undersökt vilka effekter dessa tester har på tre olika nivåer. De tre nivåerna är kommun, skola och elev. Vi menar att testerna är en del av skolans konstruktion av en normal elev. Den som faller utanför faller utanför och ska genom olika åtgärder göras normal.

Denna uppsats undersöker konsekvenserna av den svenska skolans kommunaliseringen under perioden tidigt 1990 - tal till början av 2012. Huvudsyftet med uppsatsen är att undersöka hur arbetsförhållandena har förändrats för lärarna samt ge förslag på hur rådande system kan förbättras. Tre olika områden har undersökts närmre; förändringen av lärarnas lönenivå, lärarnas arbetstid och lärarnas arbetsuppgifter. Den rent konkreta frågeställningen i uppsatsen är: Hur har den kommunala skolan utvecklats när det gäller lönenivå, arbetstid och arbetsuppgifter och vilka konsekvenser har det fått för lärarna under perioden början av 1990-talet fram till början av 2012? Material till detta arbete har hämtats ifrån intervjuer med två rektorer och två lärare som har arbetat i skolan före, under och efter kommunaliseringen, samt de kollektivavtal som slutits mellan den offentliga skolans arbetsgivare och de två största fackförbunden för lärare, Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund, under den undersökta tidsperioden.

Undersökningen rör funktionsledarnas nya roll på Länsstyrelsen i Kronobergslän. Den nya rollen är ett utökat chefskap som är en del av en omorganisering. Syftet med studien är att ta reda på hur det utökade chefskapet hos funktionsledarna påverkar deras, roll och arbetsgemenskap samt vilka effekter ett ledarskap längre ner i organisationen medför. Teorier kring roll, ledarskap, organisation och institution har används. Metoden som använts är främst intervjuer.

Skolkören har länge funnits som en naturlig del av skolans verksamhet, men den har haft olika betydelse genom läroplanerna det senaste århundradet. Tidigare studier kring skolkörens funktion visar att den sociala aspekten är den som är mest framträdande. Studien har hämtat inspiration från Juvas Liljas (2001). Syftet med föreliggande studie var att undersöka skolkörens funktion och förutsättningar i årskurs 1-6 så som den uppfattas av rektorer och körledare. Följande frågeställningar har använts för att ta reda på detta:1.

Syftet med vår uppsats är att åskådliggöra hur ett antal lärare ser på musikens roll i skolan. Arbetet bygger på litteraturstudier och kvalitativa intervjuer i två F ? 2 klasser. Vi visar hur lärarna använder sig av musik i sin undervisning och hur de ser på musik i skolan. Vår undersökning visar att musikundervisningens huvuduppgift är att eleverna skall känna glädje och gemenskap.

Jönsson, Malin och Pettersson, Jennie (2010) Läs- och skrivutveckling. En studie om pedagogens roll i mötet med barn med språk- och kommunikationsproblem (Reading and writing development. A study about the role of the educationalist in the meeting with children with language and communication problems.) Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola. I vårt arbete vill vi lära oss mer om språk- och kommunikationsproblem samt hur läs- och skrivutvecklingen hos dessa barn kan se ut. Vi vill även undersöka hur man kan individualisera för barn med språk- och kommunikationsproblem samt vilka alternativa verktyg som finns att tillgå.

Vårt syfte med arbetet är att undersöka hur fem lärare i södra Sverige knyter an vardagen och verkligheten till matematikundervisning i grundskolans tidigare åldrar. Vi undersöker också hur lärarna använder skolans närmiljö till det. Vi hoppas att få fler och nya idéer kring hur lärare kan använda sig av omvärlden och erfarenheter i matematikundervisningen. Vårt slutgiltiga mål med undersökningen är att vi ska kunna ta med oss dessa erfarenheter i vår egen undervisning som lärare. Undersökningen utfördes av litteraturstudier samt av fem kvalitativa intervjuer av lärare i skolans lägre åldrar.

Denna uppsats handlar om en genusundersökning och läromedelsanalys i religionsläroböcker för skolans senare år inom de abrahamitiska religionerna. Jag har använt mig av sju olika läroböcker och baserat min undersökning på dem, alla läroböckerna är utgivna under olika år tal med den äldsta från 1991 och den senaste från 2012. I min teori lyfter jag fram att kvinnorna osynliggörs i religionsläromedel då man oftast beskriver en religion ur ett manperspektiv. Syftet med undersökningen var att se hur mycket kvinnorna nämns i läroböckerna och jag ställde frågorna hur beskrivs kvinnorna i läroböckerna? Vad skriver författarna om kvinnorna i läroböckerna? Finns beskrivning om kvinnornas roll med i alla läroböckerna? Finns det någon skillnad på äldre och nyare läroböcker? Vilka är i så fall skillnaderna? Med hjälp av textanalys och innehållsanalys besvarade jag min frågeställning.

Denna studie har fokus på KME-studenternas kunskaper och profilering samt dess relation till varandra. Syftet med undersökningen är att undersöka KME-studenternas sidoämnesval och grunden till dessa val samt att synliggöra KME-pedagogernas profilering i relation till förskolans, grundskolans och fritidshemmens verksamheter. Studien utgår ifrån följande frågeställningar; Vilka sidoämnen väljer KME-studenterna? Utifrån vilka premisser upplever studenterna sig göra dessa val? Hur synliggörs KME-pedagogiken i studenternas uttryck för profilering inför mötena med verksamheter som möjliga framtida arbetsgivare? Hur stor påverkan har skolans, förskolans och fritidshemmens traditioner för KME-pedagogernas upplevelse om sin yrkesroll, läraridentitet och kompetens? Jag har använt kvantitativa metoder för att skapa statistik kring KME-studenternas (påbörjad utbildning 2007-2008) sidoämnesval utifrån materialet från Malmö Högskolas studentregister (2010). Materialet till denna del av undersökningen täcker därigenom hela den behandlade populationen.