Interaktion är det komplexa samspel mellan interaktörer där meningsskapande skerinom kommunikativa sekvenser. Föreliggande studie syftar till att översätta ettbedömningsinstrument till svenska för bedömning av interaktion mellan barn medkommunikativ funktionsnedsättning och deras föräldrar. Instrumentet Coding of Parent-Child Interaction and Communication Skills Assessment är hämtat från studier avPennington et al. (1999; 2009) och prövas på två interaktionsdyader (barn i interaktionmed en förälder) före och efter genomgången föräldrakurs för att utvärdera ominstrumentet är användbart vid bedömningen av interaktion. Den svenska versionen avbedömningsinstrumentet innehåller koder med definitioner för identifiering avinteraktionsmönster.

Förmågan att hantera stress beror delvis på i vilken utsträckning individen upplever sig ha förmåga att hantera kraven i omgivningen. Syftet med föreliggande studie var dels att undersöka samband och skillnader mellan Typ A-beteende och Känsla av sammanhang (KASAM), dels att undersöka sambanden mellan JAS-skalans faktorer och KASAM-skalans komponenter. En enkätundersökning genomfördes där 72 yrkesverksamma individer i åldrarna 24-63 deltog. Mätinstrumenten bestod av Jenkins Activity Survey (JAS) och Antonovskys KASAM-skala. Resultatet uppvisade ett starkt samband mellan Typ A-beteende och KASAM, dvs.

Abstract Abstract Hultqvist, Erik & Sköld, Johan (2011). Debatten om ordning reda. The debate on order in school. Syftet med studien är att beskriva och analysera den skolpolitiska debatten om ordning och reda. Den tidigare forskningen har visat att media ger en bild av skolan där oordning har tilltagit samt att läraryrket har tappat i status.

Så kallade demokratiska skolor som Sudbury Valley i Massachusetts och Summerhill i England kombinerar individuell frihet och gemensamt ansvarstagande för att gynna både lärande och utveckling av demokratisk kompetens hos skolbarnen. Trots att deras koncept under mer än 80 års tid har visat sig vara synnerligen framgångsrikt och trots att både lärande och demokratisk kompetensutveckling står högt på agendan för skolutveckling i både Sverige och internationellt, nämns dessa skolor eller deras koncept inte alls i diskussionen om den svenska skolans utveckling.I ett samhälle där beslut skall förankras i vetenskapliga fakta, faller det rimligen på allmänpedagogikens bord att kunna förklara de nämnda skolornas framgångar.Mitt syfte är att med hjälp av relevant litteratur granska de demokratiska skolornas praktiska koncept, att undersöka möjligheter att formulera en allmänpedagogisk teori utifrån detta koncept, samt beröra den traditionella skolans utvecklingsmöjligheter i riktning som en sådan teori utpekar. En etnografisk innehållsanalytisk metod har använts för att jämföra och samordna denna litteratur. Det visar sig att befintlig kunskap ger ett utmärkt stöd för de demokratiska skolornas praktiska koncept och att analysen ger upphov till hypotesbildningar på den önskade teoretiska nivån. Frågan om den traditionella skolans utvecklingsmöjligheter i ?demokratisk? riktning måste diskuteras bland annat ur ett maktperspektiv, och ett par inlägg i en sådan diskussion finns i sista kapitlet..

I skolans styrdokument, Lgr 11, står skrivet att skolan ska ansvara för att varje elev efter grundskolan kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. Genom en kvalitativ studie, gjord på tre hem- och konsumentkunskapslärare samt 50 st elever i årskurs 8, innehållande intervjuer, observationer och enkätstudier, undersöker denna uppsats hur lärare använder IT i hem- och konsumentkunskapsundervisningen samt vilka uppfattningar som lärare och elever har till användningen av IT i ämnet.Resultaten visar att både lärare och elever är positiva till användningen av IT i ämnet hem- och konsumentkunskap, men att det främst är tiden och skolans ekonomi som styr hur det används. Även faktorer som lärarens intresse, utbildning och bristen på datorer i skolan spelar en stor roll i vilken utsträckning IT används..

Den här studien har tagit sin utgångspunkt i vårt intresse för hur kunskaper som ele-verna kan ha nytta för i sin vardag, kan vävas in i skolans verksamhet. Dagens sam-hälle efterfrågar människor med både en förmåga att samarbeta med andra såväl som förmåga att lösa problem. Det krävs även att du ska ta ställning till olika val i många sammanhang. Syftet med den här studien är att undersöka hur och i vilken grad elever i årskurs tre samarbetar när de löser en vardagsanknuten problemlösningsuppgift samt hur elevernas problemlösningsprocess ser ut. För att få svar på studiens syfte har vi genomfört en empirisk undersökning med en kvalitativ ansats.

Arbetet handlar om vad det är som ger en känsla av sammanhang i rollen som nyutexaminerad lärare. Utifrån begreppen hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet har vi gjort en kvalitativ intervju med tre förskollärare och sex grundskollärare. Frågorna var begränsade till områdena som berörde mottagandet och introduktionen, mötet med barngruppen och kollegor, personliga egenskaper och utbildning samt goda råd till oss som blivande lärare. Intervjuresultatet visar att för att få en känsla av sammanhang under första tiden som lärare så måste helheten fungera. Det är en kombination av en bra gemenskap och stöd från kollegor och skolledning, arbetet med barnen, föräldrarna och ens egen drivkraft och motivation samt att ens arbete känns någorlunda strukturerat, som gör att denna känsla infinner sig.

Syftet med arbetet är att ta reda på om studie- och yrkesvägledare och lärare, i och med att den nya skollagen och läroplanen (Lgr 11) har införts, arbetar utifrån att studie- och yrkesorienteringen är hela skolans ansvar. Vi vill undersöka detta, eftersom det gemensamma ansvaret är något som i formuleringsarenan länge har framförts som viktigt, men som inte har haft det genomslag på realiseringsarenan som det var tänkt från början. De frågor vi vill besvara är hur kvaliteten i studie- och yrkesorienteringen på skolan ser ut utifrån studie- och yrkesvägledares och lärares perspektiv, hur studie- och yrkesvägledare och lärare på grundskolan anser att kommunikationen och samarbetet mellan dem fungerar vad gäller studie- och yrkesorienteringen samt hur studie- och yrkesvägledare och lärare anser att de nya styrdokumenten påverkar studie- och yrkesorienteringen på skolan. Detta undersöker vi utifrån en hermeneutisk inriktning med kvalitativ metod, vilket innebär strukturerade intervjuer med intervjuformulär. Resultaten knyter vi till de styrdokument och rekommendationer som gäller för studie- och yrkesorienteringen i grundskolan samt forskning och teori om framtidens vägledning, kommunikation och samarbete inom organisationen, konstruktivism och organisationsteori. Genom vår undersökning kan vi konstatera att studie- och yrkesvägledningen och -orienteringen inte är skolans gemensamma mål, att studie- och yrkesvägledarna inte kommer naturligt in i skolarbetet och att studie- och yrkesvägledarna tycker att det är för lite samarbete med lärarna.

Bakgrund Forskningen om lärares arbetssituation har mestadels utgått från det patogena synsättet och identifierat problem och riskfaktorer. Därför behövs det mer salutogen forskning som lyfter fram hälsoskapande faktorer och uppmärksammar samt ger underlag för att utveckla goda arbetssätt och arbetsformer. Dessa kan sedan underlätta arbetet och därigenom förbättra hälsan och välbefinnandet i arbetslivet för lärare. Syfte Syftet med studien var att utifrån teorin om känsla av sammanhang (KASAM) identifiera arbetsrelaterade faktorer och processer som lärare uppfattar som stärkande och hälsofrämjande. Metod Tre fokusgruppsintervjuer, varav en i en gymnasieskola och två i en grundskola i södra Sverige, genomfördes med sammanlagt tio lärare. Materialet analyserades med deduktiv innehållsanalys med teorin om känsla av sammanhang som analysmatris. Resultat Arbetsrelaterade specifikt stärkande resurser för lärare har identifierats och analyserats in i KASAM-teorins tre komponenter begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Meningsfullhet finns inbyggd i lärarnas uppdrag.

En patient som ska genomgå en operation kan uppleva känslor som maktlöshet och utsatthet. Patientenkan även känna sig rädd för själva ingreppet och narkosen och vara orolig för hur operationen kan kommaatt påverka livet. Det är enligt kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska och hälso- ochsjukvårdslagen sjuksköterskans ansvar att ge patienten den information hon/han behöver för att kunnautöva självbestämmande och delaktighet i omvårdnaden. Enligt Antonovskys teori om salutogenes ochkänsla av sammanhang kan en människa, trots sjukdom, uppleva hälsa och känna tilltro inför framtiden.Syftet med föreliggande litteraturöversikt var att undersöka om sjuksköterskan genom patientutbildning isamband med operation kan möjliggöra att patienten får tillgång till och kan använda sig av sina egnaresurser och den egna förmågan för att främja hälsa och välbefinnande. För att finna svar på dettastuderades forskningsartiklar inom ämnet och efterhand framträdde övergripande och underliggandeteman.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare på låg- och mellanstadiet i grundskolan ser på faktorer som påverkar deras handlingsutrymme vid störande beteende i klassrummet och våld mellan elever. Finns det skillnader i hur lärare och rektorer uppfattar lärarnas handlingsutrymme? Kan skolans eventuella skolkod påverka hur lärarna handlar? Har de befogenheter och disciplinära åtgärder som har tillkommit i den nya skollagen någon inverkan på lärarnas handlingsutrymme? För att undersöka lärarnas resonemang användes halvstrukturerad intervju. Analysverktyget hermeneutik tillämpades för att analysera den transkriberade texten för att finna svar på denna studies syfte och frågeställning. Lärarens handlingsutrymme visade sig påverkas av olika faktorer inom skolans värld som skolkod, ramfaktorer och skollag.

Denna uppsats har velat belysa hur fem unga föräldrar utifrån egna erfarenheter har upplevt sin skolgång men även hur ett återupptagande av studier kan möjliggöras. Undersökningen baseras på elevernas egna livsberättelser där inte bara de direkt studierelaterade frågorna berörts, utan också en del allmänmänskliga/sociala aspekter. Även två professionella har blivit intervjuade: en kurator och en studie-och yrkesvägledare. Bemötandet från skolans professionella har framstått som viktigt eftersom detta påverkar elevernas självbild och härigenom också elevens förutsättningar att fullfölja utbildning. Resultaten visar att skolans organisation och samhällets övriga insatser är mycket viktiga när det handlar om att uppmärksamma denna elevgrupp och att erbjuda det särskilda stöd den kan behöva..

Bakgrunden till detta arbete vilar i skolverkets formulering av skolans demokratiuppdrag. Här finns en tanke om att alla verksamma i skolan, vuxna och elever, ska få känna ett direkt inflytande över sin verksamhet. Man menar att detta direktinflytande ska finnas med i alla delar av skolans verksamhet, även den traditionella. Detta visar att alla delar av skolan inte arbetar åt samma håll och inte heller följer sina föreskrifter.Syftet med detta arbeta är att identifiera och kartlägga de kunskaps- och demokratisyner som existerar i skolans olika läroplaner. De läroplaner som är av intresse för detta arbete är Lgr69, Lgr80, Lpo94 samt Lpfö98.

Syftet med vår studie är att undersöka hur lärare tolkar och väljer att hantera elevkonflikter på två grundskolor med olika social rekrytering. Genom halvstrukturerade respondentintervjuer med åtta lärare har vi synliggjort vilka olika slags elevkonflikter som lärarna beskriver finns på deras respektive skolor samt orsakerna till elevernas konflikter och lärarnas konflikthantering. Lärarnas svar har vi analyserat i förhållande till skolans socioekonomiska läge. I vår analys har vi utgått från flera teoretiska perspektiv, bland andra skolkod, kapitalbegreppet, klassificering och inramning.Vår undersökning visar att synen på konflikter till stor del är likartad men att mängden konflikter och konflikthanteringen som förekommer på skolorna är olika. Resultatet visar att lärarna tror att skolans läge är av betydelse för mängden konflikter och konflikthanteringen som finns på skolan..

Syftet med studien är att ta del av erfarenheterna bland några elever på introduktionsprogrammet som inte nått målen för årskurs 9 i svenska i grundskolan. Studien skulle ge svar på bland annat hur eleverna upplevt skolans försök att hjälpa dem nå målen. Andra frågor som skulle besvaras var om eleverna hade egna funderingar kring vad skolan kunde ha gjort för att främja lärandet, om de känt sig inkluderade och delaktiga samt om de hade övriga erfarenheter från grundskoletiden som har varit av betydelse för dem. En kvalitativ metod användes och genom livsberättelser framkom de vuxna informanternas erfarenheter. Två intervjuer genomfördes med de tre deltagarna.