Politisk identitet och klass- och könsmässiga strukturer undersöks i den tidiga fackliga organiseringen bland textilarbetarkvinnor i Malmö mellan åren 1889 och 1902. En tid av öppningar i tolkningen av könsmönstren är märkbar när den svenska fackliga organiseringen tar fart i slutet av 1800-talet. Kvinnorna tar sig ett utrymme som sedermera blir ifrågasatt..

Att inträda i skolans värld är ett stort steg i barnets liv. Sverige har en sådan skolstartsmodellsom ger barnen möjligheter att inträda i skolans värld vid olika tidpnnkter. Varianten attinträda i skolans värld ett år senare används trots allt nästan inte alls. Det innebär attkonsekvenserna av denna modell blir sådana att en del barn som är födda sent på året inträderi skolans värld utan att ha uppnått ålder sex år. Enligt forskarna påverkar detta negativtbarnets skolgång och studieresultat.

Det finns många exempel på undersökningar som gjorts för att utreda varför situationen kring studie- och yrkesorienteringen ser ut som den gör idag. I detta arbete har blicken lyfts från förklaringsområden som individers bakgrund och det alternativfyllda samhället, vilka ofta nämns, och istället landat på betydelse som organisering och tolkningen, vilket vi i fortsättningen benämner som översättning, av statliga direktiv kan ha. Syftet med arbetet har varit att följa de statliga direktiven kring studie- och yrkesorientering genom en kommun och analysera organiseringens och översättningen av direktivens betydelse för studie- och yrkesorienteringen. Undersökningsområde för arbetet blev Helsingborgs kommun, en relativt stor kommun, och personer med olika inblandning i studie- och yrkesorienteringen i kommunen har intervjuats kring dessa frågor. Resultatet har sedan växelvis bearbetats med teorier kring organisering och översättning. Arbetets viktigaste resultat är att organisering och översättning påverkar studie- och yrkesorienteringen och att likvärdig vägledning, vilket är det kommunen strävar efter, inte kan utlovas av kommunen om översättning inte tas i beaktande. Kopplat till översättning är utvärdering och uppföljning vilka också behövs för att en vägledning likvärdig och rättvis till alla elever ska kunna säkerställas..

Syftet med denna studie är att undersöka vad skolans personal uppfattar vara skolans sociala funktion. Vi har i vår studie kommit fram till att styrdokument, litteratur och forskning visar att skolans sociala funktion är en både omfattande och viktig del i skolans vardagspraktik. Den berör aspekter som fostran, lärande och mänskliga relationer samt samverkan mellan hem, skola och elevhälsa. Detta stämmer till stor del överens med vad våra respondenters uppfattning och upplevelser gällande skolans sociala arbete. Men samtidigt uttrycker flera av respondenterna en osäkerhet om vad den sociala funktionen innebär i praktiken, vad som står i aktuella styrdokument, vad en social funktion kan eller ska innehålla och hur mycket tid det sociala arbetet får ta irelation till de kunskapsmål som ska uppnås..

Syftet med vår uppsats är att undersöka hur olika lärare inom grundskolan kan organisera och planera ett ämnesintegrerat arbetssätt och hur det ämnesintegrerade arbetssättet kan främja elevernas lärande och utveckling. Bakgrunden är att samhället har utvecklats och blivit styrt av mål, resultat och individualisering. Vilket har gjort samhället till ett kunskapssamhälle som i sin tur påverkat lärarrollen. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former. Vi har genomfört en kvalitativ studie med metoden intervjuer.

Syfte: Vi ämnar med uppsatsen skapa oss en förståelse för hur gymnasielärare organiserar laborativ matematik och varför de säger sig använda det här arbetssättet. Metod: Uppsatsen bygger på sex personliga intervjuer med gymnasielärare i matematik. Teoretiskt perspektiv: I vår teoretiska referensram har vi använt ett organisationsschema som beskriver upplägget av undervisningen och teorin om undervisningens villkor. Resultat och diskussion: Vår undersökning visar att undervisningen organiserades bland annat utifrån målen med undervisningen, elevernas inflytande över undervisningen, elevernas förkunskaper och lärarens ämnes- och pedagogikkunskaper. Lärarna använde laborationer för att konkretisera matematiken, för att skapa en djupare förståelse hos eleverna och för att skapa ett intresse och en glädje hos eleverna för att lära matematik..

I have in this thesis studied how guidelines for organizing information in a custom- made user interface could be made. Teletal is service with a special designed user interface were information is stored. The purpose of this study is to encourage a consistent organization, and management of information in a user interface. The methods used in this study are as follows ? qualitative interviews and two card-sorting tests, of which one was closed and the other open.

Syfte: Syftet med denna studie är att få en inblick i de tankegångar som ligger bakom tre rektorsområdens val av stöd till elever i behov av särskilt stöd utifrån tanken om en skola för alla. Detta vill jag förstå genom att få en inblick i skolors organisering gällande ?att stödja elever i behov av särskilt stöd? med hjälp av Löfquists, S (1999) organiseringsmodell. Metod: Studien har genomförts genom en undersökning av en kvalitativ karaktär. Detta genom intervju på tre rektorsområden i en kommun, där rektorn till gällande rektorsområde valt ut respondenten. Slutsats: Utifrån min undersökning kan jag utläsa att de undersökta rektorsområden har ett tillvägagångssätt som innebär att rektorsområdena ofta skiljer elever i behov av särskilt stöd från sina klasser, för att ge dessa den hjälp som rektorsområdena anser att eleverna behöver.

Uppsatsen syftar till att undersöka hur personalavdelningen i större svenska organisationer är organiserad och vilken deras viktigaste funktion är idag.TeoriFör att kunna analysera vårt resultat har vi använt en teoretisk grund bestående av organisationsteori och HRM-teori (Human Resource Management). Dessa teorier har vi använt för att förstå organiseringen av personalavdelningen och dess funktion. Organisering och tröghet kan förstås som organisationes sätt att söka stabilitet och att återskapa tidigare mönster. Detta betyder inte att föränding inte sker men att det skapas motstånd mot den i organisationen. HRM-teori ser personalen som en resurs som man kan förändra genom målstyrning.

Målet för svensk jämställdhetspolitik är att män och kvinnor ska ha samma makt att formasamhället och sina egna liv. För att kunna arbeta mot jämställdhetsmålet krävs organisering;att individer sluter sig samman för att gemensamt uppnå ett resultat.Syftet med uppsatsen är att undersöka berättelser om hur och varför olika organisationerarbetar praktiskt med jämställdhet. Centrala frågeställningar för undersökningen är hurorganisationer konstruerar jämställdhet respektive hur jämställdhet konstruerar organisationer.Metoderna jag använder mig av är reflexiva intervjuer och handlingsnät. Den senare fokuserarpå att fånga in och förstå organisationers processer snarare än deras resultat. I analysen utgårjag från Karl Weicks och Barbara Czarniawskas teorier om organisering.Resultatet visar på att organisationer tar till sig idén om jämställdhet på olika sätt, men attdet grundläggande motivet till att arbeta med jämställdhet är att det är en mänsklig rättighet,tillika att det genererar kvalitet till organisationerna.

The purpose of our study is to provide a deeper understanding of the organization at alive concert. We want to identify and bring together different agents implicit knowledge and make it explicit. We contribute to the theoretical discussion by examining how liveconcerts are organized and why, what goals there are to participate in the organizationof the concerts as well as how the organization manage and control towards these goals.Our study is based on 15 interviews with different agents involved in the creation of liveconcerts. The study has shown that the organization of live concerts is similar to atemporary, imaginary organization because there is a temporary and implicit structure.Relationships are created by the agents? cooperation and customer relations with thesubcontractors.

I denna fallstudie skapas förståelse för projektorganisationers organisering. Detta har gjorts genom att inledningsvis beskriva den organisatoriska utvecklingen, där byråkrati och postbyråkrati präglar introduktionen. Problemdiskussionen förstärks genom användning av dikotomi, där grekiska mytologins gudar gestaltar organiserandets utveckling. Syftet med studien är att bidra till en nyanserad bild av hur projektorganisationer organiserar sig och anmanar system. För att möjliggöra syftet angrips fallstudien med en abduktiv forskningsansats.

En betydande del av Sveriges nationella ungdomspolitik syftar till att ge ungdomar större inflytande över samhällsutvecklingen. De målformuleringar som staten skapat genom bland annat regeringens liggande ungdomspolitiska proposition, har intresserat oss. Denna uppsats behandlar de normer som staten, genom olika dokument och skrifter, konstruerar för hur ungdomars politiska engagemang bör organiseras och tas till vara.Med hjälp av kvalitativ textanalys har vi sökt identifiera dessa normer i vårt utvalda material, för att sedan på en hög abstraktionsnivå diskutera vad dessa kan få för effekter för det demokratiska styrelsesättet. Vår slutsats är att det saknas en medvetenhet om de vidare implikationer som den nationella ungdomspolitiken får, och vi efterlyser därmed en bredare diskussion i ämnet..

Fokus i denna studie har legat på två mobila förskolors görande av måltid. Den mobila förskolans avdelning består av en buss som dagligen rör sig mellan olika platser.  Vi har genom observationer, där vårt främsta verktyg varit videokamera, under fyra dagar undersökt den praktiska organiseringen av lunch- måltiden samt hur pedagoger och barn handlar och interagerar inom de specifika förutsättningar som den mobila förskolan ger.  Som komplement till denna metod har vi även genomfört samtalsintervjuer. Genom transkripter av våra videofilmade datasamlingar analyserades resultatet i relation till organisering och interaktion under måltidssituationen. Våra slutsatser är att måltiden på de två mobila förskolorna trots till synes likadana förutsättningar utformades på olika sätt gällande organisering och deltagarnas möjligheter till interaktion. Pedagogerna på de mobila förskolorna väljer själva hur och var måltiden utformas.

Syftet med denna kvalitativa studie är att ta reda på hur transitionen mellan grundskolan och gymnasiet organiseras och utformas för elever i behov av särskilt stöd. Vi har valt att intervjua två rektorer på gymnasieskolor samt en rektor på en grundskola med årskurs 9 elever. Metoden är en kvalitativ forskningsintervju vars huvudsyfte är att fånga fenomenet transition ur skolledares perspektiv. Anledningen till fokus på skolledare är att det ytterst är skolledarna som är ansvariga för organisering och utformning av transitionsprocessen för elever i behov av särskilt stöd. Resultatet av vår studie visar att det till stor del är enskilda skolornas normer och traditioner som påverkar transitionernas kvalité för elever i behov av särskilt stöd. Organisering och utformning utgår dels från vilka resurser och kompetenser skolorna har och dels från vilket specialpedagogiskt perspektiv som dominerar verksamheten..